<p>Syftet med denna studie är att studera kulturkrock, kulturmöten och vad som orsakar att det blir kulturkrock. Jag har också valt studera vilka möjligheter som finns för ett bra möte mellan människor med olika kulturer, där vi kan hindra att det skapas kulturkrock.</p><p>I teoridelen har jag använt mig utav kultur, Stigma, sociala roller, socialisation och etnicitet. Min empiriska undersökning består av fem intervjuer, med kvinnor mellan 28-31 år.</p><p>I analysen har jag analyserat resultatet utifrån mina teorier och tidigare forskning. Studien visar att mina informanter mer eller mindre har känt av kulturkrock. Att kulturkrock uppstår mellan människor beror på att vi vet så lite om andra kulturer, vi socialiseras in i vår kultur redan vid födseln och när vi då möter andra kulturer som skiljer sig från vår egen kan vi känna att våra handlingar inte alltid passar in.</p>

Syftet med denna studie är att studera kulturkrock, kulturmöten och vad som orsakar att det blir kulturkrock. Jag har också valt studera vilka möjligheter som finns för ett bra möte mellan människor med olika kulturer, där vi kan hindra att det skapas kulturkrock. I teoridelen har jag använt mig utav kultur, Stigma, sociala roller, socialisation och etnicitet. Min empiriska undersökning består av fem intervjuer, med kvinnor mellan 28-31 år. I analysen har jag analyserat resultatet utifrån mina teorier och tidigare forskning. Studien visar att mina informanter mer eller mindre har känt av kulturkrock. Att kulturkrock uppstår mellan människor beror på att vi vet så lite om andra kulturer, vi socialiseras in i vår kultur redan vid födseln och när vi då möter andra kulturer som skiljer sig från vår egen kan vi känna att våra handlingar inte alltid passar in.

Syftet med den här studien är att undersöka vad som händer med en grupp studenter då de åker iväg för att ta del av en främmande kultur. Kulturmötet ägde rum i Senegal där studenterna lärde sig spela djembetrumma och dansa afrikansk dans. Det ingick också för dem att besöka olika skolor och även försöka hålla i lektionsundervisning på dessa. Studien är gjord på ett kvalitativt tillvägagångssätt där jag intervjuat studenternas lärare som följer med på resan, hälften av de sex studenterna och sen har jag även på plats gjort egna observationer som innefattar hela gruppen.    Resultatet av studien visar på att studenterna i början av vistelsen försöker hålla samman gruppen men efter en tid uppstår det en individuell splittring från var och en av studenterna. Det visar sig att viljan till att uppleva den nya kulturen i så hög grad som möjligt står över viljan till att hålla samman den resande gruppen.

<p>Syftet med den här studien är att undersöka vad som händer med en grupp studenter då de åker iväg för att ta del av en främmande kultur. Kulturmötet ägde rum i Senegal där studenterna lärde sig spela djembetrumma och dansa afrikansk dans. Det ingick också för dem att besöka olika skolor och även försöka hålla i lektionsundervisning på dessa. Studien är gjord på ett kvalitativt tillvägagångssätt där jag intervjuat studenternas lärare som följer med på resan, hälften av de sex studenterna och sen har jag även på plats gjort egna observationer som innefattar hela gruppen.</p><p>   Resultatet av studien visar på att studenterna i början av vistelsen försöker hålla samman gruppen men efter en tid uppstår det en individuell splittring från var och en av studenterna. Det visar sig att viljan till att uppleva den nya kulturen i så hög grad som möjligt står över viljan till att hålla samman den resande gruppen.  </p>

<p>Syftet med studien är att undersöka hur muslimska föräldrar upplever mötet med den svenska förskolan. Vilka problem uppstår enligt föräldrarna och hur tycker de att de blir bemötta av förskolepersonalen. Jag valde att använda mig av intervjuer som metod. Jag intervjuade sammanlagt fyra muslimska föräldrar. Resultatet visar att föräldrarna bland annat tycker att det är problematiskt att få barnen att följa de religiösa föreskrifter som föräldrarna vill då de är i förskolan. En del av föräldrarna tyckte även att språket och de många frågor som förskolepersonalen ställde kring deras religion utgjorde en svårighet i mötet med den svenska förskolan. Oron att förlora sina barn totalt till den svenska kulturen och att barnen ofta hamnade i kläm mellan den egna och den svenska kulturen fanns också där bland föräldrarna.</p>

<p>Studien syftar till att undersöka hur mötet med och närvaron av människor från andra kulturer upplevs av majoritetsbefolkningen, bakgrunden är att migrationsfrågorna diskuteras både på politisk nivå och i vardagslag mellan människor i Sverige. År 2001 öppnades en flyktingförläggning på den ort där studien är genomförd, och då platsen är liten blev de asylsökande ett märkbart inslag i samhället. Då lokalbefolkningens upplevelse av att leva i ett mångkulturellt samhälle undersöktes användes Grundad teori som metod. Fem djupintervjuer genomfördes, men även anteckningar från en samling om de asylsökandes situation i samhället, samt insändare i lokaltidningen, användes som data. Resultatet blev att en kärnkategori har utkristalliserats; en ambivalens mellan ett positivt intresse för och misstänksamhet emot de asylsökande har uppdagats. Ambivalensen mellan dessa två poler finns, med skiftande balans, inom alla informanterna. Positivt intresse, nyfikenhet, positiva erfarenheter, förståelse och respekt för, och en önskan om samhörighet med, de asylsökande, medlidande samt en insikt i och tacksamhet för den egna situationen märks bland de positiva aspekterna. Till misstänksamheten hör negativa erfarenheter, brist på respekt, ett ansvarsöverlämnande, åsikten att det annorlunda är störande samt ett avstånd till de nytillkomna. Resultatet visar även att majoritetsbefolkningen blivit van vid att leva nära människor från andra kulturer.</p>

Studien syftar till att undersöka hur mötet med och närvaron av människor från andra kulturer upplevs av majoritetsbefolkningen, bakgrunden är att migrationsfrågorna diskuteras både på politisk nivå och i vardagslag mellan människor i Sverige. År 2001 öppnades en flyktingförläggning på den ort där studien är genomförd, och då platsen är liten blev de asylsökande ett märkbart inslag i samhället. Då lokalbefolkningens upplevelse av att leva i ett mångkulturellt samhälle undersöktes användes Grundad teori som metod. Fem djupintervjuer genomfördes, men även anteckningar från en samling om de asylsökandes situation i samhället, samt insändare i lokaltidningen, användes som data. Resultatet blev att en kärnkategori har utkristalliserats; en ambivalens mellan ett positivt intresse för och misstänksamhet emot de asylsökande har uppdagats. Ambivalensen mellan dessa två poler finns, med skiftande balans, inom alla informanterna. Positivt intresse, nyfikenhet, positiva erfarenheter, förståelse och respekt för, och en önskan om samhörighet med, de asylsökande, medlidande samt en insikt i och tacksamhet för den egna situationen märks bland de positiva aspekterna. Till misstänksamheten hör negativa erfarenheter, brist på respekt, ett ansvarsöverlämnande, åsikten att det annorlunda är störande samt ett avstånd till de nytillkomna. Resultatet visar även att majoritetsbefolkningen blivit van vid att leva nära människor från andra kulturer.

Syftet med studien är att undersöka hur muslimska föräldrar upplever mötet med den svenska förskolan. Vilka problem uppstår enligt föräldrarna och hur tycker de att de blir bemötta av förskolepersonalen. Jag valde att använda mig av intervjuer som metod. Jag intervjuade sammanlagt fyra muslimska föräldrar. Resultatet visar att föräldrarna bland annat tycker att det är problematiskt att få barnen att följa de religiösa föreskrifter som föräldrarna vill då de är i förskolan. En del av föräldrarna tyckte även att språket och de många frågor som förskolepersonalen ställde kring deras religion utgjorde en svårighet i mötet med den svenska förskolan. Oron att förlora sina barn totalt till den svenska kulturen och att barnen ofta hamnade i kläm mellan den egna och den svenska kulturen fanns också där bland föräldrarna.

Bakgrund: Att fältarbeta i katastrofdrabbade områden som sjuksköterska kan innebära en psykisk påfrestning. Syftet med fältarbete är att rädda liv, förhindra lidande och behandla och förebygga ohälsa. För att arbeta i dessa situationer är det viktigt att få en förberedande och grundläggande utbildning. Forskning visar att utbildning om mental hälsa är betydelsefullt för sjuksköterskor som arbetar i dessa situationer. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av fältarbete utomlands. Metod: En kvalitativ intervjustudie med fyra sjuksköterskor genomfördes. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatdelen beskrivs utifrån tre i förväg valda huvudkategorier: olika slags förberedelser inför fältarbete, arbetsmiljön vid fältarbete och livet efteråt. Resultatet visade att sjuksköterskans förberedelser framförallt var utbildning av olika slag. Arbetsmiljön var väldigt annorlunda, i jämförelse med sjuksköterskornas ordinarie arbete, då det fanns få resurser att tillgå. Fältarbete gav erfarenhet och var lärorikt på olika sätt. Både genom att se och uppleva nya sjukdomstillstånd samt vad förlängningen blir när den primära vården inte finns, men även att arbeta under enkla förhållanden. Slutsats: Fältarbete gav erfarenheter som var av både personlig och kunskapsinriktad karaktär. Kunskap om personliga egenskaper, så som självkännedom, samt förmåga att arbeta med få resurser erhölls.

<p><strong>Bakgrund:</strong> Att fältarbeta i katastrofdrabbade områden som sjuksköterska kan innebära en psykisk påfrestning. Syftet med fältarbete är att rädda liv, förhindra lidande och behandla och förebygga ohälsa. För att arbeta i dessa situationer är det viktigt att få en förberedande och grundläggande utbildning. Forskning visar att utbildning om mental hälsa är betydelsefullt för sjuksköterskor som arbetar i dessa situationer. <strong>Syfte:</strong> Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av fältarbete utomlands. <strong>Metod:</strong> En kvalitativ intervjustudie med fyra sjuksköterskor genomfördes. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. <strong>Resultat:</strong> Resultatdelen beskrivs utifrån tre i förväg valda huvudkategorier: olika slags förberedelser inför fältarbete, arbetsmiljön vid fältarbete och livet efteråt. Resultatet visade att sjuksköterskans förberedelser framförallt var utbildning av olika slag. Arbetsmiljön var väldigt annorlunda, i jämförelse med sjuksköterskornas ordinarie arbete, då det fanns få resurser att tillgå. Fältarbete gav erfarenhet och var lärorikt på olika sätt. Både genom att se och uppleva nya sjukdomstillstånd samt vad förlängningen blir när den primära vården inte finns, men även att arbeta under enkla förhållanden. <strong>Slutsats:</strong> Fältarbete gav erfarenheter som var av både personlig och kunskapsinriktad karaktär. Kunskap om personliga egenskaper, så som självkännedom, samt förmåga att arbeta med få resurser erhölls.</p>