Examensarbete 15 hp. Musiklärarexamen

Examensarbete 15 hp; Musiklärarexamen

Denna uppsats handlar om improvisation i fiolundervisning och om vad som avgör om fiollärare använder sig av improvisation i undervisningen eller ej. Tre fiollärare har intervjuats om sina tankar kring improvisation, om sin bakgrund och sin undervisning. Resultatet visar på att fiollärarnas bakgrund och de möjligheter de getts att improvisera som barn och ungdom har stor betydelse för om och hur de använder sig improvisation i sin undervisning.

Syftet med min uppsats var att undersöka kulturskolechefers uppfattning om vad chefskompetenskan vara och jämföra det med vad som söks i rekryteringsannonser. Undersökningen genomfördesenligt den kvalitativa metoden genom semistrukturerade intervjuer av sex chefer för kulturskolor.Deras berättelser jämförde jag sedan med senaste årets rekryteringsannonser. Genom att bland annatkategorisera datamaterialet kunde jag identifiera olika typer av kompetenser som jag sedan kundejämföra på olika vis. Huvudkategorierna var; utbildning som kompetens, erfarenhet som kompetens,kunskap som kompetens och personliga egenskaper som kompetens. Den sistnämnda kategorindelade jag ytterligare in i underkategorierna; relationsskapande egenskaper, ledande egenskaper ochvisionära egenskaper. Studiens resultat visar att de personliga egenskaperna var överlägsetdominerande i omfång både i chefernas berättelser och annonsernas texter. Men jag kunde finna enskillnad mellan vilka ord som användes av chefer respektive annonser för att beskriva personligaegenskaper som kompetens. Cheferna lag mer vikt på relationsskapande egenskaper medanplatsannonsernas texter lyfte fram de ledande egenskaperna. Näst viktigaste kompetensen, enligtmitt datamaterial, var erfarenheter. Annonsernas texter underströk chefserfarenhet som mestbetydande medan cheferna betonade erfarenhet inom den egna verksamheten som viktigast. Både ihur chefer beskriver kunskapsområden och innehållet i annonserna visade att kunskap omadministrativa arbetsuppgifter även behövs som chef. I annonserna fick dessa arbetsuppgifter enmer central roll än hos cheferna som menade att det administrativa arbetet visserligen tog myckettid men att det inte var en huvudkompetens. Minst vanlig var uppfattningen om utbildning somkompetens hos cheferna. När jag frågade sa cheferna att det var viktigt men att nog andra personligaegenskaper var viktigare. I annonserna betonades utbildning inom kulturområdet och pedagogiksom betydelsefull kompetens för att få ett chefsjobb inom kulturskolan.

<p>Examensarbete 15 hp, lärarexamen</p>

Examensarbete 15 hp. Musiklärarexamen

Konceptet för kulturskolan bygger på en idé om att skapa platser för social interaktion mellan verksamhetsutövarna inuti skolan och staden utanför.   Genom att placera skolbyggnaden längst med Älvsjö broväg som är den gång- och cykelväg som löper från Älvsjö station, förbi Stockholmsmässan och vidare mot ett större villaområde, hoppas jag kunna väcka allmänhetens intresse för skolans verksamheter och samtidigt låta Kulturskolan och staden kommunicera. Denna placering skapar förutsättningar för detta och målet är en mer inbjudande, tillgänglig och transparent skola där fler än bara elever och lärare kan uppehålla sig. Ett publikt café mot gatan skapar också en länk mellan skolan och staden.   Byggnaden följer platsens naturliga rörelse men skapar samtidigt platser där människor tillåts stanna upp. Genom en bruten fasad mot gatan, skapas rum utanför byggnaden för såväl skolans verksamheter som för förbipasserande. En informell scen, sittplatser, trappor etc. inspirerar människor att stanna till och göra dessa platser till sina egna.   Byggnadens inre logik är också organiserad för att skapa interaktion mellan livet på gatan utanför och livet inuti byggnaden. Publika och allmänna rum är placerade mot gatan och mer privata rum som t.ex. dans och ensemblesalar är istället riktade mot parken. / The concept for Älvsjö Culture School is based upon an idea of creating places for social interaction between operators inside the school and the city beyond.   By locating the building along Älvsjö Broväg, which is the pedestrian and bicycle path which run from Älvsjö station, passing the Stockholm International Fairs, and continues towards a larger residential area, I hope to arouse public interest in the school activities and also encourage communication between the school and the city. This placement creates conditions for this, and the goal is a more transparent and accessible school where more than just students and teachers can act. A public cafe also creates connection between the school and the city.   The building follows the site’s natural movement but simultaneously create places where people can stop by. Through a winding façade, facing the street, generates room outside the building for both school activities as for people who passing by. An informal stage, seating, stairs, etc. inspires people to stop and make these places to their own.   The building’s internal logic is also organized to create interaction between the street outside and the life inside the building. Public rooms are located against the street and more private rooms such as ensemble and ballrooms are instead concentrated in the direction of the park.

Studiens syfte var att undersöka vad lärare och rektorer har för uppfattning om de övriga estetiska ämnenas betydelse i de kulturskolor de arbetar i. Frågeställningarna var: Vilken uppfattning om de övriga estetiska ämnenas betydelse i den egna verksamheten ger kulturskolans lärare och rektorer uttryck för? Blir alla ämnen behandlade likvärdigt i kulturskolorna internt och externt om man ser till affischering, annonsering och webbsidor som de själva står för? Vilken uppfattning finns om framtiden för de övriga estetiska ämnena i kulturskolan? Studien genomfördes med enkäter till sex kulturskolors rektorer och lärare.   Sammanfattningsvis ser man att rektorer och lärare i musik på kulturskolorna anser att alla ämnen inom deras skola får lika mycket tid, platsutrymme vid festivaler etc. och i externt och internt utrymme vid till exempel annonsering och affischering. Lärare inom de övriga estetiska ämnena delar inte denna uppfattning i samma höga grad. Det finns en oro och osäkerhet inom lärarkåren om vilka ämnen som kan få neddragningar vid besparingar och på hur man ska förhålla sig till nya ämnen och genrer. Denna osäkerhet kan bero på att populärkulturen och marknadsestetiken styr så att ”traditionell” kultur inte får samma framträdande plats som förut. Men också på att det inte finns nationella styrdokument för Sveriges kulturskolor.

Syftet med uppsatsen är att studera övningsvanor hos elever på en kommunal kulturskola.Detta har gjorts genom en enkät som besvarats av drygt 250 instrumentelever vid enkulturskola. Det finns en stor skillnad mellan hur  mycket tid olika instrumentgrupper läggerned på övande. Gitarristerna i undersökningen övar i genomsnitt över dubbelt så mycket somblåsarna. Ungefär 4 av 5 elever säger att de skullevilja öva mer, om de hade tid ochmöjlighet. Det vanligaste hindret för att öva på sitt instrument hemma är tidsbrist,familjemedlemmar som stör eller ”det är tråkigt”. De som ”inte har tid” att öva så mycket somde skulle vilja, ägnar något mer tid (fler dagar) än andra åt datoraktiviteter och idrott, men litemindre tid åt tv-spel. I slutändan jämnar det ut sig: grupperna ägnar sammanlagt lika mångadagar på fritidsaktiviteter Som exempel på tillfällen då eleverna övar mer än vanligt angesfrämst ”när det finns extra tid” (t.ex. lov, helger, eller när man inte har många läxor frånskolan) och inför uppspelning. För att de skulle vilja öva mer anser de sig behöva mer tid ochmindre skolarbete, men det finns också ett antal elever som uppger att det åligger dem självaatt ta sig tid eller motivera sig själva. Praktiskttaget alla tillfrågade tycker att de förbättrarsina kunskaper av övningen (sju av tio ”oftast”, tre av tio ”ibland”). Ju äldre eleverna är, destolängre är den genomsnittliga övningstiden. De högsta värdena på över 300 minuter/veckaförekommer bara hos 14-åringar och äldre.

Examensarbete (15 hp)