Peter, 15 år, ble behandlet for depresjon med CBT. Etter behandling oppfylte han fremdeles kriteriene til mild depressiv episode. Studien har analysert Peters behandling for å undersøke mulige årsaker til utilstrekkelig symptomreduksjon. Kasusstudie ble benyttet som forskningsmetode ut fra et ønske om å forstå et komplekst fenomen i sin naturlige kontekst. Data ble samlet inn gjennom direkte observasjon og ustrukturerte samtaler i terapiforløpet. I analysen ble mønstre i dataene kategorisert og knyttet opp mot empirisk forskning. Analysen avdekket 17 konsepter innenfor 4 systemer: Peters utviklingssystem, foreldrenes omsorgssystem, Peters oppvekstsystem og behandlingssystemet. Konseptene i de 3 første systemene betraktes som risikofaktorer. Konseptene i det siste systemet betraktes som svakheter ved behandlingstilbudet. Funnene illustrerer at årsakene til utilstrekkelig symptomreduksjon er komplekse og kumulative. Basert på funnene ble en alternativ behandling for deprimert ungdom foreslått. Forslaget kombinerer CBT og ABFT i et rammeverk basert på MST. En fordel med forslaget er at mangfoldet av risikofaktorer i større grad blir oppdaget og endret. Ulempen er at gjennomføringen vil kreve betraktelig større økonomiske ressurser enn dagens CBT. Studiens funn gjenspeiler behovet for mer omfattende og brede tiltak i behandling av deprimert ungdom. Videre forskning oppfordres til å utfordre etablerte sannheter om behandling av denne lidelsen.

<p>I Sverige genomfördes år 1999 lagen om obligatorisk budplikt för att stärka minoritetsägarnas ställning gentemot stora aktieägare i samband med blockförvärv. Konsekvenserna av implementeringen av denna lag undersöks närmare i denna uppsats. Undersökningen genomförs med hjälp av modifiering av eventstudiemetoden och vidare genom användning av den genomsnittliga kumulativa onormala avkastningen, CAR, som verktyg . Genom att undersöka CAR i samband med offentliggörandet av blockförvärv under tidsperioden 1985- 2005 kan sedermera slutsatser om lagens effekter dras. Resultaten visar att CAR under tidsperioden 1985-2005 genererat en positiv avkastning i samband med offentliggörandet av blockförvärv. Resultaten efter införandet av den obligatoriska budplikten är tvetydiga, vilket försvårar tolkningen av huruvida lagen medfört positiv, negativ eller ingen effekt. Därför är det svårt att utröna om minoritetsägarnas situation förändrats i samband med blockförvärv i Sverige.</p>

I Sverige genomfördes år 1999 lagen om obligatorisk budplikt för att stärka minoritetsägarnas ställning gentemot stora aktieägare i samband med blockförvärv. Konsekvenserna av implementeringen av denna lag undersöks närmare i denna uppsats. Undersökningen genomförs med hjälp av modifiering av eventstudiemetoden och vidare genom användning av den genomsnittliga kumulativa onormala avkastningen, CAR, som verktyg . Genom att undersöka CAR i samband med offentliggörandet av blockförvärv under tidsperioden 1985- 2005 kan sedermera slutsatser om lagens effekter dras. Resultaten visar att CAR under tidsperioden 1985-2005 genererat en positiv avkastning i samband med offentliggörandet av blockförvärv. Resultaten efter införandet av den obligatoriska budplikten är tvetydiga, vilket försvårar tolkningen av huruvida lagen medfört positiv, negativ eller ingen effekt. Därför är det svårt att utröna om minoritetsägarnas situation förändrats i samband med blockförvärv i Sverige.

No description available.

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur annonseringar om reporänteförändringar påverkar aktiekursen för banker och kommersiella fastighetsbolag samt om räntenivån har en långsiktig effekt på dessa branschers risk gentemot marknaden. Vidare ska det fastställas om det förekommer abnormala avkastningar för dessa två branscher gentemot marknaden vid annonseringstillfälle.<strong> </strong></p><p>Studien använder sig av en eventstudiemetodologi med sekundär data där tillkännagivanden angående ränteförändringar från Riksbanken används som eventdag från perioden 2000-2009. Sju företag från OMX Large Cap är indelade i två sektorer där den abormala avkastningen från varje bolag beräknas för att se om det förekommer några skillnader gentemot ett marknadsindex. Vidare undersöks hur den årliga räntenivån påverkar beta och volatiliteten för banker och fastighetsbolag på längre sikt.</p><p>Undersökningen finner en statistiskt signifikant men svag positiv korrelation mellan reporänteförändringar och banker där dock inga avgörande slutsatser angående orsaken till detta kan fastställas. Kommersiella fastighetsbolag visar ingen signifikant korrelation mellan ränteförändringar och kumulativa abnormala avkastningar gentemot ett marknadsindex. Vidare påverkas inte dessa två branschers betavärden och volatilitet av räntenivån på lång sikt. </p><p> </p>

Syfte: Syftet med denna studie är att se hur olika branschindex reagerar till information gällande förändring av reporäntan. Teoretiskt perspektiv: Den teoretiska referensramen som tillämpas i denna studie består av Effektiva marknadshypotesen, Behavioral finance med en underliggande teori Herd behavior samt en del vetenskapliga artiklar som undersöker samma ämne. Metod: Denna studie är i form av en kvantitativ forskning med "event study" som tillämpningsmetod. I studien undersöks fyra olika aktiebranschindex, Finans och Fastighet, Telekom. Teknologi och Energi samt även 8 energi bolag. Empiri: Empirin av studien presenteras i Resultat och Analys avsnittet. Empirin har genererats genom att beräkna den onormala avkastningen av fyra aktie branschindex samt åtta energi bolag. Slutsats: Det fanns ingen tydlig struktur på hur aktiemarknaden reagerade vid annonsering av en reporänteförändring. De undersökta branscherna visade en del variation i resultaten. Det var svårt att tyda om det existerade någon effektivitet på den svenska aktiemarknaden.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur annonseringar om reporänteförändringar påverkar aktiekursen för banker och kommersiella fastighetsbolag samt om räntenivån har en långsiktig effekt på dessa branschers risk gentemot marknaden. Vidare ska det fastställas om det förekommer abnormala avkastningar för dessa två branscher gentemot marknaden vid annonseringstillfälle.  Studien använder sig av en eventstudiemetodologi med sekundär data där tillkännagivanden angående ränteförändringar från Riksbanken används som eventdag från perioden 2000-2009. Sju företag från OMX Large Cap är indelade i två sektorer där den abormala avkastningen från varje bolag beräknas för att se om det förekommer några skillnader gentemot ett marknadsindex. Vidare undersöks hur den årliga räntenivån påverkar beta och volatiliteten för banker och fastighetsbolag på längre sikt. Undersökningen finner en statistiskt signifikant men svag positiv korrelation mellan reporänteförändringar och banker där dock inga avgörande slutsatser angående orsaken till detta kan fastställas. Kommersiella fastighetsbolag visar ingen signifikant korrelation mellan ränteförändringar och kumulativa abnormala avkastningar gentemot ett marknadsindex. Vidare påverkas inte dessa två branschers betavärden och volatilitet av räntenivån på lång sikt.

Studien är en kvantitativ och kvalitativ fallstudie som analyserar originalinlägg och kommentarstrådar på Facebook. Syftet är att studera rasistisk kommunikation i gruppen ”Stå upp för Sverige”. Detta för att kartlägga mönster och analysera språkliga karaktärsdrag inom gruppen. Inom den kvantitativa innehållsanalysen analyseras 300 originalinlägg mellan 13–22 november samt 26 november – 5 december 2017. I den kvalitativa ansatsen analyseras två kommentarstrådar, den 18:e samt 29 november 2017. Utgångspunkt är teorin om affektiv rasistisk gemensam och kumulativ rasism. Studien visar att det finns mycket kommunikation om invandring och invandrare i FB-gruppen, varav en del är explicit rasism. Män är mer explicit rasistiska än kvinnor. Engagemanget i gruppen är stort, främst gällande invandring och inrikespolitik. Det finns mycket interaktivitet i kommentarstrådar och medlemmar triggar varandra till extrema värderingar och handlingar. Slutsatsen med studien är att affektiva rasistiska gemenskaper måste uppmärksammas och motarbetas för att rasism inte ska normaliseras och växa i samhället.

En aktiesplit delar en befintlig aktie till flera och priset för varje aktie delas proportionerligt efter splitfaktorn. Där 1 aktie för 100 kr kan bli 2 aktier för 50 kr, det totala börsvärdet för företaget blir oförändrat, men priset per aktie blir lägre. Det finns belägg från tidigare studier att även fast själva aktiesplitten inte bör förändra börsvärdet så har prisutvecklingen varit högre än normalt vid annonseringen av en aktiesplit. Om det är så att aktiesplittar leder till överavkastning så kan det finnas individer med mer insyn i företagetsbeslut som avser att agera på den informationen. Studien avser därför att testa om det innan annonseringen förekommer högre avkastning än vad den normala avkastningen borde vara. För att testa det har en eventstudie genomförts där marknadsmodellen används för att prognostisera vad avkastningen borde ha varit om aktiesplitten inte annonserats, mot vad den faktiska observerade avkastningen under de fem dagarna innan annonseringen var.  Studien kopplas samman med väletablerade teorier inom den finansiella forskningen som hypotesen om effektiva marknader, signaleringsteorin och annonseringseffekt. Vidare diskuteras tidigare forskning med relevans till det studerade ämnet, för att kunna analysera de resultat som uppvisas i studien mot tidigare forskning för att se likheter och skillnader.  Urvalet i studien var samtliga 125 aktiesplittar på OMX Nordic Stockholm; Small Cap, Mid Cap och Large Cap som hade en minst 2:1 splitfaktor under tidsperioden 2010-2019. Efter bortfall blev det slutgiltiga urvalet 98 aktiesplittar. Resultatet från studien visade att dagen innan annonseringen av aktiesplitten hade en genomsnittlig överavkastning som var statistisk signifikant på 1% signifikansnivå, samt att hela eventfönstret de fem dagarna kumulativt innan annonsering hade en överavkastning som var signifikant på 5% signifikansnivå. Detta tyder på en för-annonseringseffekt dagarna innan annonseringen av aktiesplitten blir allmän information.  Studiens resultat uppvisar en statistiskt signifikant ökning dagarna innan annonseringen, men med brist på kontrollvariabler går det inte att med säkerhet säga att det beror på insiderhandel. Däremot kan studien agera som grund för vidare forskning inom ämnet kring för-annonseringseffekter.

Syftet med studien är att med en enkät undersöka 39 flerspråkiga gymnasieelevers exponeringstid för svenska utanför klassrummet. Det totala antalet timmar, kumulativ exponeringstid, ställs i relation till elevernas språkliga nivå, testat med språktest avsett att mäta högsta nivån i processbarhetsteorin (PT). Resultatet visar att kumulativ exponeringstid är ett relevant mått på elevers språkliga input och att detta värde korrelerar med språklig nivå, så att 89 % av eleverna med en kumulativ exponeringstid över 10 000 timmar har nått den högsta nivån. Mindre än 16 % av eleverna med en exponeringstid under 10 000 timmar har nått motsvarande nivå. Detta tyder på att elevernas språkliga exponering för målspråket utanför klassrummet har en central roll för deras språkutveckling. Resultatet visar också stora skillnader i elevernas förmåga att producera bisatser. Nästan alla elever använder subjektsrelativer. Objektsrelativer, ett av kriterierna för högsta nivån i PT, tycks kräva betydligt högre språkförmåga och vållar svårigheter, även för de elever som uppnått högsta nivån mätt med andra kriterier.