I sin nuvarande form är det allmänt känt att bilismen är en bidragande orsak till den rådande klimatproblematiken. Något som sällan uppmärksammas i lika stor utsträckning är de negativa sidorna som bilismen har i stadskärnor. En av de städer i Sverige som har störst problem med dålig luftkvalitet orsakat av biltrafik är Uppsala. Här har många olika åtgärder vidtagits för att få bukt med problemen, utan önskad framgång. Med anledning av detta syftar föreliggande uppsats till att undersöka ett bilfritt centrum i Uppsala via tvingande styrmedel i form av förbud mot bilism. Uppsatsen syftar till att undersöka en sådan process kronologiskt med fokus på förutsättningar, genomförande och möjligheter. I uppsatsen presenteras en forskningsöversikt där även tre europeiska städer som har infört förbud mot bilism studeras. Vidare genomförs en kvalitativ fallstudie om situationen i Uppsala, vilken analyseras utifrån den tidigare forskningen och de tre studerade städerna. Resultaten tyder på att ett förbud mot bilism är intressant utifrån flera perspektiv. Till exempel uppfyller staden flera av de grundläggande förutsättningar som uppsatsen identifierar som väsentliga för att ett förbud ska kunna genomföras, och flera av de troliga positiva konsekvenserna av ett förbud är intressanta mot bakgrund av dagens problematik och kommunens hållbarhetsarbete.

Målet med uppsatsen är att jämföra likheter och skillnader i gestaltningen av främlingskap i Ivar Lo- Johanssons roman Kungsgatan och i Theodor Kallifatides roman Utlänningar. Uppsatsen jämför förhållandet mellan stad och land i Kungsgatan med förhållandet mellan hemland och nytt land i Utlänningar. Socialpsykologiska perspektiv på främlingskap, identitet och acklimatisering i kombination med litteraturteoretiska begrepp från postkolonial litteraturteori används för att undersöka hur romanerna fiktivt gestaltar uppbrotts- och acklimatiseringsprocesser. Analysen indelas i förhållandet mellan stad/land och hemland/nytt land, kvinnans dubbla främlingskap, språkets inverkan på identiteten samt individens förmåga eller oförmåga att anpassa sig till en ny miljö. Det skildrade främlingskapets anknytning till en ny dubbel identitet analyseras för att tolka karaktärernas hantering av främlingskapet. Uppsatsens jämförelse av främlingskapsskildringar under två skilda perioder i Sveriges historia visar hur romanerna bidrar till en större förståelse för hur distansering från och diskriminering av ”den andre ” oavsett utgångspunkt manifesteras på liknande sätt och kan utlösa liknande identitetskonflikter för individen.

I denna uppsats har jag undersökt hur den svenska arbetarförfattaren Ivar Lo-Johansson (1901–1990) beskriver könssjukdomar i romanen Kungsgatan (1935). Lo-Johansson smittades själv av gonorré i början av 1930-talet och kände därför som författare att han hade ett syfte att göra detta ämne lite mindre tabu. Han skulle dock inte berätta om sin sjukdom för någon under denna tid. En stor del av uppsatsen kommer ägnas åt hur romanen mottogs i den samtida pressen. Jag har försökt bevisa – tvärtemot vad som flera litteraturvetare och även författaren själv gjort tidigare – att romanen inte kan klassas som en skandalroman som fick uteslutande negativ kritik på grund av dess två huvudteman prostitution och könssjukdomar.  Den vanligaste åsikten bland litteraturkritiker var att romanen generellt kraftigt borde kortats ner innan utgivning. / In this paper, I have analyzed how the Swedish proletarian writer Ivar Lo-Johansson (1901–1990) describes venereal diseases in his novel Kungsgatan (1935). Lo-Johansson contracted gonorrhea during the early 1930s, and because of this, he felt he had a social purpose as an author to make this subject a little less taboo. He would not, however, reveal his case for anybody during this period. A significant part of this paper will be dedicated to the initial critical reception of Kungsgatan. I have tried to prove – in contrast to previous scholars, even the author himself – that the novel in the beginning wasn’t regarded as scandalous by most literary critics, nor it wasn't criticized because of its main themes: prostitution and venereal diseases. Rather, the most common opinion by critics was that the novel in general should have been shortened down heavily before publication.

Kungsgatan av Ivar Lo-Johansson visar urbaniseringen och moderniteten i mellankrigstidens Sverige. Romanen har framför allt studerats genom protagonisten Adrians bildningsresa, men denna uppsats framhåller statardottern Martas fall som kvintessentiell för Lo-Johanssons gestaltning av moderniteten. Med avstamp i det frihetstema Ola Holmgren identifierat i Lo-Johanssons författarskap tillämpar jag existentialistiska begrepp från Jean-Paul Sartre i syfte att undersöka vad Martas fall orsakas av och hur hennes fall relaterar till moderniteten såsom den beskrivits av Marshall Berman och Georg Simmel. Slutsatsen blir att Martas livsöde bör förklaras i termer av att hon agerar i ond tro och att hon därigenom antar ett omodernt levnadsmönster som inte fungerar i moderniteten. Orsaken till hennes agerande härleds till en obalans mellan transcendens och fakticitet, en orsak som rättfärdigas med hjälp av Lo-Johanssons andra skildringar av statarnas livsvillkor. Slutsatsen blir att moderniteten gestaltas som krävande invånarnas anpassning och att alla inte är kapabla till sådan, vilket förtydligas om man utvecklar Holmgrens forskning genom existentialistiska begrepp och nyttjar dem till att analysera Martas fall.