Syftet är att, utifrån ett elevperspektiv, få fördjupad kunskap om och förståelse av vad mötet med skolans krav innebär för kvinnor som i rollen av grundskoleelever bedömts vara i behov av särskilt stöd och som numer är diagnostiserade med ADHD. Studien är retrospektiv genom att kvinnliga elever som nu har diagnosen ADHD berättar om sin tidigare skolgång. Vidare utgår studien ifrån en kvalitativ ansats där 15 före detta grundskoleelever har djupintervjuats utifrån en strukturerad intervjumall angående sina skolerfarenheter. I resultatet framgår att de tillfrågade kvinnorna överlag bar på upplevelsen av sin skolgång som problematisk och med en känsla av att inte ha blivit sedda och lyssnade på. Faktorer som lyfts fram som har påverkat deras skolgång positivt är tillgången betydelsefulla vuxna, konkret stöd och individuell anpassning samt eget intresse och motivation. Faktorer som lyfts fram som negativa för skolgången är avsaknad av signifikant eller kompetent vuxen, samt känslan av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. En av studiens slutsatser är att det framkommer ett behov av kunskap hos de som möter unga i behov av särskilt stöd. Skolan måste fortsätta att arbeta med att utbilda personalen för att man ska kunna se alla individers unika behov. Studien lyfter vikten av att skolor har specialpedagoger som kan verka som broar mellan eleverna och pedagogerna där specialpedagogens handledning möjliggör för ett ökat lyckande och en känsla hos eleverna att alla har en plats i skolan.

Ett val är aldrig helt fritt från påverkansfaktorer. Ibland är de medvetna och ibland omedvetna. I denna studie har vi undersökt hur inlärningen av det svenska språket påverkar kvinnliga elever som går språkintroduktion i deras gymnasieval samt deras syn på detta. För att få reda på svaren har vi använt oss av en kvalitativ forskningsmetod baserat på semistrukturerade intervjuer.  Vi har genomfört enskilda intervjuer och en fokusintervju med sex unga kvinnor mellan 16-19 år. Alla intervjupersoner går på introduktionsprogrammet med inriktningen språkintroduktion (IMS) och har under våren 2023 sökt till ett nationellt gymnasieprogram. Med hjälp av teorierna Careership och Social Cognitive Career Theory har vi analyserat resultatet som visar på att unga kvinnor kan påverkas av hur deras syn är på sina kunskaper i det svenska språket. När de söker ett gymnasieprogram tar de alla språket i beaktning. Ibland är det i form av en medveten strategi där de ibland kompromissar sitt val och ibland mindre medvetet i form av att utöver drömutbildningen söka program som de tror de kommer in på. Svenska språkets påverkan utöver det som sker under inlärningen märks även i ett socialt fält där intervjupersonernas upplevelse är att de inte får chansen att lära sig språket bland de som pratar svenska som modersmål. Detta för att de har blivit exkluderade från skolgemenskapen och satt i ett eget sammanhang i form av IMS vilket också är något som påverkat deras valmöjligheter i praktiken.

Denna undersökning syftar till att se vilka anledningar som finns till kvinnliga elevers val, eller snarare bortval av utbildning inom teknik, och vad som kan vara de bakomliggande faktorerna som bidrar till eller avgör att få kvinnliga elever väljer teknikprogrammet. Utbildningsvägar med tekniska inriktningar lockar fortfarande endast ett fåtal kvinnliga elever. Kvinnliga elever som går på teknikprogrammet och naturvetenskapsprogrammet har tillfrågats om vilka faktorer som påverkade dem vid deras gymnasieval. Studien har genomförts på tre gymnasieskolor inom Stockholms län (två kommunala skolor från olika kommuner och en fristående skola). Metoderna för studien var enkätundersökning till lärarna, gruppintervju med eleverna och enkätundersökning med frågor till kvinnliga elever på teknikprogrammet och naturvetenskapsprogrammet. Studien visar att hierarkiska strukturer i kulturella koder för programmen var framstående, såsom hur könsfördelningen ser ut på programmen. De kvinnliga eleverna på teknikprogrammet anser att öppet hus och föräldrarnas åsikter har påverkat deras val av teknikprogrammet. Teknikintresset har även visat sig avgörande liksom innehållsmässiga faktorer i högstadiets teknikundervisning, vilket har medfört att eleverna väljer bort teknikprogrammet. Studien påvisar ett troligt samband mellan lågt självförtroende inom teknik och de kvinnliga elevernas gymnasieval, eftersom de saknar tillit till sin egen förmåga inom teknik och anser att de saknar kunskap om vad teknik är. Av studien framkommer möjliga metoder för att utöka antalet kvinnliga elever på teknikprogrammet anordnande av öppet hus och förändring av den kulturella koden för teknikprogrammet genom att betona kvinnliga förebilder inom teknik. En annan möjlig väg till att minska segregerade gymnasieval till teknikprogrammet är att skapa nya inriktningar som passar kvinnliga elever på teknikprogrammet. / This survey aims to identify the reasons for female students' choices, or rather discontinuation of education in technology, and what are the main reasons affecting them in their selection that contribute to make female students choose or not choose the technology program in the upper secondary school selection process. Educational pathways with technical focus still attract only a few female students. The female students who are currently studying the technology program and the science program have been asked about the factors that influenced them in the upper secondary school choice process. The study has been conducted at three secondary schools in Stockholm county (two municipal schools from different municipalities and one free school). The methods of the study were a web questionnaire questions to the teachers, group interviews with the students and a web questionnaire questions to female students on the technology program and science program. The study shows that hierarchical structures in cultural codes for the programs were prominent, such as how gender distribution looks like at programs. The female students at the technology program consider that open-houses and parents' opinions have heavily in their decision process. Technical interest has also been crucial as well as substantial factors in upper level lower secondary school technical education, and thus students opt out the technology program. The survey shows the low ability beliefs have strong connection with female students' choices for their future education because they do not belief in their own ability in technology and they consider that they have lack knowledge about what technology is.  Conclusion could be made that possible ways for increase the number of female students in the technology program through the open house, and the change of the cultural code of the technology program by emphasizing female role-models in technology world. Another possible way to avoid segregated upper secondary school program choices could create new specializations in the technology program to attract female students.

Rapporten baseras på en empirisk studie och en litteraturstudie. Syftet är att belysa några av de anledningar till att flickor och kvinnor utesluter tekniken och i synnerhet väljer bort den vid gymnasievalet. Vad påverkar de kvinnliga eleverna i deras val respektive bortval av teknikprogrammet? Denna studie söker elevperspektivet hos gymnasieungdomar som utfrågas om deras genomgångna gymnasieval och vilka faktorer som påverkade dem. Därigenom erhålls ett resultat i en avvikande synvinel till skillnad från studier där ungdomar utfrågas innan eller i samband med gymnasievalet i årskurs 9, i och med att gymnasieungdomarna är något mer mogna till reflektion över sina anledningar samt att de har mer insikt samtidigt som de har gymnasievalet i närbelägen dåtid. Den empiriska studien har utförts på en stor gymnasieskola i en av Sveriges storstadsregioner. Metoden för den empiriska studien var intervju och enkätfrågor till kvinnliga elever på teknikprogrammet och naturvetenskapsprogrammet samt lärare som undervisar dessa. Studien påvisar att de kvinnliga eleverna anser att existerandet av de mjukare inriktningarna på teknikprogrammet (exempelvis Design- och produktutveckling), öppet hus samt föräldrarnas åsikt utgör en stark påverkan på deras val av Teknikprogrammet. I nära samverkan med litteraturen gick dessa områden att sammanfoga till några koncilianta sammanhörande gebit. Hierarkiska strukturer i kulturella koder för de olika programmen var framstående. Återgivningen av tekniskt intresse tolkades också ha en avgörande betydelse liksom innehållsmässiga faktorer i teknikundervisningen på högstadiet. Även föräldrarnas direkta eller indirekta åsikt tros spela in. Studien påvisade ett troligt samband mellan föräldrars utbildning samt yrkesval och de kvinnliga elevernas gymnasieval. Av studien framkommer att eventuellt möjliga vägar till att undvika segregerade gymnasieval till teknikprogrammet exempelvis är att utöka antalet mjuka inriktningar på teknikprogrammet, fortsätta att medvetet arbeta för fler kvinnliga elever på teknikprogrammet på det öppna huset samt att försöka att medvetet skynda på förändringen av den kulturella koden för teknikprogrammet genom att bland annat föra fram och trycka på kvinnliga förebilder inom teknik, både moderna och historiska. / The report is based on both a survey and a literature study. The purpose is to highlight the reasons why girls and women exclude technology as such and, in particular, why they opt it out in the upper secondary school selection process. What do the female students consider to be the main reasons affecting them in their selection and discontinuation of the technology programs? This study searches for the pupil perspective of upper secondary school students. This gives a deviating result as opposed to studies that are conducted with pupiles in lower grades. The survey was conducted at a major secondary school in one of Sweden's metropolitan regions. The method of the survey was interviews and a web questionnaire addressing female students on the technology program and the science program as well as teachers who teach them both. The study shows that the existence of the softer specializations of the technology program (such as design and production development), open-houses and the parents' opinion weighed heavily in their decision process. In close collaboration with the literature, these areas joined up to some conciliatory related fields. Hierarchical structures in cultural codes for the various programs were prominent. The interpretation of the term technical interest was also crucial as well as substantial factors in upper level lower secondary school technical education. Even the parents' direct –as well as indirect opinions are important. The survey shows that parents' education and their existing career choices have strong connection with female students' choices for their future education. Conclusion could be made that possible ways to avoid segregated upper secondary school program choices could include setting up an increased number of "soft" specializations in the technology program, active work to attract female students during technology programs’ open-houses and speeding up change of the technology program cultural codes by, among other things, emphasizing the importance of both established and new female role-models in the technology world.