Spelling suggestions: "subject:"kommentarer.""
1 |
En lärares kommentarer av elevtexterAndersson, Sofia, Karlsson, Jessica January 2009 (has links)
<p>Uppsatsens undersökning bygger på hur en manlig gymnasielärare kommenterar elevarbeten</p><p>ur ett genusperspektiv. Tidigare forskning visar att det finns en tendens att pedagoger bemöter pojkar och flickor olika. Resultatet av undersökningen är baserat på 24 elevuppsatser, skrivna av gymnasieelever, med bifogade lärarkommentarer. Studien lägger även stor vikt på huruvida läraren bedömer elevtexter olika, beroende på vilket program eleverna studerar vid. Elevuppsatserna härstammar från två gymnasieprogram, då 13 stycken kommer från ett teoretiskt program och 11 stycken från ett yrkesförberedande program. En koppling görs även mellan undersökningens resultat och tidigare forskning kring ämnet, för att belägga det som har framkommit genom den utförda studien. Det visar sig att den medverkande pedagogen gör en viss åtskillnad mellan pojkar och flickor, men den största skillnaden ligger i hur han väljer att kommentera eleverna på de båda gymnasieprogrammen.</p>
|
2 |
En lärares kommentarer av elevtexterAndersson, Sofia, Karlsson, Jessica January 2009 (has links)
Uppsatsens undersökning bygger på hur en manlig gymnasielärare kommenterar elevarbeten ur ett genusperspektiv. Tidigare forskning visar att det finns en tendens att pedagoger bemöter pojkar och flickor olika. Resultatet av undersökningen är baserat på 24 elevuppsatser, skrivna av gymnasieelever, med bifogade lärarkommentarer. Studien lägger även stor vikt på huruvida läraren bedömer elevtexter olika, beroende på vilket program eleverna studerar vid. Elevuppsatserna härstammar från två gymnasieprogram, då 13 stycken kommer från ett teoretiskt program och 11 stycken från ett yrkesförberedande program. En koppling görs även mellan undersökningens resultat och tidigare forskning kring ämnet, för att belägga det som har framkommit genom den utförda studien. Det visar sig att den medverkande pedagogen gör en viss åtskillnad mellan pojkar och flickor, men den största skillnaden ligger i hur han väljer att kommentera eleverna på de båda gymnasieprogrammen.
|
3 |
Rödpennan är död : En sociokulturell studie av skrivundervisning i gymnasieskolan nu jämfört med då / The red marker is dead : A socio-cultural study about giving feedback on written assignments in the Swedish high schoolWelinder, Sanna January 2014 (has links)
Uppsatsens syfte är att undersöka om det går att se förändringar i gymnasieskolans skrivundervisning över en tidsperiod på tretton år. Den teoretiska utgångspunkten är ett sociokulturellt synsätt där dialogismens tankar är dominerande. Materialet består av enkätsvar från gymnasieelever, fokusgruppsamtal med gymnasieelever och intervjuer med gymnasielärare. Det samlades in under 2013 och har analyserats med hjälp av innehållsanalys och tematisering för att se mönster i hur eleverna uttalar sig om responsen. Elevernas perspektiv är i fokus och deras tankar och känslor gällande lärarnas respons jämförs med andra elevers upplevelser från tidigt 2000-tal. Dessa upplevelser, tankar och känslor är hämtade från Suzanne Parmenius Swärds avhandling som berör samma ämne. Jämförelsen visar stora skillnader. I denna undersökning berättar eleverna om en dialogisk respons och aktiva klassrum medan Parmenius Swärds avhandling visade motsatsen, nämligen en monoligisk bristfokuserad responskultur. Detta pekar mot att skrivundervisningen håller på att förändras till att bli mer formativ.
|
4 |
Hundra år av felskrivning : En analys av lärarkommentarer i mogenhets- och studentuppsatser vid Karlstads högre allmänna läroverk mellan åren 1868 och 1968 / One Hundred Years of Bad Writing : An analysis of teachers’ comments in student essays at Karlstad’s upper secondary school between 1868 and 1968Rosenberg, Moa January 2019 (has links)
I den här undersökningen har lärarkommentarer i studentuppsatser under hundra år undersökts med syfte att ta reda på vad dessa kan säga om språkliga normer och deras utveckling vid Karlstads högre allmänna läroverk mellan åren 1868 och 1968. Undersökningen har begränsats till tre nedslag med femtio års mellanrum, 1868, 1918 och 1968, där lärarnas kommentarer kategoriserats efter funktion. Kategorierna har också analyserats separat med hjälp av utvalda exempel från respektive kategori. Slutligen har resultatet jämförts med tidigare forskning om elevspråk i studentuppsatser. Resultatet visar dels på att elevernas skriftliga språknorm framför allt under 1900-talets senare hälft blivit enklare och mer talspråklig, och att lärare alltid i viss mån har velat motverka eller bromsa den utvecklingen, men dels också på lärarens språkmakt och tolkningsföreträde i att bedöma vad som är rätt och fel. Det visar också att lärarnas språkvårdande funktion varit stark under hela undersökningsperioden. / In this study, teacher comments in student essays have been examined with the aim of finding out what these can say about linguistic norms and their development at Karlstad's secondary upper school between 1868 and 1968. The study is limited to years at fifty-year intervals, 1868, 1918 and 1968, in which the teachers' comments were categorized by function. The categories have also been analyzed separately using examples from each category. Finally, the result has been compared with previous research on student language in student essays. The result shows that the norm of students' written language, especially during the latter half of the 20th century, is less complex and closer to colloquial language, and that teachers to some degree always have wanted to slow down this development. However it also shows the teacher's language power in assessing what is right and wrong. Furthermore, the study shows that the teachers' language cultivational function has remained strong throughout the investigation period.
|
5 |
Hundra år av felskrivning : En analys av lärarkommentarer i mogenhets- och studentuppsatser vid Karlstads högre allmänna läroverk mellan åren 1868 och 1968 / One Hundred Years of Bad Writing : An analysis of teachers’ comments in student essays at Karlstad’s upper secondary school between 1868 and 1968Rosenberg, Moa January 2019 (has links)
I den här undersökningen har lärarkommentarer i studentuppsatser under hundra år undersökts med syfte att ta reda på vad dessa kan säga om språkliga normer och deras utveckling vid Karlstads högre allmänna läroverk mellan åren 1868 och 1968. Undersökningen har begränsats till tre nedslag med femtio års mellanrum, 1868, 1918 och 1968, där lärarnas kommentarer kategoriserats efter funktion. Kategorierna har också analyserats separat med hjälp av utvalda exempel från respektive kategori. Slutligen har resultatet jämförts med tidigare forskning om elevspråk i studentuppsatser. Resultatet visar dels på att elevernas skriftliga språknorm framför allt under 1900-talets senare hälft blivit enklare och mer talspråklig, och att lärare alltid i viss mån har velat motverka eller bromsa den utvecklingen, men dels också på lärarens språkmakt och tolkningsföreträde i att bedöma vad som är rätt och fel. Det visar också att lärarnas språkvårdande funktion varit stark under hela undersökningsperioden. / In this study, teacher comments in student essays have been examined with the aim of finding out what these can say about linguistic norms and their development at Karlstad's secondary upper school between 1868 and 1968. The study is limited to years at fifty-year intervals, 1868, 1918 and 1968, in which the teachers' comments were categorized by function. The categories have also been analyzed separately using examples from each category. Finally, the result has been compared with previous research on student language in student essays. The result shows that the norm of students' written language, especially during the latter half of the 20th century, is less complex and closer to colloquial language, and that teachers to some degree always have wanted to slow down this development. However it also shows the teacher's language power in assessing what is right and wrong. Furthermore, the study shows that the teachers' language cultivational function has remained strong throughout the investigation period.
|
6 |
Lärare kommenterar text : En fallstudie om gymnasielärares respons på elevtexter / Teachers' comments to text : A case study of how upper secondary school teachers comment on pupils' textsOhlsson, Amanda January 2018 (has links)
Syftet med denna fallstudie är att undersöka hur gymnasielärare utformar respons på elevtexter och vad de kommenterar i texterna. I undersökningen har 1 982 kommentarer från tre lärare i 130 elevtexter analyserats. Genom närläsning av lärarkommentarerna har en innehållsanalys genomförts. Lärarnas kommentarer har undersökts med utgångspunkt i kategorierna textnivå och språkhandling. Analysen visar att lärares respons framförallt handlar om textens lokala nivå, alltså i huvudsak stavning, skiljetecken och ordval kommenteras hos samtliga lärare. I de sammanfattande kommentarerna som lärarna ger ökar dock förekomsten av kommentarer på den globala nivån. Lärarna använder främst påståenden i sina kommentarer. Eftersom påståenden och uppmaningar förekommer mest i kommentarerna intar lärarna i studien en auktoritär roll i sin responsgivning. Lärare 1 använder vidare fler frågor än lärare 2 och 3, som använder fler uppmaningar, vilket resulterar i att lärare 1 kan upplevas som mindre auktoritär i sin responsgivning än lärare 2 och 3.
|
Page generated in 0.0695 seconds