Syftet med detta självständiga arbete är att undersöka hur det centrala innehållet i svenska för årskurs 1-3 representeras i fem olika läromedelsserier anpassade för årskurs 2. De granskade läromedlen var Vips!, Robin, Prima svenska, Glad svenska och Språkskrinet.     Den använda metoden var en kvalitativ innehållsanalys med ett eget utformat analysverktyg där de granskade uppgifternas karaktär togs i beaktande för att kunna delas upp efter punkterna i det centrala innehållet i Lgr11. Samma punkter i Lgr11 delades också in i Pedagogiska gruppens tre olika svenskämneskonceptioner.    Resultatet visade att läromedelsförlagen hade en övergripande gemensam syn på vilket innehåll läroböckerna ska behandla i årskurs 2. Det var en avvikande serie, Glad svenska, som hade ett större fokus gentemot punkterna “Alfabetet och alfabetisk ordning” samt  “Sambandet mellan ljud och bokstav” i det centrala innehållet, vilket skilde sig från de andra serierna som inte lade lika stor vikt på nämnda punkter. De andra serierna hade istället ett större fokus gentemot punkterna “Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll” samt “Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg”. I de senast nämnda punkterna representerades majoriteten av uppgifterna i serierna, Vips!, Robin, Språkskrinet samt Prima svenska.   Ett annat resultat som redovisas i studien är att alla granskade läromedelsserier förutom en (Robin) hade flest uppgifter tillhörande svenskämneskonceptionen Färdighetsämnet (Bergöö, 2005) som utmärks av uppgifter som kan beskrivas som färdighetsträning. En slutsats som kunde dras av studien var att alla granskade läromedel innehöll uppgifter kopplade till de tre konceptionerna Färdighetsämnet, det Litteraturhistoriska bildningsämnet och det Erfarenhetspedagogiska svenskämnet.

No description available.

Syftet med vårt arbete har varit att undersöka lärare och elevers syn på geografi. För att ta reda på detta har vi använt oss av enkätstudier bland grundskollärare, samt elevintervjuer utförda i årskurs 2. Vi har även berört ny forskning inom dagens miljöproblematik och kopplat den till varför det är viktigt med geografi i skolan. För att se barns tolkningar av geografi och läroböcker inom ämnet, använde vi oss av en lärobok anpassad för årskurs 1-3 vid intervjutillfällena. Vår hypotes, som varit att eleverna i denna ålder inte har så stor kännedom om geografiska begrepp i sin närmiljö, har stämt bra överens med de resultat vi uppnått. Genom att vi varit i kontakt med tre etablerade läromedelsförlag har vi fått insikt om vad det finns för geografiska läroböcker för elever i grundskolans tidigare år. För att få en objektiv bild av läroböcker har vi även intervjuat en person som frivilligt granskar läroböcker. Det visade sig att många av lärarna sade sig använda läroböcker i geografi medan eleverna var helt obekanta med dem, vilket vi fann motsägelsefullt. Vi tror att bristande kunskaper bland lärare och elever till stor del beror på att lärarna ser geografi som ett delat ämne. Vi tycker att detta är skrämmande då geografins breda ämnesområde kan generera kunskap om jorden, och därmed även ge elever kännedom om hur de kan förhindra de miljöproblem som idag hotar existensen för framtida liv på Jorden. / We have been doing a study in Geography Curriculum in Elementary School. To find out this we have been interviewing teachers and students in Elementary School. We have also looked into science, and tried to prove how important Geography Curriculum is today, considering the present enviroment problems.