Syftet med detta examensarbete är att undersöka eventuella skillnader i likabehandlingsplaner i demografiskt olika kommuner samt hur diskrimineringsgrunderna används. Som metod har vi använt kvantitativ innehållsanalys och kvalitativ textanalys. Vi kunde se att det var skillnad på användningen av diskrimineringsgrunderna. Det var ingen tydlig skillnad beroende på demografin, men vi kunde se att förskolorna som kom från samma kommun var relativt lika. För att ta reda på mer om varför likabehandlingsplanerna såg ut på detta sätt undersökte vi de kommunala och statliga riktlinjerna för en likabehandlingsplan. Vi undersökte även likabehandlingsplanerna utifrån olika teman: Kontext, Utbytesord, Värdegrund, Ansvar och Delaktighet. Här kom vi fram till att fanns skillnader i hur likabehandlingsplanerna ser ut i förhållande till dessa. Slutsatsen av denna studie är att likabehandlingsplaner kan skilja sig åt på olika förskolor, men att det finns vissa riktlinjer som gör att innehållet ändå blir relativt likt. En annan slutsats är att forskningsområdet likabehandlingsplaner är eftersatt.

No description available.

Vad som benämns vara idrottslärares pedagogiska uppdrag kan vara svårt att med säkerhet fastställa, till viss del beroende på att idrottslärarprofessionen historiskt sett varit ett yrke som genomgått stora förändringar. Syftet med denna undersökning är att ta reda på vad som betonas vara idrottslärarens pedagogiska uppdrag och hur detta har förändrats mellan åren 1919, 1969 och 2011. Metoden som brukats för att besvara studiens syfte är en kvalitativ textanalys. Materialet som analyserats genom metoden är folkskolans läroplan från 1919, grundskolans läroplaner från 1969 och 2011 samt tidskriften ”Tidskrift i gymnastik” (senare Idrott & hälsa) från samma år som läroplanerna (totalt 8 nummer). Studien har utgått från ett läroplansteoretiskt perspektiv samt ett komparativt perspektiv för att undersöka fenomenet. Med hjälp av dessa perspektiv har det då blivit möjligt att identifiera diverse koder i materialet, koder som kan användas för att besvara studiens syfte. Studiens resultat och slutsats visar på att det finns direktiv gällande idrottslärarens pedagogiska uppdrag som är bestående utifrån ett historiskt perspektiv samtidigt som det också existerar de direktiv som endast varit utmärkande för en viss tidsperiod. Gällande fostran har utvecklingen gått från att fysiskt fostra eleverna till att mer fostra eleverna till fungerande och ansvarskännande medborgare. Hälsokoden har visat sig gå i en riktning från att enbart beröra fysisk hälsa till att också inkludera både social och psykisk hälsa. Att anpassa undervisningen efter aktuell målgrupp handlade år 1919 till stor del om att könsanpassa undervisningen. År 2011 och framåt handlar det snarare om att individanpassa undervisningen och att kön därmed inte skall påverka. Gällande undervisningsstrategier så framkommer det att läraren under början av 1900-talet hade en instruerande och övervakande roll medan lärarrollen under 2000-talet blivit allt mer handledande och granskande. Skillnaden kan beskrivas som att en övervakande lärare försäkrar sig om att eleverna följer hens direktiv medan en granskande lärare snarare bedömer hur väl eleverna kan visa diverse färdigheter och kunskaper.