<p>Detta är en studie av åtgärdsprogram för elever i läs- och skrivproblematik med respektive utan diagnosen dyslexi. Syftet med studien är att undersöka hur åtgärderna i åtgärdsprogram för elever i läs- och skrivproblematik på högstadiet är utformade. Jag vill undersöka huruvida det finns några skillnader i ordinerade åtgärder för elever i läs- och skrivproblematik utan dyslexidiagnos respektive elever med diagnostiserad dyslexi. Detta för att se vilken roll en eventuell diagnos har i sammanhanget för att ändamålsenliga åtgärder ska sättas in för elev i behov av särskilt stöd. Undersökningen syftar till att skönja vilket specialpedagogiskt perspektiv som tycks ligga till grund för åtgärderna och huruvida åtgärderna har någon förankring i tidigare forskning/litteratur och styrdokument rörande arbetet med åtgärdsprogram. Urvalet består av 20 avkodade åtgärdsprogram från sex olika skolor och metoden består av en kvalitativ innehållsanalys med kategorier baserade på tidigare forskning/litteratur. Resultatet visar att åtgärdsprogrammen ofta brister i tydlighet gällande vad åtgärderna innebär samt vem som är ansvarig för specifika åtgärder men också att de i endast i få fall visar hänsyn till Skolverkets (2008) rekommendationer gällande arbetet med åtgärdsprogram. Därtill visar det sig att skillnaderna mellan åtgärdsprogrammen för elever med dyslexi respektive utan dyslexi är relativt få. Alla utom ett av åtgärdsprogrammen i studien visar sig vara formulerade ur ett kategoriskt/kompensatoriskt perspektiv.</p>

Detta är en studie av åtgärdsprogram för elever i läs- och skrivproblematik med respektive utan diagnosen dyslexi. Syftet med studien är att undersöka hur åtgärderna i åtgärdsprogram för elever i läs- och skrivproblematik på högstadiet är utformade. Jag vill undersöka huruvida det finns några skillnader i ordinerade åtgärder för elever i läs- och skrivproblematik utan dyslexidiagnos respektive elever med diagnostiserad dyslexi. Detta för att se vilken roll en eventuell diagnos har i sammanhanget för att ändamålsenliga åtgärder ska sättas in för elev i behov av särskilt stöd. Undersökningen syftar till att skönja vilket specialpedagogiskt perspektiv som tycks ligga till grund för åtgärderna och huruvida åtgärderna har någon förankring i tidigare forskning/litteratur och styrdokument rörande arbetet med åtgärdsprogram. Urvalet består av 20 avkodade åtgärdsprogram från sex olika skolor och metoden består av en kvalitativ innehållsanalys med kategorier baserade på tidigare forskning/litteratur. Resultatet visar att åtgärdsprogrammen ofta brister i tydlighet gällande vad åtgärderna innebär samt vem som är ansvarig för specifika åtgärder men också att de i endast i få fall visar hänsyn till Skolverkets (2008) rekommendationer gällande arbetet med åtgärdsprogram. Därtill visar det sig att skillnaderna mellan åtgärdsprogrammen för elever med dyslexi respektive utan dyslexi är relativt få. Alla utom ett av åtgärdsprogrammen i studien visar sig vara formulerade ur ett kategoriskt/kompensatoriskt perspektiv.

One of the essential needs of human beings is to be involved in a social context. The intention of this study was to see if the opportunity to have an iPod Touch, could make it possible for students with literacy difficulties to participate in the regular classes and if the implementation of iPod Touch in the school setting would result in informal learning outside the school. In this case study two pupils with literacy difficulties have been using an iPod Touch in their daily school activity. The pupils as well as their teachers have been interviewed about their experiences of implementing iPod Touch as a tool in the regular classroom teatching. The results indicate that iPod Touch can help students to be in inclusive education and that they use the iPod Touch outside school. Further the study also shows that the success of the implementation of iPod Touch depends on many factors, such as the teachers, the pupil’s literacy problems and access to a wireless Internet.

Denna studie handlar om några gymnasielärares uppfattningar om integrerade elever som har en dokumenterad autismspektrumtillstånd samt läs-och skrivproblematik. Studien har en kvalitativ utgångspunkt och undersökningen är baserad på halvstrukturerade intervjuer med fyra pedagoger som arbetar på olika gymnasier i södra Sverige. Resultatet visar att många av dessa elever klarar sig relativt bra när de får hjälp genom olika anpassningar som görs i klassrummet. De anpassningar som hjälper mest är klara och tydliga instruktioner för dessa elever, samt när pedagogen ger mycket stöd i form av exempelvis genrepedagogik. Däremot så upplever pedagogerna ibland att eleverna utnyttjar sin diagnos för att undvika skolarbete, vilket kan vara ett missförstånd då denna elevgrupp ofta tar till undvikande strategier som är en del av sitt funktionshinder. Exempelvis så störs vissa elever med autismspektrumtillstånd enormt mycket av olika ljud, så kallad sensorisk överkänslighet, och som ett resultat så vill de sitta avskilt när det gäller att läsa. Likaså så upplever pedagogerna att dessa elever återgår till sin tidigare lägre nivå efter det att anpassningen eller hjälpen upphört. / This study deals with a number of upper secondary school teachers' perceptions of integrated students who have a proven autism spectrum disorder, as well as reading and writing difficul- ties. The research has a qualitative perspective and the study is based on semi-structured in- terviews with four teachers working in different upper secondary schools in the southern part of Sweden. The result shows that many of these students manage relatively well when they get help through various adjustments made in the classroom. The adaptations that help the most are clear instructions for these students, and when the teacher provides support in the form of, for example genre pedagogy. However, the teachers sometimes feel that students utilize their diagnosis to avoid schoolwork, which may be a misunderstanding when this group of students often resort to avoidance strategies that are part of their disability. For ex- ample, some of these students with autism spectrum disorder are made unsettled by different sounds, so-called sensory hypersensitivity, and as a result they want to sit separately when it comes to reading. Another experience the teachers have is that these students often return to their previous lower level after the adjustment, or aid, cease to be provided.

I undervisningen av läs- och skrivinlärningen har till exempel metoder som Wittingmetoden, LTG-metoden och Bornholmsmodellen använts sedan 1950-talet. I och med datorns starka etablering i samhället har metoder som Arne Tragetons- Att skriva sig till läsning och Writing to Read-metoden tagits fram. Syftet med vår undersökning var att belysa skrivprocessens olika metoder och dilemman. Utgångspunkterna har dels varit en litteraturgenomgång där litteratur som behandlar skrivprocessens olika metoder och problematik samt datoranvändning har studerats. En kvantitativ enkätundersökning på fyra olika skolor riktade till elever och lärare samt en kvalitativ intervju med några utvalda elever genomfördes. Frågeställningarna i enkäter och intervjuer hade som syfte att undersöka elevers intresse för skrivning. Enkäter som lämnades till lärare behandlade datoranvändningens för- och nackdelar i undervisningssyfte. Resultatet på elevenkäten visar att flickors intresse för skrivning är större än pojkars. Elevintresset för att använda dator i skrivandet är stort, eleverna menar att deras texter blir prydligare skrivna på datorn dessutom är det lättare och snabbare att skriva på dator. Även intervjuerna med eleverna förstärker dessa resultat. Lärarenkäten visar att även lärarna är positiva till användningen av datorer i skolan. De menar att eleverna blir mer uppmärksamma och engagerade när de får arbeta med datorer. För elever med läs- och skrivsvårigheter kan datorn vara ett ovärderligt hjälpmedel beroende på vilken problematik som finns.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka metoder lärare tycker fungerar i undervisningen av elever med läs- och skrivproblematik och hur de motiverar dem i förhållande till forskningen. Detta undersökts genom intervjuer med lärare och specialpedagoger på mellanstadiet. Resultatet av studien visar på att det är lärarens kunskaper om olika metoder och strategier som avgör om undervisningen blir lyckad eller inte. Detta beror på att alla strategier och metoder inte passar alla elever direkt utan behöver anpassas och bytas ut allteftersom eleven utvecklas. Hela tiden ska fokus ligga på vad som fungerar bäst för eleven. Undervisningen ska anpassas efter elevens behov och inte tvärtom. Samtidigt är det många i studien som påpekar att de anpassningar som är bäst är de som kan appliceras på hela klassen och inte enbart är för en elev. Det här är någonting som lärarna och specialpedagogerna jag har intervjuat håller med om men samtidigt använder de endast en metod, Rydaholmsmetoden. / The purpose of this study is to investigate what methods teachers think work best in teaching pupils with reading and writing problems and place that in relation to the research. This was done through interviews with middle school teachers and special educators. The result of the study shows that it is the teacher's knowledge of different methods and strategies that determine whether the teaching is successful or not. This is because all strategies and methods do not fit all pupils directly, but need to be adapted and replaced as the pupils develops. All the time, the focus should be on what works best for the pupils. Teaching should be adapted to the needs of the pupils and not the other way around. At the same time, many in the study point out that the best adaptations are those that can be applied to the whole class and not just for one pupil. This is something that the teachers and special educators I interviewed agree with, however, they only use one method, the Rydaholms method.