Denna studie handlar om hur läsplattan används i läs- och skrivinlärningen i skolans tidiga år. Syftet med studien är att undersöka lärares uppfattningar om läsplattan som digitalt redskap i undervisningen. Ett specifikt fokus riktas mot de elever som lärarna upplever har svårigheter i sin läs- och skrivinlärning. Detta undersöks genom en enkätstudie, där lärare ombeds svara på frågor kopplat till användning samt uppfattning om digitala redskapet i relation till elever som har svårt i sin läs- och skrivinlärning. Mina frågeställningar är: Vilka utmaningar och möjligheter uppfattar lärarna med läsplattan som redskap i tidig läs- och skrivinlärning? Hur resonerar lärarna kring att använda läsplattan som stöd för elever som de upplever har svårigheter i läs- och skrivinlärningen? Uppsatsen utgår från den sociokulturella teorin. Resultatet av enkätstudien visar att lärarna runt om i landet uppfattar både möjligheter och utmaningar med läsplattan som redskap i elevers läs- och skrivinlärning. Lärarna ser både möjligheter och utmaningar med läsplattan som stöd för elevernas läs- och skrivinlärning. Exempel på utmaningar är att tillgängligheten varierar, finmotoriken kommer i skymundan, det stora utbudet av applikationer och att det är svårt för läraren att bli medveten om vad eleverna gör med läsplattan. Exempel på möjligheter är det stora utbudet av olika appar som medför en variation för eleverna. Därmed kan undervisningen bli mer individanpassad. Ytterligare möjligheter är att läsplattan även kan ge möjlighet till att få en input till språket, att använda talsyntesfunktionen och att underlätta för elever med finmotoriska svårigheter.

Syftet med studien är att bidra till ökad kunskap om förskollärarens erfarenheter av högläsning och digital högläsning. Studien har utförts med hjälp av kvalitativa metoden intervju. I studien har sju verksamma förskollärare intervjuats om sina erfarenheter kring arbetet med högläsning, dels utifrån en fysisk bok dels utifrån användandet av digitala verktyg för högläsning i förskolan. Svaren i studien har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att förskollärarna har olika förutsättningar att bedriva digital högläsning då tillgången till bland annat olika digitala verktyg såsom applikationer skiljer sig åt. Vidare visar resultat att förskollärarna menar att traditionella högläsningen och digital högläsning har lika stor betydelse för barns språkutveckling. Det har även framkommit hur stor betydelse digitala erfarenheten förskollärarna i arbetslagen har och hur stor skillnad den digitala högläsningen har utifrån vilken applikation de använder på förskolorna.