Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares arbete med analog- och digital högläsning som aktivitet i förskolan. För att uppnå syftet besvaras följande forskningsfrågor i studien: Vad finns det för likheter och skillnader mellan förskollärares arbete med digital högläsning och analog högläsning? Samt vilka tankar ger förskollärare uttryck för om digital- och analog högläsning? Med dagens teknik kan högläsning ha innebörden av analog högläsning ur en fysisk bok samt digital högläsning med hjälp av en lärplatta. Det är upp till förskollärarna att tolka skrivelsen i läroplanen. För att få empiri till att kunna svara på forskningsfrågorna har fem förskollärare intervjuats. Intervjuerna genomförs via Zoom, en digital mötestjänst. Studiens resultat analyseras utifrån ett sociokulturellt perspektiv där medierande verktyg, samspel, stöttning och proximal utvecklingszon är centrala begrepp. Resultatet visar att den digitala högläsningen ofta blir oreflekterad och kan sakna ett lärandesyfte. Slutsatsen är att det finns en komplexitet kring arbetet med högläsning och flera faktorer såsom personalresurs samt barnantal tycks ligga till grund för hur förskollärarna organiserar för högläsning som aktivitet i förskolan.

Studiens syfte är att utveckla mer kunskap kring förskollärares syn på högläsningens betydelse för utveckling av ordförråd hos barn. Detta är en kvalitativ studie som använt sig av semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare för insamling av data. Studiens frågeställningar fokuserar på vilka möjligheter informanterna ser med högläsning kopplat till barns utveckling av ordförråd, hur de arbetar med högläsning, samt vilka möjligheter informanterna ser med digital högläsning som ett sätt att främja ordförrådet. Denna studie har utgått från ett sociokulturellt perspektiv, som framhäver att lärande sker i socialt samspel, vilket går hand i hand med tanken om att högläsning inom förskolan är en social situation som kan gynna lärandet på flera sätt. Resultatet visar att högläsning förekommer dagligen på de förskolor informanterna arbetar på, både som planerade och spontana stunder. Utöver att högläsningsstunden har syftet att stödja utveckling av ordförråd, presenteras ett flertal andra syften med högläsning i resultatet. Studiens informanter visar kunskaper kring och förståelse för att högläsning hänger väl samman med barns utveckling av ordförråd. En slutsats som går att dra från denna studie är att den kvantitet och kvalitet av högläsning barn får ta del av redan i unga år, där ordförrådet stöttas och utvecklas, är av stor betydelse för deras framtida möjligheter att förstå texter och information i syfte att kunna ta del av det demokratiska samhälle vi lever i.

Syftet med denna studie var att undersöka mellanstadieelevers attityder till elektroniska böcker i undervisningen. Detta gjordes genom fokusgruppsintervjuer i en femteklass där eleverna dagligen läste e-böcker via inläsningstjänst. Resultatet visade att de intervjuade eleverna var positiva till användningen men att ett fåtal elever skulle föredra att läsa i pappersböcker. Trots att eleverna var positiva konstaterade de att vissa aspekter med e-boken kan förbättras exempelvis genom att ha texten på skärmen och att kunna markera ord från den. Dessutom visade resultatet att en svårighet var de tekniska problem som uppstod. Dessa var långsamt internet och långsamma datorer som tog mycket värdefull lektionstid.

Syftet med studien är att bidra till ökad kunskap om förskollärarens erfarenheter av högläsning och digital högläsning. Studien har utförts med hjälp av kvalitativa metoden intervju. I studien har sju verksamma förskollärare intervjuats om sina erfarenheter kring arbetet med högläsning, dels utifrån en fysisk bok dels utifrån användandet av digitala verktyg för högläsning i förskolan. Svaren i studien har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att förskollärarna har olika förutsättningar att bedriva digital högläsning då tillgången till bland annat olika digitala verktyg såsom applikationer skiljer sig åt. Vidare visar resultat att förskollärarna menar att traditionella högläsningen och digital högläsning har lika stor betydelse för barns språkutveckling. Det har även framkommit hur stor betydelse digitala erfarenheten förskollärarna i arbetslagen har och hur stor skillnad den digitala högläsningen har utifrån vilken applikation de använder på förskolorna.

The purpose of this study is to investigate how a selected group of children experience the use of audiobooks. The study is focused on children's reflections about audiobooks and read-aloud, with the increasing popularity of audiobooks in society.  To gather our empirical data, we have conducted qualitative observing and interviews with ten children in two different preschools.   What we can see from the analysis of our observations is that in our study, children show clear interest in reading aloud with the app Polyglutt. Our thoughts were that the result showed this as the children had access to a large selection of books that the app made easily accessible to the children. Digital apps with books provide multiple choices and multiple effects that attract children's interest. By having digital reading aloud in small groups, the children had the opportunity to participate in discussing the books read and influence the choice of book.   From our study it has become apparent to us that preschool teacher's didactics strategies help children to discuss books which in the long run helps children to improve language development. In addition, the conclusion from results leads us to knowledge that good collaboration between preschool teachers' engagement and children's interest will provide a good basis for children's learning and development.

Syftet med den här studien är att undersöka olika sätt att arrangera analog och digital högläsning i förskolan. Anledningen till valet av undersökning är att vi knappt  kunde hitta någon forskning om digital högläsning. Trots ett noggrant sökarbete.  Sökproceduren gick till på följande sätt att vi inriktade våra sökningsresultat till doktorsavhandlingar, avhandlingar  samt vetenskapliga artiklar som var granskade och märkta peer reviewed. Det vetenskapliga sökdatabaser vi sökte i var Primo, Eric, google schoolar och Diva portal. Även det mesta av forskningen om analog högläsning vi kunde hitta genom samma sökprocedur och vetenskapliga sökdatabaser riktar sig till barn i skolåldern. Den teoretiska utgångspunkten i studien är den sociokulturella teorin.   Datainsamlingsmetoden vi använt oss av är semistrukturerade intervjuer. En intervjuguide utformades och semistrukturerade intervjuer gjordes med sex verksamma förskollärare på fyra olika förskolor Detta för att få några förskollärares syn på hur digital och analog högläsning kan arrangeras. Resultatet av undersökningen visar att flera olika syften beskrivs för att arrangera högläsning i förskolan. Majoriteten av förskollärarna nämnde språkutveckling, kreativitet och läslust. Även högläsningen som avkoppling nämndes som syfte. Alla förskollärare i studien använder sig av både analog och digital högläsning i sin undervisning. Dock visar vårt resultat att samspel mot lärande mestadels sker under arrangerad analog högläsning. Fortsättningsvis framgår det i  resultatet att i den digitala högläsningen planerar förskollärarna utifrån ålder, intressen och barngruppens behov. Förskollärarna beskriver den planerade och spontana analoga högläsningen och uttrycker att den spontana analoga högläsningen får ta större del än de önskar. Resultatet visar också att barngruppernas storlek under högläsningen har betydelse för  både analog och digital högläsning.

Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare beskriver hur analog och digital högläsning främjar barnens språkutveckling och interaktion. En kvalitativ forskningsmetod användes med semistrukturerade intervjuer med fokus på påverkansfaktorer som respektive högläsning har för barns språkutveckling och interaktion. Intervjuerna som genomfördes spelades in och transkriberades därefter. Materialet bearbetades och färgkodades för att kunna delas upp i olika teman. Vår studie vilar på det sociokulturella perspektivet där interaktion och språk är centrala begrepp. Resultatet visar att den analoga högläsningen skapar fler möjligheter för interaktion och samtal kring bokens innehåll. Digital högläsning stimulerar barnens sinnen och intresse samtidigt som det råder en osäkerhet hos förskollärarna vid användandet av digitala verktyg i samband med högläsning. En slutsats är att analoga böcker kan förstärkas genom fysiska redskap för att främja barnets språkutveckling och interaktion samt hur de digitala verktygen kan användas som ett stöd i utveckling av språket för barn med annat modersmål än svenska.

Denna studie undersöker förskollärares erfarenhet och uppfattningar om högläsning inom förskolan, både med analoga böcker och digitala böcker samt hur det kan påverka barns språkutveckling. Studien använder sig av metoden enkät som delats ut i två Facebookgrupper för verksamma inom förskolan. Utifrån enkätsvaren analyserades sex olika kategorier fram, förskollärares berättarprofession, boksamtal, språklig sårbarhet, språkutveckling, barngruppens storlek samt undervisningssyfte. Resultatet visar att respondenterna ser en fördel med att använda sig både av analog- och digital högläsning men att det beror på vilken av de sex kategorierna som är i fokus för högläsningsstunden.

Högläsning är ett pedagogiskt verktyg med fördelar gällande såväl möten med olika texter som utvecklande av språkförståelsen. Traditionellt sker högläsning genom att någon läser högt för en grupp eller individ. Ljudböcker anses ha liknande fördelar som traditionell högläsning men det saknas forskning med elevresultat som stödjer antagandet. Avsaknaden av jämförelser mellan olika högläsningsmetoder blev grunden till studiens problemformulering.  Syftet med den här studien är av den anledningen att bidra med kunskap om hur olika fall av högläsning kan påverka elevers hörförståelse. Studien har genomförts med kombination av både kvantitativ och kvalitativ metod genom en undersökning som beskrivs som en interventionsstudie. Studien utgår från framtagna hypoteser och fokuserar på den individuella uppfattningen, därför har den kognitiva teorin använts i analyserna. Materialet har samlats in genom enkäter som elever i åldrarna 8–10 har fått svara på efter att de lyssnat på en berättelse.  I resultatöversikten framgår att de elever som lyssnat på digital högläsning med inlevelse har svarat bättre än de andra grupperna. I de enskilda frågorna är resultaten varierande och bidrar inte med någon definitiv slutsats. Studien bidrar dock med indikationer som både styrker den tidigare forskningen och ger bidrag till professionen genom att öppna upp för diskussioner om högläsningsmetoder och vilka fördelar som finns med de olika metoderna. / Reading aloud is a pedagogical tool with advantages regarding interaction with different text types as well as language development. Traditionally, reading aloud refers to someone reading aloud to a group or individual. Audiobooks are considered to have similar benefits as traditional reading aloud, but there is a lack of research on student results to support that assumption. The lack of comparisons between different reading aloud methods became the basis for this study’s focus.  Therefore, this study aims to contribute with knowledge about how different reading aloud methods can affect students listening comprehension. The study is a combination of quantitative and qualitative methods and is described as an intervention study. The study is based on hypotheses and its focus rests on the individual perception, therefore, the cognitive theory is used in the analysis. The material has been collected through surveys that students aged 8-10 answered after listening to a story.  The overall results indicate that audiobooks have the most positive impact on student’s comprehension. The results do not contribute to a definitive conclusion but it contributes with implications that both strengthen previous research and provide a contribution to the profession by opening up for discussions about reading aloud methods and their benefits.

SammanfattningSyftet med uppsatsen är att undersöka hur förskollärare arbetar relationellt med högläsning, både analogt och digitalt i verksamheten på förskolan. För att uppnå syftet besvaras följande frågeställningar i studien:  • På vilket sätt använder sig förskollärarna av högläsning i förskolan och vad är deras syfte med högläsningen?  • På vilket sätt skapar förskollärarna gemensamt lärande genom högläsning? • Hur bjuder förskollärarna in barnen till ett gemensamt lärande med hjälp av högläsning? Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod där empirin kommer från sex semistrukturerade intervjuer, som efter transkribering kodats och genomgått en tematisk analys. Detta för att visa hur förskollärarna arbetar med högläsning utifrån ett relationellt perspektiv. De centrala begrepp som använts för att analysera det insamlade materialet är relationskompetens, det mellanmänskliga, sociala band, pedagogiska möten, pedagogiska tillvägagångssätt och pedagogisk rörelse. Resultatet visar att högläsning med hjälp av det relationella perspektivet bidrar till barns språkutveckling. Det bidrar även till samspel, gemenskap och gemensamt lärande på ett lustfyllt sätt. I de fall då förskollärarna inte hann eller prioriterade planeringen inför högläsningstillfällena blev språkutvecklingen utifrån högläsning lidande.Slutsatsen blir att när förskollärare bjuder in barnen till att lyssna på både analog och digital högläsning, samt använder sig av sin relationella kompetens vid högläsningstillfällena ges barnen många möjligheter till att utveckla sitt språk. När förskollärarna däremot inte hinner eller prioriterar planeringen av högläsningstillfällena blir dessa lidande och barnen får därmed inte denspråkutveckling förskollärarna önskar att de kunde ge dem.