Abstract I believe that everyone have the right to understand and be understood. It doesn´t matter if you are an immigrant, suffer from dyslexia or just don´t like to read. In this study I test the difference between a normal written and an easy-to-read routine. I want to know if there is a way to improve a routine in such a way that even people without pre-understanding can comprehend the content. Routines are an important part in many organisations. Staffroutines in nursinghomes don´t exist just to ensure that caretakers are being taken care of in the right way according to the rules and wishes of the organisation. They also exist to make the work with people who suffer from dementia easier for the staff. Routines are in other words very important. Today, routines are written in a very technical language with many words that are hard to understand. They are especially hard to understand for people who doesn´t have pre-understanding of the subject matter. And this is what I am aiming to improve, because everyone has the right to understand. / Abstrakt Jag anser att alla har rätt att förstå och förstås. Det spelar ingen roll om du är nysvensk, lider av dyslexi eller helt enkelt inte tycker om att läsa. I den här rapporten undersöker jag skillnaderna mellan en normalt skriven och en lättläst rutin. Jag vill ta reda på om man kan förbättra en rutin så att även människor utan förförståelse kan förstå dess innehåll. Rutiner är en viktig del i organisationer och företag. Personalrutiner på demensboenden existerar inte bara för att försäkra vårdtagarna om att de blir omhändertagna på rätt sätt enligt företagets regler och önskemål. De existerar också för att underlätta för personalen i arbetet med de dementa. Rutiner är med andra ord mycket viktiga. Idag är de skrivna på ett avancerat fackspråk och innehåller många ord som är svåra att förstå. Speciellt svåra är de för personer som inte har några förkunskaper i ämnet. Det är detta jag vill förbättra, för alla har rätt att förstå.

Syftet med denna uppsats är att undersöka texters ytstruktur i sju lättlästa böcker samt att undersöka böckernas tillgänglighet ur ett lättläst perspektiv. Det finns flera faktorer som bidrar till en texts läsbarhet där vi bland annat har valt att analysera illustrationer, läsbarhetsindex, ordvariation, svåra ord samt mångtydande ord. Med hjälp av olika analysverktyg har texterna analyserats. Resultatet visar att de analyserade böckerna kategoriseras som mycket lättlästa enligt läsbarhetsindex men att svårighetsgraden per sida varierar. Några utav de analyserade texterna kan upplevas som mindre läsbara då det bland annat förekommer svåra ord vilka inte förklaras i texten. I uppsatsens avslutande diskussion förs resonemang om böckernas egentliga läsbarhet och huruvida pedagogens val av läromedel kan påverka elevers läsinlärning och självförtroende.

I denna litteraturstudie jämförs miljöbeskrivningar, karaktärsbeskrivningar, stilfigurer samt intertextualitet i tre olika klassiska litterära verk med motsvarande lättlästa versioner. Syftet med studien är att ta reda på om de lättlästa versionerna går att använda i undervisningen för elever med lässvårigheter för att ge dem en möjlighet att diskutera verken med andra som läst originalversionen. Eller om läsningen av en lättläst version hindrar arbetet för en jämlik utbildning. Resultatet visar att innehållet i de olika versionerna skiljer sig ifrån varandra och att den som läser en lättläst version får med grunderna men det estetiska försvinner. Dessutom visar innehållet att elever som läser en lättläst version har svårt att nå de kunskapsmål som finns i gymnasieskolans läroplan. Slutsatsen är att i valet av litteratur måste läraren utgå ifrån eleverna.

Denna uppsats undersöker dialoger i två versioner av Jan Guillous Ondskan, originalversionen och den lättlästa versionen. Undersökningen utförs genom en kvalitativ textanalys. Undersökningsmaterialet baseras på cirka 61 dialogpar. I uppsatsen presenteras åtta olika huvudanpassningar som går att se när det gäller dialoger. Utöver det visas på ytterligare femton tendenser av anpassningar inom huvudanpassningarna. Resultatet visar att majoriteten av anpassningarna med spår av muntlighet försvinner eller skrivs om i den lättlästa versionen mot ett standardspråk. De anpassningar som inte bär på spår av muntlighet är förenklade enligt de gängse riktlinjerna för lättläst. I vissa fall uppmärksammades anpassningar som kan sägas vara godtyckligt gjorda i förhållande till de gängse riktlinjerna för lättläst.

Syftet med denna uppsats var att beskriva och förklara läsbarheten i lättlästa nyhetsartiklar från 8 Sidor och Sesam, samt att bedöma hur språket fungerar i denna nyhetskontext utifrån ett andraspråksperspektiv. En textanalys gjordes enligt Hellspong & Ledins textmodell (1997). De fem komponenterna i textmodellen sammanställdes. Dessa komponenter var: de kontextuella- de textuella- de ideationella- och de interpersonella stildragen samt framställningssättet. Stilen förklarades utifrån texternas förutsättningar och syfte samt värderades i en syntes. En slutsats som kan dras är att texternas innehåll kan bli vaga och läsbarheten försvåras genom minskat sammanhang då stilen är avskalad, enkel och lätt samt att lättlästa nyhetstexter ingår i en kontext som både deltar och påverkas av sociala förändringar.

This paper examines how teachers and librarians are helping children and young people withdyslexia/reading and writing difficulties. The examination has taken place in a small municipalityin Skaraborg County. Seven teachers in the municipal schools and the chief librarian inthe municipal library have been interviewed as well as an advising county librarian.In the municipal schools the pupils have access to literature in easy language and computerswith programs training reading, writing and spelling. In some schools there are textbooks ontape too. In the municipal library and in the county library disabled readers can loan literatureon tape and literature in easy language.The conclusion of the examination is that children and young people with dyslexia/readingand writing difficulties need all sorts of aids in reading and writing. More cooperation betweenteachers and librarians would benefit these pupils.

All pupils have an individual reading development and need different forms of support. The aim of this study is to investigate teachers’ experiences of and ideas about the use of easy-reading books when teaching children to read. Data collection was done through four interviews with active teachers representing three schools in a municipality in southern Sweden. The interviewed teachers’ experiences turned out to agree with previous findings: the teachers were favourably disposed towards easy-reading books and considered them important for learning to read. The teachers also thought that it is essential to aim the teaching at the pupils’ own level so that they will develop in their acquisition of literacy. With the help of easy-reading books, pupils who find it hard to learn to read can also be given a chance to develop.