Uppsatsen tar upp hur några naturbruksskolor arbetar med elever som utmanar skolan. Jag har använt mig av en kvalitativ metod. Jag har valt att använda mig av fokusgrupper och observationer som grund för min datainsamling. Uppsatsen visar på att de studerade naturbruksskolorna i hög grad har en samsyn i sitt sätt att både tänka och arbeta kring dessa elever. Skolorna använder sig av både multimodala och multiprofessionella förhållningssätt i sitt bemötande av elever som utmanar skolan. Uppsatsen har visat på vikten av att vi i skolans värld försöker hitta lösningar där vi lyfter det som fungerar istället för att fokusera på det som är fel. Att vi inte behandlar vissa elever mer olika än andra om inte situationen så kräver. Uppsatsen visar vidare på att vi i skolans värld bör se individen i första hand och att etiketten som en diagnos ger bör tas i andra hand. Etiketten eller diagnosen bör användas som en hjälp till en förståelse i hur vi kan anpassa vår verksamhet kring varje enskild elev och inte per automatik presentera diagnosen som ett åtgärdsprogram eller anpassning med färdig struktur för eleven. Att hitta positiva relationsskapande processer för att skapa gynnsamma lärmiljöer har också varit tydligt resultat i denna uppsats. / This is a paper based on a selection of agriculture schools and their work with students that challenge school culture and the responsible of their education on many levels. The survey is based on a qualitative method, where the collection of data relies on focus groups and observatory studies. The study shows that the schools in focus had a similar attitude as well as practice concerning these students. The schools are using multi modal and multi professional ways in their practice towards students with challenging behavior. The study also shows the importance of searching for the solutions that work instead of focusing on what is wrong, that is, that we treat students different only if needed. When we feel that our method doesn´t work and the student needs more support than their fellow students, we must do something about it. The study shows that we in the world of school, must initially take the individual in consideration and secondly he / her diagnose or etiquette. The diagnose or etiquette of the students should be seen more like a help in understanding how to adapt the education and not automatically present the diagnose as a program or adaptation with an already done structure for the student. To find relationships creating processes of positive educational environments is also an obvious result in the study.

In this scientific essay I examine three situations in which the common difficulty is how I, as an educator, should respond to a child with challenging behavior. The purpose of this essay is to investigate how different approaches affect children with externalising behavior. My scientific questions relate to the thoughts about working methods, relationships and knowledge that I was challenged with during the time I worked with the child in my portrayals. Additionally, how similar situations, that may occur in the future, should be handled in a professional way in my future role as a preschool teacher. For this essay, I have used theories and working methods in low arousal approaches by Andrew McDonnell and David Edfelt's, as well as Jonas Aspelin and Annelie Frelin´s description of relationship skills and the process of creating a relationship. I have also focused on Ross W. Greene and J. Stuart Ablon's theories regarding the collaborative method CPS. Through these theories, I have been able to look at my actions from a critical perspective as I discuss how my approach in relation to my knowledge has affected children with externalised behaviors and what consequences my actions have resulted in. Furthermore, through writing this essay, I have gained an increased understanding on what triggers children into a disruptive behavior and how in my future work, with the use of these methods and approaches, I can prevent and curb the effects of aggressive character. / I denna vetenskapliga essä utgår jag ifrån tre situationer där det gemensamma dilemmat är, hur jag som pedagog ska kunna bemöta ett barn med utmanande beteenden. Syftet med essän är att undersöka hur olika förhållningssätt påverkar barn med utagerande beteenden. Mina vetenskapliga frågeställningar berör de funderingar kring arbetssätt, relationer och kunskap jag utmanades i under den tid jag arbetade med barnet i mina gestaltningar. Men även hur jag på ett professionellt sätt ska kunna hantera liknande situationer i min blivande roll som förskollärare. De teorier och metoder jag använder för att reflektera kring mina frågeställningar är Andrew McDonnell och David Edfelts teorier och arbetssätt i lågaffektivt bemötande, Jonas Aspelin och Annelie Frelins beskrivning av relationskompetens och relationsskapande samt Ross W. Greene och J. Stuart Ablons teorier om samarbetsmetoden CPS. Genom dessa teorier har jag kunnat se på mitt handlande ur ett kritiskt perspektiv då jag diskuterar hur mitt förhållningssätt i relation till min kunskap påverkar barn med utagerande beteenden och vilka konsekvenser mitt agerande medfört. Vidare har jag genom detta essäskrivande fått en ökad förståelse för vad det är som gör att barn hamnar i problemskapande beteenden, och hur jag i mitt framtida arbete med metoder och förhållningssätt kan förebygga och stävja affekter av aggressiv karaktär.