Syftet med min studie är att undersöka några elevers uppfattningar om samt attityder till matematik samt vilka användningsområden de anser att matematik har. Jag har undersökt sju elevers affektiva matematikrelaterade faktorer genom att intervjua dem enskilt, med en semi-strukturerad intervjuform. Studien har en fenomenografisk ansats, vilket innebär ett fokus på att ta reda på vilka olika föreställningar elever har om ett specifikt fenomen och har ingenting att göra med vad som är rätt eller fel. Studien visade att eleverna beskrev ordet matematik med de fyra räknesätten, på så vis kan slutsatsen dras att eleverna verkar tro att matematik är detsamma som aritmetik. Elevernas uppfattning var att matematik består av att använda sig av huvudräkning och att räkna ut svåra tal. De menade även att om någon är duktig i matematik ska det gå fort för dem att göra en beräkning. En person som är duktig på matematik ska kunna dess grunder, med detta menade eleverna främst de fyra räknesätten. Eleverna förklarade att de använde sig av matematik även utanför skolan, främst då de handlar i affären. Annars menade eleverna att de lär sig matematik för att kunna använda sig av det i framtiden samt för att få ett arbete.

Syftet med det här arbetet är att få en större förståelse för hur barn utvecklar empati och hur lärare kan stötta barn i den utvecklingen. Vi har valt detta ämne då vi varit ute i skolor och förskolor där lärare och förskolelärare har uttryckt ett stort behov av empati utvecklande arbetsätt/metoder. Vi har använt oss av aktionsforskning i detta arbete för att det är en forskningsdesign som syftar till att utveckla och förändra praktiken. Aktionsforskningen genomfördes på två olika verksamheter en förskola och en grundskola årskurs 6. Resultatet visar på att det krävs ett genomsyrande arbetssätt och medvetenhet från lärarnas sida

PISA undersökningarna har visat att svenska elevers matematikkunskaper är låga jämfört med elever i andra länder. Det är något som blivit omdiskuterat. För att förändra det här krävs det att lärare besitter pedagogiska kunskaper. För att se hur lärare arbetar kring detta problem har jag studerat hur lärare arbetar för att hjälpa elever i matematiksvårigheter. Studien har ett fokus på stöttande av affektiva sidor samt matematiklärande. Lärare arbetar mycket med stöttande av affektiva aspekter. Det sker genom att de arbetar för att stärka elevers självförtroende och självkänsla i matematik, de har en god inställning till matematik och arbetar för att skapa ett intresse hos eleverna. Lärare arbetar också för att eleverna ska förstå grunderna i matematik. De vill även skapa ett tryggt klassrumsklimat. Dessa aspekter anses, enligt lärare, vara betydande för att kunna hjälpa elever i matematiksvårigheter. Det har framkommit olika undervisningsmetoder som stöttar elevers matematiklärande. Dessa är elevaktiva genomgångar, individualisering, pararbete/pratmatte, laborativ/konkret arbete samt utomhuspedagogik. Lärarnas mål med undervisningsmetoderna är att arbeta från det konkreta till det abstrakta. De hävdar också att det är viktigt att variera dessa metoder och arbeta med dem på olika sätt eftersom alla elever lär sig olika.

Syftet med studien var att undersöka hur klädesaffärer kan skapa en mer positiv syn på second hand kläder bland konsumenter. Undersökningen utfördes genom att använda Tricomponent Attitude modellen och erkända strategier för attitydförändring. Tricomponent Attitude modellen utgörs av den kognitiva, affektiva samt konativa delen medan attitydstrategierna utgörs av tillvägagångssätt för att förändra attityden. En kvantitativ enkätundersökning utfördes och sändes ut till respondenterna med hjälp utav sociala nätverk och forum. Totalt samlades 343 svar in. Det visade sig att konsumentens inställning till second hand kläder mestadels utgjordes av den kognitiva delen av Tricomponent Attitude modellen, men att det samtidigt existerade ett klart samspel mellan modellens tre delar. Dock fick alla strategier till attitydförändring svaga resultat och skulle på så vis inte påverka konsumenterna att köpa mer second hand kläder. Den huvudsakliga upptäckten var att klädesaffärerna inte har en tillräckligt stark position för att påverka konsumenternas inställning till second hand kläder men att konsumentens positiva uppfattning om second hand kläder visar att förutsättningarna för en ökad konsumtion finns.

From the perspective of self-determination theory this studyexamines whether affective memories of fictional reading and early reading activities have an impact on the reading motivation in lateradolescence. This studyalso highlightsstudentssuggestions on how teachers can enhance reading motivation.We conducted a survey with studentsin upper secondary school. The results showsome correlations between affective memories and motivation. Studentswith negative memories of reading tend to be more amotivated orhave controlled motivationto read, whilst studentswith positive and neutral memories tend to have more autonomous motivation. The studyalso noticed a difference between reading attitudes,whether the reading takes place in school or in the studentsspare time. The students suggestions on how teachers can motivate them to read are mostly related to (1) their own choice of literature and (2) an accessible wide range of literature that appeals to their interests. Many students also wish for their teachers to engage more in their personal reading interests. Our study has shown that reading as an activity is very complex and that teachers have an opportunity to affect the reading motivation,regardless of what memories the students have

Studien har som syfte att beskriva de faktorer som påverkar lärares intentioner när de väljer spel som undervisningsmetod i matematikundervisningen. Dels de mål som lärare har med spel som undervisningsmetod som påverkar intentionen, men även förutsättningarna som finns för att kunna välja spel som undervisningsmetod. Studiens resultat bygger på en enkätundersökning. Datan har sedan behandlats och analyserats utifrån en tematisk analys.  Resultatet visar att lärare har mål kring elevers lärande, både att eleverna ska utveckla matematiska förmågor men även att de ska påverkas affektivt av metodvalet. Lärare har även avsikter gällande hur eleverna ska arbeta. Vidare påverkar yttre faktorer lärares intentioner. Dessa är kollegor, tid samt tillgång till lokaler samt analogt och digitalt spelmaterial

This study is about information needs and library habits among newly retired people. The purpose of this master thesis is to examine the affective and cognitive needs that come with retirement. In what way do the information needs of this group change due to retirement? In order to answer this question we make use of two theoretical models; Role theory and Wilson’s model of information needs. When it comes to library habits, we use Andersson and Skot-Hansens model to examine how newly retired people use the library now and how they could use it on basis of their needs in their new role. The method used in this study is qualitative; interviews are done with six newly retired people. The results show that newly retired people have a cognitive need to create meaning in their lives and an affective need of being needed to compensate for their loss of work role. These needs do not however create that many information needs. The newly retired people who were interviewed consider that they already know everything that they need to know, especially when it comes to information about their interests, which they have been into for many years. If there is something they need to know there tends not to be a problem finding information about it. The library is used as a centre of knowledge, for example newspaper-reading, and as a centre of culture, for example book borrowing. / Uppsatsnivå: D

I denna studie beskriver sex gymnasieelever sina erfarenheter av och uppfattningar om matematikundervisningen i grundskolan i relation till deras matematiksvårigheter. Studien är kvalitativ med fenomenologisk hermeneutisk metodansats eftersom den undersöker subjektiva upplevelser och hur eleverna tolkar dessa för att skapa en förståelse av sin situation. Metodvalet föll på semistrukturerade intervjuer för att det gav eleverna möjligheten att uttrycka sina upplevelser mer fritt. Ur litteraturstudien och resultatet framkommer en tydlig bild av att elevers uppfattningar och affektiva reaktioner kan bli en begränsningsfaktor för matematikinlärningen. Efter att ha misslyckats med matematiken under flera år skildrar alla eleverna i denna studie en uppgivenhet som ledde till en negativ självuppfattning om den akademiska förmågan och affektiva reaktioner som matematikångest och ett undvikande beteende. Kontexten inom vilket lärandet sker har stor betydelse för inlärningen och omgivningen bidrar till elevers uppfattningar och reaktioner. Därför kan fokus inte enbart ligga på individnivå vid stödåtgärder. Negativa uppfattningar och affektiva reaktioner och dess effekter behöver synliggöras, bemötas och motverkas i ett så tidigt stadium som möjligt. Det är därför viktigt att lärare har en medvetenhet om vilken inverkan deras egna egenskaper, förväntningar på eleverna, uppfattningar om ämnet matematik och relationen till elever har på elevers egna matematikrelaterade uppfattningar och matematikinlärning. För att stödåtgärder ska få önskad effekt behöver lärare ta i beaktning de känslomässiga kännetecknen och elevers matematikrelaterade uppfattningar. En positiv akademisk självuppfattning bör bli en viktig del av matematikinlärningen.

The teacher's practice is based on the Swedish curriculum where the concept of strategy occurs hundreds of times however, the concept is not explicit. The concept of learning strategies is vast and implies different interpretations which result in unique teaching methods. Our thesis, therefore, aims to investigate how five teachers perceive learning strategies and from a pedagogical perspective, teachlearning strategies based on metacognitive, cognitive, and socio-affective strategies. Our empirical study shows that different Swedish teachers in grades 4–6 do teach learning strategies even though they are expressed in different ways. On the other hand, the teachers have quite a similar perception when it comes to defining teaching strategies. They are also in agreement that strategy teaching isabout raising awareness, practice, and naturally integrating said strategies into education. The study is based on a qualitative survey in the form of digital semi-structured interviews and is designed to document concepts appurtenant to the socio-cultural perspective as well as the constructive perspective, which we found to be partially related through our studies.

Skolinspektionen har i en rapport påvisat att lärare inte i tillräcklig utsträckning undervisar i linje med skolans demokratiseringsuppdrag. Rapporten framhåller behovet av att lärare besitter den kunskap och kompetens som krävs för att bedriva sådan undervisning. Ett sätt för historielärare att verka i linje med demokratiuppdraget är genom historisk empati. Det finns dock få studier som undersöker huruvida blivande lärare använder historisk empati kopplat till demokratifostran. Denna studie syftar till att få syn på hur historisk empati tar sig uttryck i lärarstudenters resonemang om sin undervisning, och i så fall på vilket sätt lärarstudenter använder historisk empati för att bedriva demokratifostran genom sin historieundervisning. Studiens utgångspunkt är en definition av historisk empati som innefattar både kognitiva och affektiva aspekter,  där den affektiva aspekten bidrar till utvecklandet av demokratiskt tänkande. Undersökningsmetoden som användes var semistrukturerade intervjuer, både individuellt och i grupp. Informanterna var ämneslärarstudenter, inriktade mot årskurs 7-9 eller gymnasiet med förstaämnet historia. Inför intervjuerna fick informanterna ta del av källmaterial bestående av kärleksbrev från 1840-talet. Under intervjuerna skulle informanterna resonera kring hur de skulle vilja använda sig av materialet i sin undervisning.  Resultaten av studien visade att informanterna genomgående använde såväl kognitiva som affektiva aspekter av historisk empati i sina resonemang kring undervisning, utan att referera explicit till begreppet. Den affektiva aspekten framhölls i syfte att intressera och motivera eleverna samt göra innehållet i undervisningen relevant och meningsfullt. Den kognitiva aspekten ansågs bidra till utvecklandet av ämnesrelaterade kunskaper och förmågor. En av fyra informanter lyfte att den affektiva aspekten dessutom kan hjälpa elever utveckla förmågan att verka i ett pluralistiskt samhälle, alltså som ett verktyg för demokratifostran. Majoriteten av informanterna var mer fokuserade på utveckling av ämneskunskaper, och gjorde ingen koppling till skolans övergripande mål och syften eller skolans värdegrund.