Syftet med det här arbetet är att få en större förståelse för hur barn utvecklar empati och hur lärare kan stötta barn i den utvecklingen. Vi har valt detta ämne då vi varit ute i skolor och förskolor där lärare och förskolelärare har uttryckt ett stort behov av empati utvecklande arbetsätt/metoder. Vi har använt oss av aktionsforskning i detta arbete för att det är en forskningsdesign som syftar till att utveckla och förändra praktiken. Aktionsforskningen genomfördes på två olika verksamheter en förskola och en grundskola årskurs 6. Resultatet visar på att det krävs ett genomsyrande arbetssätt och medvetenhet från lärarnas sida

Genom webbaserade enkäter har data insamlats för att undersöka huruvida det finns en korrelation med de olika personlighetsdragen inom The Big Five och olika dimensioner av prosocialt beteende. Till detta utformades en enkät genom sammanslagning av Ten Item Personality Inventory (TIPI) och Prosocial Tendency Measure (PTM), där index togs ut för alla olika dimensioner. Respondenter rekryterats genom ett tillgänglighetsurval (N= 79, varav 24 stycken män, M= 39,6 år, SD= 13.6, 55 stycken kvinnor, M= 40.1 år, SD= 13.6 ). Totalt av urvalet var 13,8 procent uppvuxna i en storstad, 28,8 procent uppvuxna i småstad och 57,5 procent inom landsbygd. Inom urvalet hade 10 procent en grundskoleutbildning, 38,8 procent gymnasieutbildning, och 51,3 högskole- eller universitetsutbildning. Resultatet visar att det finns samvariationer mellan de olika personlighetsdragen och olika dimensioner av prosocialt beteende.

Abstrakt Pedagogernas roll i förskolan är att använda sig av så många olika redskap och stöd som möjligt för att alla barn ska utvecklas på bästa sätt och efter sina förutsättningar. Musiken kan ses som ett sådant redskap och stöd. Kunskaper hos pedagoger om att utveckling inom ett område kan innebära utveckling inom ett annat område är betydelsefullt. Genom en ökad musikkompetens hos pedagoger så ges barnen fler redskap att exempelvis uttrycka sig, inhämta kunskap och utvecklas socialt.   Syftet med studien har varit att undersöka hur pedagoger beskriver musikens betydelse i förskolan och som ett pedagogiskt redskap och stöd för att utveckla prosocialt beteende. Prosociala handlingar definieras enligt Persson (2004) som handlingar som gynnar en annan person exempelvis hjälpa, trösta och dela med sig. Studien har både en kvantitativ och en kvalitativ forskningsansats. En jämförelse har gjorts mellan traditionella förskolor och musikförskolor för att se om det finns likheter och skillnader i hur pedagogerna använder musik i förskolan. Det teoretiska ramverk som använts vid analys av resultatet är det sociokulturella perspektivet.   Resultatet visar att majoriteten av pedagogerna anser att musik främst har betydelse för barns språkutveckling, glädje och gemenskap. I resultatet framkommer att på musikförskolorna ses musik i ett något vidare perspektiv genom att pedagogerna beskriver att musik genomsyrar verksamheten på ett annat sätt än vad pedagogerna på de traditionella förskolorna uttrycker. Majoriteten av pedagogerna beskriver musiken som ett pedagogiskt redskap och stöd i flera olika sammanhang. Det som dock inte framkom i studien var tydliga resultat gällande musik kopplat till prosocialt beteende.

Kan lycka köpas för pengar? Prosocialt spenderande och lycka är ett nytt ämne inom forskning och har ännu inte studerats i Sverige. Föreliggande studie syftar till att utreda om prosocialt spenderande bidrar till en ökad grad av upplevd lycka hos studenter vilket tidigare forskning stödjer samt om det föreligger könsskillnader gällande prosocialt spenderande och upplevd lycka vilket inte forskningen stödjer inom området. Etthundratre personal- och arbetslivsstuderande varav 72 kvinnor och 31 män vid ett medelstort universitet i södra Sverige deltog. Ett randomiserat post-test-only experiment utfördes varav 51 deltagare utgjorde experimentgrupp och genomförde en intervention som innebar att de skänkte pengar till välgörenhet och 52 deltagare genomförde ett kognitivt test som kontrolluppgift. Efteråt uppmättes deltagarnas upplevda lycka med Subjective Happiness Scale. Statistisk prövning med tvåvägs-ANOVA visade ingen statistiskt signifikant skillnad mellan experiment och kontrollgrupp gällande upplevd lycka, vidare fanns inga skillnader mellan könen gällande upplevd lycka och prosocialt spenderande. Studiens resultat stöds inte av tidigare forskning. Studiens diskussion föreslår att vidare forskning inom området fokuserar på design och metodval. Storleken på summan som spenderas prosocialt påverkar troligen effekten gällande lycka i större utsträckning än vad som antagits. En undre gräns för att gynna lycka diskuteras. Relation till den som individen spenderar prosocialt på diskuteras och tros också påverka upplevd lycka. / Can happiness be bought with money? Prosocial spending and happiness is a new field within science and has yet to be studied in Sweden. The present study aims to investigate whether prosocial spending contributes to an increased level of happiness amongst students which previous research supports and also whether sexdifferences within prosocial spending and percieved happiness exists which current research does not support. One-hundred and three undergraduates of whom 72 were women and 31 men within a human resource and management-program participated, all studying at a medium-sized university in southern Sweden. A randomized post-test-only experiment was conducted in which 51 participants carried out a task where they were instructed to donate money to charity (experimental group) and 52 participants were instructed to complete a cognitive task (control group). Subsequently the participants levels of happiness were measured using the Subjective Happiness Scale. Statistical testing using a two-way ANOVA showed no statistically significant difference between the experimental and control groups regarding happiness, furthermore there were no sex differences regarding happiness and prosocial spending. The results of the present study are contradictory with previous research. The discussion of the present study suggests emphasis on method and design for further studies within the area. The amount of money spent prosocially is likely to have a greater impact on happiness than the present study presumed. A lower limit to promote happiness is discussed. Furthermore the relation between the individual who is prosocially spending and the recipient is discussed and is likely to have an impact on perceived happiness.

Stressade medarbetare kostar pengar, sänker produktivitet och bidrar till ohälsa. Genom perspektivtagande kan vi ändra förhållningssätt till vårt psykologiska innehåll. ”Självet-som-kontext” ingår i ”psykologisk flexibilitet” och innebär att ta perspektiv till sitt psykologiska innehåll. ”Prosocialt hjälpbeteende” är att ta ett nytt perspektiv till andra. Vår studie undersöker om interventioner i självet-som-kontext och prosocialt hjälpbeteende har effekt på psykologisk flexibilitet i arbetslivet, självupplevd stress samt självet-som-kontext. Även sambandet mellan beroendevariablerna undersöktes. Vi använde en mixad AB-design med intervention. Resultatet visade på minskad självupplevd stress (p=.005) utan effekt av interventionerna (p=.771). Vi fann skillnad mellan interventionerna på psykologisk flexibilitet i arbetslivet (p=.037), men förändringen var inte signifikant (p=.597) Effektstorleken för samtliga skillnader var låg (η2p = .1). Samtliga beroendevariabler korrelerar signifikant (p=<.001).

Studiens syfte var att försöka ta reda på om det finns något samband mellan Karlstad universitet studenters miljömedvetenhet och deras miljöbeteende, samt vilken dimension av miljöbeteende som enligt studenternas uppfattning har mest positiv inflytelse på miljön. För detta ändamål utfördes en kvantitativ undersökning i form av en anonym webbenkät som fanns tillgänglig på lärplattformen It’s Learning. Miljömedvetenhet mättes genom det validerade instrumentet NEP och prosocialt miljöbeteende genom 12 egenkonstruerade variabler, indelade i tre dimensioner (konsumentbeteende, miljömedborgarskap och policystöd). Avslutningsvis fanns en fråga som skulle mäta vilken dimension av prosocialt miljöbeteende som respondenterna ansåg ha mest positiv påverkan på miljön. Urvalet bestod av 72 respondenter och resultatet visade att det fanns ett positivt medelstarkt samband mellan miljömedvetenhet och prosocialt miljöbeteende. Miljömedvetenhet korrelerade också medelstarkt med de två dimensionerna konsumentbeteende och policystöd, men ingen korrelation med miljömedborgarskap kunde påvisas. Gällande uppfattningen om vad som påverkar miljön mest positivt, ansåg majoriteten (68.1 %) att konsumentbeteende var den enskilt mest betydelsefulla dimensionen av prosocialt miljöbeteende.  Slutsatserna som drogs var att det överlag fanns en relativ hög miljömedvetenhet hos studenterna, men det prosociala miljöbeteendet var ändå överraskande lågt och individualistiskt präglat. Trots att majoriteten hade störst tilltro till de egna privata handlingarna för att skydda miljön, reflekterades inte detta lika starkt i det rapporterade beteendet. Kanske är inte en ökad miljömedvetenhet den mest betydande faktorn för ett prosocialt miljöbeteende, eller så finns andra centrala bakomliggande variabler som skulle förklara relationen bättre, men som inte mätts i den föreliggande studien. Studiens tillförlitlighet har diskuterats och slutsatserna kunde inte generaliseras över populationen.

Denna C-uppsats behandlar tystnadskultur på arbetsplatsen och utmanar till utveckling av detbefintliga begreppet prosocial tystnad. Den undersöker även relationen mellan tystnadskulturoch prosocial tystnad. Syftet med undersökningen är att generera svar på förekomsten avprosocial tystnad samt drivkrafterna bakom faktumet att arbetstagare väljer tystnad. Vidarediskuteras huruvida tystnad kan te sig på andra sätt än den bokstavliga tystnaden. Prosocialtystnad är ett begrepp vilket inte påträffas allt som oftast i den befintliga forskningen, men dennaundersökning påvisar ändå att prosocial tystnad inte är ett helt främmande fenomen. Trots det, ärdet ovanligt att man benämner en tystnad som prosocial, troligtvis då begreppet inte är tillräckligtbefäst som exempelvis “tystnadskultur”. Resultatet av undersökningen har även genererat enbredare förståelse för drivande faktorer bakom prosocial tystnad. Undersökningen påvisar attprosocial tystnad inte är ett helt främmande fenomen trots att prosocial tystnad som begrepp inteär något vanligt förekommande. / <p>Godkänt 2022-06-09.</p>

<p>Many Swedish urban neighborhoods have since they were constructed suffered from a bad reputation and have had a lack of strong socioeconomic groups settling there. This study is about a suburb in a medium-sized Swedish town and the purpose is to find out which social problems that exist there. The aim is also to explain the actors who work with adolescents in the area, which interventions and activities are offered, and whether they can be characterized as pro-social, as well as how the cooperation between the actors looks like. A qualitative approach with semi-structured interviews was carried out, involving nine respondents, who are active in the public and nonprofit sector. The interview guide used is designed and divided into different themes based on the survey questions. The result shows that the social problems that mainly distinguishes it selves in the area are unemployment and segregation, and as a result of this a certain family and youth problems occur. There exists a large number of actors in the residential area and thus a variety of actions and activities targeted to children and adolescents exist. Most of these actors cooperate and mainly and foremost, the municipality plays a significant role as a coordinator through a so-called community group, where the majority of all actors participate. Some of the respondents expressed that more organization and commitment are needed. They believe that one of the biggest obstacles to the pro-social efforts is that the residential area has an undeserved bad reputation and that it is particularly the media's stigmatization of the residents that is a major problem, with focus on the young people.<strong></strong></p> / <p>Många svenska storstadsförorter har sedan de konstruerades utifrån miljonprogrammets ideologier dragits med ett dålig rykte och har haft en brist på inflyttning av socioekonomiskt starka samhällsgrupper. Denna studie handlar om en förort till en medelstor svensk stad och syftet är att ta reda på vilka sociala problem som existerar där. Syftet är vidare att redogöra vilka aktörer som arbetar med ungdomar i bostadsområdet, vilka insatser och aktiviteter som finns och om de kan betecknas som prosociala, samt hur samarbetet mellan aktörerna ser ut. En kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer har genomförts, involverande nio aktörer som är verksamma inom offentlig och ideell sektor. Intervjuguiden som använts är utformad och uppdelad i olika teman utifrån studiens frågeställningar. Resultatet som framkom visar att de sociala problem som främst utmärker sig i området är arbetslöshet och segregation och till följd av detta en viss familje- och ungdomsproblematik. Det existerar ett stort antal aktörer i bostadsområdet och därmed även en mängd insatser och aktiviteter som är riktade mot barn och ungdomar. De flesta av dessa samarbetar och främst kommunen har en betydande roll att agera som koordinator genom en så kallad områdesgrupp, där majoriteten av alla aktörer medverkar. Respondenterna uttrycker dock att en mer organisering och engagemang behövs. De anser att ett av de största hindren för pro-sociala insatser är att bostadsområdet har ett oförtjänt dåligt rykte och att det är särskilt mediernas stigmatisering av de boende som är ett stort problem, med fokus på ungdomar.</p>

I denna studie har vi undersökt tre förskollärares uppfattning av förändringar i detsocioemotionella samspelet efter ett målinriktat arbete med EQ-aktiviteter på förskolan.Vi har i studien särskilt inriktat oss på följande aspekter av barnens socioemotionellaintelligens och kompetens; empati, prosociala färdigheter, relationsfärdigheter,kommunikationsfärdigheter, samarbetsfärdigheter, problemlösningsfärdigheter, självhävdelseoch självkontroll. De teoretiska begrepp som analyseras i studien är sociokulturellteori, Honneths erkännandeteori, socioemotionell intelligens och kompetens,prosocialt beteende, och socialt samspel. Datainsamlingsmetoden är kvalitativ ochbestår av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att de intervjuade förskollärarnaanser att arbetet med EQ-aktiviteter på förskolan har förändrat det sociala klimatet ibarngruppen i en positiv riktning samt att barnens socioemotionella intelligens ochförmåga har utvecklats. Denna utveckling visar sig främst genom att barnen i högreutsträckning än tidigare visar benägenhet att agera på ett mer genomtänkt ochprosocialt sätt gentemot varandra i olika sociala sammanhang. I diskussionen behandlarvi kritisk reflektion, den verbala förmågans betydelse för den socioemotionellautvecklingen, samt förutsättningar för, och aspekter av ett målinriktat arbete med EQ–verksamhet på förskolan.

Many Swedish urban neighborhoods have since they were constructed suffered from a bad reputation and have had a lack of strong socioeconomic groups settling there. This study is about a suburb in a medium-sized Swedish town and the purpose is to find out which social problems that exist there. The aim is also to explain the actors who work with adolescents in the area, which interventions and activities are offered, and whether they can be characterized as pro-social, as well as how the cooperation between the actors looks like. A qualitative approach with semi-structured interviews was carried out, involving nine respondents, who are active in the public and nonprofit sector. The interview guide used is designed and divided into different themes based on the survey questions. The result shows that the social problems that mainly distinguishes it selves in the area are unemployment and segregation, and as a result of this a certain family and youth problems occur. There exists a large number of actors in the residential area and thus a variety of actions and activities targeted to children and adolescents exist. Most of these actors cooperate and mainly and foremost, the municipality plays a significant role as a coordinator through a so-called community group, where the majority of all actors participate. Some of the respondents expressed that more organization and commitment are needed. They believe that one of the biggest obstacles to the pro-social efforts is that the residential area has an undeserved bad reputation and that it is particularly the media's stigmatization of the residents that is a major problem, with focus on the young people. / Många svenska storstadsförorter har sedan de konstruerades utifrån miljonprogrammets ideologier dragits med ett dålig rykte och har haft en brist på inflyttning av socioekonomiskt starka samhällsgrupper. Denna studie handlar om en förort till en medelstor svensk stad och syftet är att ta reda på vilka sociala problem som existerar där. Syftet är vidare att redogöra vilka aktörer som arbetar med ungdomar i bostadsområdet, vilka insatser och aktiviteter som finns och om de kan betecknas som prosociala, samt hur samarbetet mellan aktörerna ser ut. En kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer har genomförts, involverande nio aktörer som är verksamma inom offentlig och ideell sektor. Intervjuguiden som använts är utformad och uppdelad i olika teman utifrån studiens frågeställningar. Resultatet som framkom visar att de sociala problem som främst utmärker sig i området är arbetslöshet och segregation och till följd av detta en viss familje- och ungdomsproblematik. Det existerar ett stort antal aktörer i bostadsområdet och därmed även en mängd insatser och aktiviteter som är riktade mot barn och ungdomar. De flesta av dessa samarbetar och främst kommunen har en betydande roll att agera som koordinator genom en så kallad områdesgrupp, där majoriteten av alla aktörer medverkar. Respondenterna uttrycker dock att en mer organisering och engagemang behövs. De anser att ett av de största hindren för pro-sociala insatser är att bostadsområdet har ett oförtjänt dåligt rykte och att det är särskilt mediernas stigmatisering av de boende som är ett stort problem, med fokus på ungdomar.