Diss. Linköping : Univ., 2002.

Kognitiva nedsättningar drabbar individens förmåga att ta emot, bearbeta och integrera information i hjärnan. Detta leder till försämrade möjligheter i vardagen. Flera studier har visat att kognitiva hjälpmedel kan göra livet enklare för drabbade individer. Däremot finns det fortfarande ett behov av vidareutveckling. Målet med studien var att initialt undersöka vardagen för personer med kognitiva nedsättningar, för att sedan utveckla en mobilapplikation som ämnade stödja identifierade problemområden. Semistrukturerade intervjuer utfördes med 3 deltagare som arbetade som personal på ett boende och en dagverksamhet. Här framkom vilka problem kognitiva nedsättningar leder till, hur befintliga hjälpmedel används och bör förbättras, samt användningsområden och attityder kring mobiltelefoner och surfplattor. Den utvecklade applikationen stödjer utförandet av aktiviteter genom att erbjuda steg för steg-instruktioner av vardagssysslor och arbetsuppgifter. Studiens metod, brister med applikationen, samt möjligheter till vidareutveckling diskuteras.

No description available.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2006. / Härtill 3 uppsatser.

Mer än nio av tio svenska företag utgörs av mikroföretag. Dessa företag beskrivs som motorn i ekonomin och står i framkant när det gäller utveckling och innovation. Befintlig forskning inom användning av redovisningsinformation i mikroföretag visar att redovisningsnormer och regler inte är anpassade för mindre företag. Dessutom uppvisar studier inom användning av redovisningsinformation inkonsekventa resultat där användningsnivån varierar från studie till studie. En förklaring till detta kan vara att studierna inte varit branschjämförande eller att de enbart undersökt en bransch. Vi har undersökt användningen av redovisningsinformation inom branscherna IT och lantbruk, där ägarna till IT-företagen i tidigare forskning framställs som frekventa användare av redovisningsinformation då de är kompetenta och skickliga på att hantera bokföringssystem. Lantbruksföretagen har däremot framställts som inkompetenta och deras användning av redovisningsinformation som låg. Vårt syfte var att beskriva och analysera om och vilken typ av redovisningsinformation och rådgivningstjänster som används av mikroföretag inom beslutsfattande. Genom att jämföra de olika branscherna kunde vi identifiera vilka bakomliggande faktorer som påverkar användningen av formell redovisning, informell redovisning och rådgivning. Vi har tillämpat en kvalitativ undersökningsmetod. Litteraturundersökningen har sin grund i fem huvudkällor och relaterad forskning till dessa. Datainsamling har skett genom besöksintervjuer och genom att granska respondenternas årsredovisningar. Den empiriska datainsamlingen består av sex olika mikroföretag jämnt fördelat mellan branscherna IT och lantbruk. Resultatet av jämförelsen visar att IT-företagen använder sig av redovisningsinformation i begränsad omfattning medan användningen hos lantbruksföretagen är betydligt mer omfattande. Våra resultat skiljer sig därmed mot den tidigare forskning som har lagt grunden för denna studie. Vi har identifierat bakomliggande faktorer som påverkar användningen av redovisningsinformation. Branschtillhörighet påverkar i hög grad användningen då behovet av redovisningsinformation är betydligt högre bland lantbruksföretagen än hos IT-företagen. Även kompetensen hos ägarna är en viktig faktor i sammanhanget. Lantbruksföretagarna hade bättre redovisningskunskaper än IT-företagarna och använde därför sin redovisning på ett mer avancerat sätt, till exempel till att göra lönsamhetsberäkningar på olika produkter eller inköp. Även användningen av rådgivning skiljer sig mellan branscherna. Medan IT-företagen ser rådgivningen som en lösning på ett tidskrävande hinder (redovisningen) ser lantbruksföretagen rådgivningen som ett strategiskt verktyg för att utveckla sin verksamhet och sig själva. Nyckelbegrepp: Redovisningsinformation, bokföringssystem, kognitiva modeller och rådgivning / More than nine out of ten Swedish companies are micro-enterprises. These companies are described as the engine of the economy and are at the forefront of development and innovation. Existing research in the use of accounting information in micro-enterprises show inconsistent results where the level of use varies from study to study. One explanation for this may be that the studies did not compare these micro-enterprises on a like for like basis or only examined one industry. We have investigated the use of accounting information in IT and agriculture, where the owners of IT companies in previous research is portrayed as competent and proficient at managing their accounts. Agricultural companies have however been portrayed as somewhat incompetent and lacking in the necessary motivation to make use of accounting information. Our objective was to describe and analyze if and what type of accounting information and advisory services is being used by owners of micro-businesses in decision making. By comparing these various industries we identified the underlying factors that affected the use of formal accounting, informal accounting and advisory services. We have applied a qualitative research method. Our literature review is based on five main sources and research related to them. Data was collected through semi-structured personal interviews and surveys of respondents' annual reports. The empirical data collection consists of six different micro-enterprises evenly divided between IT industries and agriculture. Our results shows that IT companies use accounting information to a limited extent while the use of accounting information among the agricultural companies are much more extensive. The results differ from the previous research that has set the foundation for this study. By examining two very different industries, we have been able to identify the underlying factors that influence the use of accounting information. The industry greatly affects the use since the need for accounting information is significantly higher among agricultural enterprises than in IT companies. The competence of the owners is another major factor. The farmers within the study had better accounting skills than IT entrepreneurs and therefore used their accounting in a more advanced manner. For example to make profitability calculations on different products or purchases farmers proved to be more competent than IT entrepreneurs. Even the use of advisory services differs between sectors. While IT companies see advisory as a solution to an obstacles (financial statements), agricultural enterprises consider advisory services as a strategic tool to develop their business and themselves. Keywords: Accounting information, Accounting information systems, Social control and Advisory

I vårt examensarbete har vi undersökt hur specialpedagoger betraktar kognitiva hjälpmedel samt hur dessa används och i vilken utsträckning. Studien är baserad på kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna gjordes med tio specialpedagoger från tre olika särskolor. Svaren resulterade i fem huvudkategorier vilka sedan analyserades. Resultaten visar en positiv inställning till kognitiva hjälpmedel. Erfarenheter och behoven av kognitiva hjälpmedel styr användningen och utsträckningen av dessa. Slutsatsen visar att det finns många fördelar med kognitiva hjälpmedel och att även grundskolan kan ha användning av dessa i undervisningen.

No description available.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.

The purpose of this study is to gain knowledge of the information related activities of health educators. Health educators have been interviewed about how they search for and use information, how they motivate their choice of information resources and how they keep up with research and new insights within their profession. Using a theoretical framework based on a model developed by Pamela McKenzie (2003) together with Wilson’s (1983) concept of cognitive authority, different features of the information practice emerged in the empirical material.The method used in this study is semi-structured interviews with seven health educators, who work at training centers, preventive community centers and in occupational health services. Different information related activities could be identified using categories based on McKenzie’s terminology: active seeking, active scanning, non-directed monitoring and information seeking by proxy. As is well known from earlier research seeking information through colleagues was common, and observing how colleagues use their bodies emerged as another information related activity. Health educators also developed certain strategies using information from health authorities in response to clients’ questions about popular diets and training methods. It was found that McKenzie’s model which is developed from everyday life information seeking, could be adapted to investigate information practices in working life.