Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Linköpings universitet, 2009. / Härtill 6 uppsatser.

This essay is based on a survey of student’s attitudes and knowledge about global warming. A survey was used to obtain answers. The questionnaire is divided into three different stages. Some whit knowledge- based questions, one whit self-assessing questions and some with selffulfilling questions. Several studies have been created to survey students’ attitudes and knowledge, to see if there are knowledge gaps among university student, and to see if the universities lack certain teaching components. In the results, it was noted that Karlstad’s students had relatively low level of knowledge and assessed their own knowledge relatively high to the actual knowledge they hold. The students felt that society cares about global warming to some extent, and they want to counteract global warming but at the same time adapt society to the climate of the future. As an Australian study, (Pfautsch . and Gray 2017), the Karlstad students had an equal view as the Australian students of how to evaluate various sources of global warming, for example, politicians, classic media and social media were ranked among all as very unreliable sources.

Auditing is a function that operates in the public interest. By confirming or denying companies' financial information, trust and value is created for external stakeholders. The signing auditor bears ultimate responsibility for the audit work that has been conducted and is required to provide a descriptive audit report in addition to each annual report. The auditor's report states the auditor's obligations and requirements, a confirmation or denial of the financial statements and any comments related to inaccuracies or a concern for the client's ability to continue the business. An objective audit of high quality is required to ensure the credibility of the presented reports. Currently, 37.3% of all authorized auditors in Sweden are women. During the 1990s, gender research began to gain momentum and after a while the focus was directed at the differences that exist between men and women when it comes to positions on the labor market and the possibility of higher positions and leadership roles. Sweden has made a journey towards gender equality and continued during the early 2000s to reduce the differences that exist between men and women in the labor market, but a completely equal situation has not been reached. Parallel to this, there has also been research on the cognitive behavioral differences between the sexes. This have shown that men and women have separate ways of processing information and seeing details. Risk management is also something that differs between the sexes, with women more easily overestimating the risk and thus feeling increased anxiety. All these elements are essential within the auditing profession and are required in the process of conducting the audit. This quantitative study, starting with Type II errors and bankruptcies, has therefore investigated whether the differences between the sexes regarding cognitive behaviors have such a substantial impact that it is possible to see differences in the audit quality between the sexes. Connected to risk management, the recent corona pandemic has been added to investigate whether it resulted in any change in the potential quality differences during the pandemic. When the environment deviates from what is normal, the normally applicable principles may not be valid. 920 Swedish corporate bankruptcies with the latest fiscal year end date between 2017 and 2021 have been investigated to conclude if the auditor issued a going concern opinion in the latest audit report or not. If a comment was not issued and a bankruptcy followed, it was considered a Type II error which indicates lower audit quality. The results support, at a 5% significance level, that female auditors maintain a higher audit quality than their male colleagues. However, there is no statistically proven result that the corona pandemic have affected the difference in audit quality.

Användningen av datorer i arbetet har blivit en allt vanligare företeelse på arbetsplatsen, och för anställda på till exempel callcenter är datorer ett oumbärligt inslag i arbetssituationen. Med tekniken följer dock inte enbart fördelar; användningen av datorstöd kan även leda till kognitiva arbetsmiljöproblem och stress och ha en märkbart negativ inverkan på den psykosociala arbetsmiljön. Genom teoretisk genomgång och kvalitativa intervjuer med arbetsmiljökunniga konstateras dock att det saknas bra utvärderingsverktyg för att uppmärksamma denna typ avproblem. En arbetsplatsstudie på ett callcenter används för att visa på hur användningen av datorstöd kan inverka negativt på den psykosociala arbetsmiljön, och dess resultat ligger till grund för ett helt nytt utvärderingsverktyg. Detta syftar till att hjälpa organisationer och företagshälsovård att uppmärksamma kognitiva och psykosociala arbetsmiljöproblem relaterade till användningen av datorstöd, med hjälp av termer som kognitiva krav, kontroll och socialt stöd. Förhoppningen är att verktyget ska bidra till att öka medvetenheten om kognitiva arbetsmiljöproblem och teknikstress, och att i längden medverka till att förbättra datoranvändarens psykosociala arbetsmiljö.

Delar av dagens samhälle fortsätter att datoriseras och nya möjligheter för interaktion med datoriserade produkter som stödjer social interaktion introduceras i ökad takt. Själva grunden för hur organisationer ser ut förändras och pekar mot ett allt mer distribuerat sätt där människor kan interagera med varandra utan att vara på samma plats, vid samma tidpunkt. Samtidigt visar forskning att det finns brister i användbarhet hos gruppverktyg. Kognitiva arbetsmiljöproblem (KAMP) kan uppstå när användbarhet brister men har hittills främst studerats ur ett enanvändarperspektiv. Syftet med den här rapporten är att identifiera samt klassificera socio-kognitiva arbetsmiljöproblem (SKAMP) inom datorstött samarbete för att bidra med kunskap som i förlängningen kan leda till en tydligare förståelse kring SKAMP. En arbetsplatsstudie utfördes där distribuerad kognition användes som analysverktyg. Studien genomfördes på en avdelning inom en organisation där förutsättningarna för att finna SKAMP ansågs som gynnsamma. Genom att anta ett distribuerat synsätt där observationer av avbrott och ”mismatches” i informationsflödet beaktats samt hur kognitiva processer implementeras i en grupp mynnade det analyserade materialet ut i fem kategorier av SKAMP: Problem med informationskoordinering, ”Bristande kommunikation”, ”gemensam lägesbildsaknas”, ”Brister i medierad kommunikation”, ”Otillräcklig kontroll och överblick”och ”Oklar holistisk helhetsmodell”. Dessa skall ses som komplement till de redan idag identifierade KAMP.

Familjer med barn med kognitiva funktionsnedsättningar är utsatta för större påfrestningar än familjer med typiskt utvecklade barn och är i behov av mer stöd och insatser. Syftet med denna studie har därför varit att undersöka hur en grupp föräldrar till barn med kognitiva funktionsnedsättningar beskriver vardagslivet för familjen samt hur de beskriver det stöd som familjen är berättigade till. Studien är baserad på fem kvalitativa intervjuer med föräldrar till barn med kognitiva funktionsnedsättningar i Umeå kommun, vilka utgick ifrån en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuerna analyserades med hjälp av meningsbärande enheter. Resultaten visar att de intervjuade föräldrarnas utmaningar i vardagen ofta består i att kämpa för barnens rättigheter och hur de bäst kan hjälpa sina barn. Det stöd som familjerna mottar värderas olika, och verkar inte vara likvärdig mellan intervjupersonerna. De flesta anser att de får ta ett alltför stort ansvar för att deras barn ska få rätt stöd. De slutsatser som kan dras utifrån intervjuerna är att de intervjuade föräldrarna är i behov av mer infomation, både skriftligt och muntligt, om vad verksamheter kan erbjuda familjerna samt att de i deras vardag får ta ett stort ansvar själva för att kunna efterfråga stöd åt sina barn.

<p>Detta är en korrelationsstudie med avsikt att undersöka förhållandet mellan personlighetsegenskaper och kognitiva förmågor samt detta förhållandes inverkan på prestation. Studien är baserad på övningstestningar (n = 176) med WAIS-III, FAS, det lexikala beslutstestet SLDT samt personlighetsformuläret SSP, genomförda under informella former. Signifikanta negativa korrelationer förelåg mellan resultat på kognitiva test och personlighetsvariablerna Bitterhet, Somatisk Ångestbenägenhet, Psykisk Ångestbenägenhet, Stresskänslighet och Misstroende. Ett starkt positivt samband framkom mellan Somatisk ångestbenägenhet och antalet som riktiga ord skattade pseudoord i SLDT. Ett starkt negativt samband framkom mellan Bitterhet och samtliga skalindex i WAIS-III. Signifikanta negativa korrelationer förelåg vidare mellan en genom komponentanalys erhållen Neuroticism-faktor och resultat på WAIS-III. Jämförda med tidigare forskningsresultat är flera här redovisade korrelationer anmärkningsvärt starka. Som en bland flera tänkbara förklaringar till detta diskuteras möjligheten av stärkt ekologisk validitet vid testning under informella omständigheter. Vidare diskuteras bl a möjliga kopplingar mellan Somatisk ångestbenägenhet och alexitymi respektive verbal rigiditet samt mellan Bitterhet och flytande intelligens respektive exekutiva funktioner.</p>

<p>Syftet med uppsatsen var att öka kunskapen om deltagande föräldrars upplevelser av projektet ”Aktiv Förälder”. Studiens frågeställning var: Hur upplever deltagande föräldrar i projektet ”Aktiv Förälder” dess innehåll och mening? För att besvara frågeställningen tillämpades en kvalitativ metod där intervjuer genomfördes med fem deltagande föräldrar och projektledaren. Gemensamt för föräldrarna var upplevelsen av att nätverket kring dem hade påverkats och utökats, och att det nu utgjorde ett stort stöd för föräldrarna. Deras kognitiva tankebanor tycks ha påverkats genom tillägnande av nya kunskaper hos föräldrarna och de har stärkts i sina föräldraroller. Studiens resultat analyserades utifrån en hermeneutisk vetenskapsfilosofi där analysverktygen var systemteori, med dess nätverks- och rolltänkande, kognitiv teori och empowermentteori. En möjlig tolkning av resultaten kan vara att deltagande i projektet ger föräldrarna en möjlighet att bli just aktiva föräldrar. De får verktyg som hjälper dem att bli mer aktiva i sin föräldraroll, beträffande relationen till alkohol och droger ibland deras ungdomar. Resultaten ligger i linje med liknande diskussioner som finns i forskningslitteraturen.</p>

Jag har under min tid på Blekinges Tekniska Högskola jobbat som timvikarie på ett LSS-boende för personer med olika funktionsnedsättningar på Olofströms kommun i Blekinge. Där kom min tanke fram att jag ville slå ihop mitt jobb och skolarbete för att skapa något för en väldigt specifik men ändå bred målgrupp. Det har alltid funnits ett intresse hos mig i att skapa applikationer till handhållna enheter såsom surfplattor och smartphones, och att de inte bara används till saker som att ringa och skicka sms utan att de även används som hjälpmedel och läromedel. Jag har använt mig utav metodologin deltagande design, där jag har jobbat tillsammans personer som har kognitiv funktionsnedsättning vilket innebär att man har någon form utav funktionsnedsättning i hjärnan. Under utvecklingen har dessa personer varit med ända från början till idé ända fram till prototyp, då jag behövde ha deras erfarenheter jag själv inte besatt för att veta hur jag skulle forma applikationen runt just deras behov. Med all erfarenhet som dessa personer gett mig i arbetet så har jag skapat en mobilapplikations-prototyp utifrån deras känslor och idéer. Idéer som har kommit upp under våra workshops, där vi diskuterade vilka vardagliga aktiviteter de själva tyckte var roliga att göra utomhus samt inomhus, och hur hade man kunnat göra dessa vardagliga aktiviteter roligare? Två idéer som vi sedan slog ihop till en vilket var promenader och picknick. En applikation där det är tänkt att de ska ha möjligheten att kunna bjuda sina vänner och familj på picknick, genom att göra en slags lista över vad de vill ha med sig på picknicken och göra ett evenemang av det hela / During my time at Blekinge Institute of Technology I’ve worked at a LSS housing facility in Olofström, Blekinge. It was there I got the idea to merge my job and schoolwork to create something for a very specific target group. I have always been interested in creating applications for hand-held devices such as tablets and smartphones that are used as aids and teaching materials. I’m using the methodology participatory design, and along with people that lives with cognitive disabilities, meaning they have some form of disability in their brain, I developed a prototype. I needed their experience and knowledge because I don’t know how I would shape the application to fit their needs otherwise. With all the experience these people gave me, I created a prototype based on their feelings and ideas, ideas that have been brought up in our workshops. In the workshops we discussed the everyday activities they thought were fun, outdoors as well as indoors, and what could make those activities even more enjoyable. The two ideas that we emerged with, and later merged, were walking 4 and picknicking. The idea is for an application where you have the opportunity to invite your friends and family to a picknick. You make a list of what you want to include on the picknick and then create an event.