Syftet med detta arbete är att utifrån olika tryckta läromedel för elever i årskurs 7 skapa kunskap om vilka frågor, frågetyper, i läromedlen som beaktas. Läromedlen var från två olika bokförlag. Kategorisering av frågorna gjordes utifrån kunskapstyperna i Blooms reviderade taxonomi: faktakunskap, begreppskunskap, procedurkunskap och metakognitiv kunskap. Då taxonomin är tvådimensionell, betraktas också kognitiva processer. Utöver kunskapsdimensionen är taxonomin indelad i sex olika kognitiva process kategorier. Dessa gör det enklare att kategorisera kunskapstyper, eftersom ett visst samband finns mellan kunskapstyp och kognitiv process kategori. Faktakunskap och begreppskunskap kunde urskiljas samt process kategorierna minnas och förstå utifrån frågornas karaktär från gällande studie. Övriga kunskapstyper och process kategorier är mer svåröverskådliga och frågor knutna till dessa är inte av samma omfattning. Process kategorin skapa har jag inte funnit. Metakognitiv kunskap är svår att behandla i en lärobok. Metakognitiv kunskap utvecklas under en längre tid. Utifrån kategoriseringen av frågor verkar faktakunskap och begreppskunskap i båda läroböcker dominera. Detsamma gäller de kognitiva process kategorierna minnas och förstå. Faktakunskap utgör en stor andel av läroböckerna. I de böcker jag analyserade bestod faktakunskap för 79 % respektive 55 % av samtliga frågor. Analyserar man istället process kategorierna minnas och förstå utifrån frågor i böckerna utgör dessa kategorier sammantaget över 85 % i läroböckerna. Andelen frågor som kan kategoriseras i respektive kategori minnas och förstå är ungefär lika stora i läroböckerna.

Metoder som används för att utvärdera om en produkts gränssnitt är användbart, är av stort intresse för dagens forskare inom området människa-datorinteraktion. Med anledning av att användbarhetstester i allmänhet är tidskrävande och kan innebära stora kostnader, används idag metoder som heuristisk utvärdering. Användbarhetsproblem som identifieras vid användandet av inspektionsmetoder (däribland heuristisk utvärdering) har dock ifrågasatts på grund av att de vid användning bland annat identifierar andra slags användbarhetsproblem, än vad som identifieras när reella användare utför användbarhetstester. Om resultaten från utvärderingarna används som vägledning vid omdesign av befintliga system, kan detta ge felaktiga beslutsunderlag som kan ge upphov till allvariga konsekvenser för en designprocess. Syftet med detta arbete var att undersöka om heuristisk utvärdering är en effektivare metod med avseende på validiteten, i jämförelse med metoden användbarhetstestning, att identifiera kognitiva användbarhetsproblem. För att få ett svar på arbetes frågeställning har tekniker som intervju, scenarier och ?tänka högt?, används. Även om det inte erhölls några signifikanta resultat, tyder det ändå på att heuristisk utvärdering är en effektivare metod. Resultatet visade även att metoderna kompletterar varandra.

Studiens syfte var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av hemrehabilitering för personer med kognitiva funktionsnedsättningar efter stroke. Stroke är en allvarlig sjukdom som kan ge upphov till många olika funktionsnedsättningar som påverkar människans vardagliga liv. Sveriges befolkning blir idag allt äldre vilket innebär att risken att drabbas av stroke ökar. Kortare vårdtider på sjukhus leder till att en stor del av rehabiliteringsinsatserna kommer att ske av ett multidisciplinärt rehabiliteringsteam i klientens hem. En kvalitativ metod med deskriptiv ansats har använts där datainsamlingen skett genom intervjuer med sex arbetsterapeuter inom landstinget i Dalarna och Örebro. Som analysmetod har kvalitativ innehållsanalys använts där fem kategorier utvecklades: Vårdkedjan före och efter hemrehabilitering - ingen garanti för stöd vid kognitiva svårigheter, Hemrehabilitering - en fråga om problemupptäckt, målsättning och integritet, Tid, prioritering, kreativitet och kompensation – ett måste vid interventioner, Samverkan med andra professioner - en förutsättning för bra hemrehabilitering och Anhöriga har betydelse på många sätt. Studiens resultat visar att arbetsterapeuterna såg många fördelar med rehabilitering i hemmiljö för personer som drabbats av kognitiva funktionsnedsättningar efter stroke. Ett professionellt förhållningssätt krävdes dock med tanke på behovet av samverkan med klient, anhöriga och andra yrkesprofessioner, samt den risk som förelåg för intrång i klientens och familjens privatliv. Arbetsterapeuternas interventioner var till största delen av kompensatorisk art och betydelsen av en stimulerande miljö lyftes fram, liksom ett livslångt rehabiliteringsbehov hos klienterna. Arbetsterapeuternas långa erfarenhet gjorde att många aspekter framkom i studien, men ytterligare forskning om hemrehabilitering för personer med kognitiva funktionsnedsättningar efter stroke behövs för att öka kunskapen om erfarenheter av hemrehabilitering ur olika perspektiv.

En kvantitativ studie utfördes för att undersöka om den sammanlagda attityden samt dess tre subkategorier beteende, känslor och kognitiva tankar visade eventuella skillnader beroende på vilken information om Mervärde individen tagit del av. Syftet var att undersöka om detaljerad information hade någon inverkan på individens attityd till Mervärde Funäsfjällen. Studiens respondenter delades in i två grupper där grupp 1 bestod av respondenter som besvarat enkäten bestående av informationsscenario 1 och grupp 2 bestod av respondenter som besvarat enkäten bestående av informationsscenario 2. Manipuleringen utfördes genom att deltagarna i grupp 1 fick en kort information om Mervärde och deltagarna i grupp 2 fick en mer utförlig och detaljerad information. Avsikten var att deltagarna i grupp 2 skulle bli manipulerade av en mer utförlig och detaljrik information om Mervärde. Populationen som undersöktes var individer som någon gång under säsongen 2016/2017 befunnit sig på Destination Funäsfjällens anläggningar i Funäsfjällen. Sammanlagt deltog 230 respondenter i studien varav grupp 1 bestod av 127 respondenter och grupp 2 bestod av 103 respondenter. Två olika enkäter designades i Survey and report och skillnaden mellan de olika enkäterna var informationen om Mervärde. Data samlades in genom att fysiska enkäter delades ut vid någon av Destination Funäsfjällens anläggningar och genom att länkar till studiens två elektroniska enkäter skickades ut till tidigare gäster som besökt destinationen. Respondenternas attityd och tre subkategorier mättes med hjälp av ett egetkonstruerat mätinstrument som innehöll 15 påståenden som besvarades med en fem gradig likertskala. Fyra stycken oberoende t-test visade att den detaljrika informationen inte hade någon signifikant effekt på individens attityd. Den detaljrika informationen visade inte heller någon effekt på individens beteende eller känslomässiga kognitiva komponent av attityd. Därav kan slutsatsen antas att ingen av studiens informationer hade någon inverkan på individens attityd. Slutsatsen för studien var att informationen om Mervärde inte hade någon effekt på respondenternas attityd, men att resultatet inte kan generaliseras antas gälla i hela populationen.

Bakgrund: Tidiga insatser i förskolan är betydelsefullt för det enskilda barnets utveckling och lärande. Detta gäller särskilt om ett barn tenderar att få svårigheter i sin utveckling. Syftet med denna studie var att undersöka förskollärares erfarenheter av vilket stöd de tillämpar för barn som är sena i sin kognitiva/intellektuella utveckling och hur stödet ges i förskolan innan externa insatser sätts in. Metod: Åtta förskollärare intervjuades utifrån två vinjetter. Resultat:  I huvudtemat ”Generellt stöd utifrån den verksamhet som råder” beskriver förskollärarna hur de kan hitta lösningar och anpassa verksamheten efter barnets behov av stöd. Under temat "Förberedelser och rutiner skapar stöd" berättar förskollärarna om hur de kan ge ett visuellt och verbalt stöd för att underlätta barnets vardag. Vikten av att ge stöd och sätta in insatser som stödjer barnet i sin språkutveckling genom olika språklekar och tecken som stöd, beskriver förskollärarna under temat ”Kommunikativa insatser ger förutsättningar”.  I ”Inkluderande miljöer skapar samspel” skildrar förskollärarna hur de hinner med att se och stötta barnet bättre genom att arbeta i mindre grupp och hur de använder konkreta material för att underlätta förståelsen. Under temat ”Samverkan bygger stöd” framställer förskollärarna vikten av att skriva handlingsplan för utvärdering av stöd och betydelsen av samverkan mellan hem och förskola för att stödja barnet. Konklusion: Slutsatsen är att det behövs mer kunskap kring vilka mätinstrument som hjälper förskollärare att identifiera barn som har svårigheter i sin kognitiva/intellektuella utveckling för att kunna ge ett specifikt och tidigt stöd till dessa barn i förskolan.

Diagnosprocessen är en av de mest väsentliga delarna inom läkaryrket. En feldiagnostisering kan innebära förödande konsekvenser. Forskningen menar att några av orsakerna bakom feldiagnostisering kan bottna i kognitiv partiskhet och erfarenhet. Forskningen betonar vikten att genom bättre självinsikt om sin kognitiva förmåga och noggrannare rutiner så kan feldiagnostisering minimeras. Syftet med denna studie var att undersöka läkares hantering av feldiagnostisering och vilka faktorer de anser kan påverka feldiagnostiseringar. Sex läkare deltog i studien. En tematisk analys tillsammans med meningskoncentrering användes för att bearbeta och analysera data. Resultatet visar att faktorer som kan påverka feldiagnostisering var ovisshet, som exempelvis svårfattliga symtom och en tidskrävande diagnosprocess. Resultaten visar vidare att läkares hantering för att undvika feldiagnostisering var av största vikt i diagnosprocessen, där konsultation och erfarenhet var två hanteringsmetoder för att minimera feldiagnostisering. Faktorerna bakom feldiagnostisering är många och kan vara svåra att upptäcka. Genom ökad förståelse och en bättre insyn på människors beslutsfattande, så kan feldiagnostisering identifieras snabbare, elimineras och förhindra vårdskada.

Detta arbete presenterar en studie som behandlar energiomvandlingar i kursen Kemi 1 i gymnasieskolan, där kemiska modeller i läroböcker har analyserats utifrån komplexitetsnivå. En modell som i detalj redogör för viktiga begrepp, samt sätter in dem i ett större sammanhang har högre komplexitet än andra förenklade modeller. Arbetet syftar till att ge inblick i vilka komplexitetsnivåer kemiska modeller har, samt i vilken grad modellerna öppnar upp möjligheter för elever att utveckla högre kognitiva förmågor. Detta har undersökts genom en kvalitativ textanalys av fyra läroböcker i kemi för gymnasiet, med hjälp av analysverktyget ”Komplexitetsnivåer i Naturvetenskapliga Modeller” (KNM), som byggs upp av teorierna bakom Modellen för hierarkisk komplexitet i kemi (MHC-C), Blooms taxonomi för lärandemål och Shavelsons ramverk. Resultatet visar att komplexitetsnivån varierar både inom och mellan läroböcker, vilket belyser lärarens viktiga roll vid planering av undervisning och val av läromedel. En slutsats som kan dras av analysresultatet är att komplexitetsnivån i modellerna är av betydelse för vilken möjlighet elever har att uppnå högre kognitiva förmågor.

Tidigare forskning om militär innovation har huvudsakligen förklarat innovativa skillnader medstrategisk kultur. Studien argumenterar för varför denna förklaringsfaktor snarare är ett underliggandeförhållande än konkret orsak till skillnader och ansluter sig till kritiken som betonar behovetav nya perspektiv i forskningsfältet, bland annat från kognitiv psykologi. I en jämförande fallstudieav aktörers militära förmågeutveckling identifieras här mer konkreta förklaringsfaktorer. Studiens övergripande frågeställning är varför aktörer med likartad strategisk kultur likväl utvecklarmilitär förmåga på olika sätt? Studien syftar till att, ur perspektivet kognitiva bias på aktörsnivå,undersöka i vilken utsträckning militära innovationsprocesser påverkas av mentala modeller av nyteknologi. De hypoteser som förs fram är att aktörers mentala modeller av medel som militärtrelevanta initierar militär innovation och att initiala mentala modeller tenderar att väga tyngre änkontextuella förändringar under innovationsprocessen. Studien presenterar tre huvudsakliga slutsatser; (1) aktörers mentala modeller av ny teknik sommilitärt relevant tenderar att initiera militära innovationsprocesser, (2) mentala modeller kan bådebidra till och motverka militära innovationsprocesser, och (3) militära innovationsprocesser gynnassannolikt av att mentala modeller utmanas och att divergerande mentala modeller synliggörs.Forskningsfältet föreslås avslutningsvis utvecklas i riktning från stormakts- och organisationsperspektivtill processinriktat småstats- och individperspektiv.

No description available.

Sammanfattning/AbstractBorg, Tobias (2018). Ett nät vävs av många trådar i matematik. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragMed studien önskar jag bidra med kunskap om elevernas perspektiv beträffande en specifik lektion som berör division med tal större än noll men mindre än ett. Mer specifikt vad de anser är fördelaktigt och vad som brister. Jag önskar också belysa att olika faktorer kan samspela och variera hos individer och mellan individer i gruppen för att på så sätt synliggöra undervisningens komplexitet.Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att, utifrån elevernas uppfattningar, utvärdera styrkor och förbättringsområden beträffande en matematiklektion om division med tal större än noll men mindre än ett utifrån ett sociokulturellt perspektiv.Frågeställningar:•Vilka uppfattningar har eleverna beträffande lektionens styrkor?•Vilka förslag till förbättringar föreslår eleverna?•Hur kan lektionens styrkor och förbättringsförslag tolkas utifrån ett sociokulturellt perspektiv?TeoriStudien utgår från det sociokulturella perspektivet där lärandet sker utifrån elevens proximala utvecklingszon och samarbete. Tillsammans använder deltagarna olika uttrycksformer och kulturella artefakter för att kommunicera med varandra. Lärarens främsta roll, förutom att anpassa uppgifterna till den proximala utvecklingszonen, är att mediera mellan elevens nuvarande uppfattning och den ämnesspecifika kunskapen.MetodDatainsamlingen har genomförts med hjälp av en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer samt för- och eftertest.ResultatInformanterna var allmänhet, men inte unisont, positiva inställda till för- och eftertest, mönster och undersökande arbetssätt. Testerna ansågs påvisa progression, emellertid fanns det önskemål om mer repetition vilket kan kopplas till uttrycka förkunskapsskillnader. Gruppens proximala utvecklingszon var varierande och individuella svårigheter kunde i något fall definieras. Studien visade också på svårigheten att anpassa lektionen till alla elevers proximala utvecklingszon. Gemensamma diskussioner med hjälp av lärarens mediering framgick också som betydelsefullt eftersom olika elevperspektiv kom fram. Beträffande mediering påtalade några informanter att läraren även borde stödja parsamtalen i större utsträckningMajoriteten ansåg att en lärarledd lektion var positivt. Det var också betydelsefullt att ta del av varandras förklaringar och lösningar, men det framgick också önskemål om en till en undervisning. Ingen benämnde konkret undervisningsmaterial, centikuber, som betydelsefullt eller besvärande. Däremot fanns det önskemål om att inleda lektionen med vardagsnära uppgifter som också hade en utmanande karaktär. Informanterna belyste konkreta förbättringsförslag som överlag är direkt applicerbara med hjälp av mindre anpassningar på gruppnivå. Uppfattningen att variation är viktigt var näst intill unisont, men hur undervisningen skulle varieras delade emellertid gruppen.Specialpedagogiska implikationerStudiens resultat får mig att vilja arbeta tillsammans med matematiklärare och elever för att tillsammans utveckla matematikundervisningen. Eleverna kan belysa aspekter som går oreflekterade förbi av oss lärare på grund av hemmablindhet. Från de mer självklara till det oupptäckta.Studien påminner också att anpassningar på gruppnivå kan stödja hela gruppen men utesluter det inte traditionell en till en undervisning. Det finns ingen helig undervisnings-graal, istället framkommer det att variation i undervisningen behövs för att möta fler individer. Den variationen kan i sin tur växla från individ till individ och från grupp till grupp.NyckelordAbstrahering, Kognitiva redskap, Konkretion, Proximal utvecklingszon, Uttrycksform.