Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har nedsatta kognitiva förmågor och bristande interaktions- och kommunikationsförmågor, vilket leder till svårigheter i aktiviteter ihop med andra i skolmiljön. Kognitiva dysfunktioner leder till delaktighetsinskränkning och påverkar aktivitetsutförande i vardagsaktiviteter samt skolaktiviteter. Skolmiljön och skolaktiviteter är inte individanpassade vilket skapar problem i aktivitetsutförande för elever med olika funktionshinder. Syftet var att undersöka vilka interventioner som påverkar aktivitetsutförandet i skolan för barn med ADHD eller AST. Datainsamlingen utfördes i databaserna Web of science, PsycInfo, ERIC, PubMed och AMED och resulterade i 17 vetenskapliga artiklar. Efter analys skapades tre teman som benämns kognitiva interventioner, sensoriska interventioner samt utbildning och samverkan. I resultatet beskrivs att interventioner i skolan fokuserar på att förbättra elevernas kognitiva strategier, förändra beteenden och vikten av samverkan och utbildning. Hjälpmedel och miljöanpassningar ger i kombination med strategier och beteendeförändringar förbättrat aktivitetsutförande och en ökad delaktighet i skolaktiviteter.

I litteraturöversikten undersöker vi om det finns en korrelation mellan läsförståelse och matematik, med särskild inriktning på vad som kan förklara elevernas svårigheter relaterat till deras prestationer av textbaserade problemlösningsuppgifter inom matematik. Målet är att identifiera vilka specifika faktorer som påverkar elevers svårigheter när de löser textbaserade matematikuppgifter. Mellanstadiet är den huvudsakliga inriktningen av åldersgrupp, men vi utvidgar åldersgruppen till att omfatta hela grundskolan, F-9. Vi använder tematisk analys i litteraturöversikten genom att samla in och undersöka empiriskt material. Tidigare forskning inom området står som fokus för att inhämta och identifiera redan existerande kunskaper och finna eventuella kunskapsluckor. Det vi finner som kan vara avgörande för elevernas framgångsprestationer inom textbaserade problemlösningsuppgifter i matematik är flera förmågor. Resultaten indikerar på en utmärkande korrelation mellan elevers färdigheter och deras förmåga att lösa textbaserade matematikuppgifter. Resultaten  i litteraturöversikten visar att färdigheter som kan förklara elevers svårigheter vid textbaserade problemlösningsuppgifter är läsförmågan som innefattar: läsförståelse, avkodning, läsflyt, läshastighet som bidrar till elevers förståelse av textinnehållet och kognitiva processer som innefattar: modelleringsprocessen, visualisering, uppdateringsprocessen, arbetsminne och korttidsminne. Färdigheterna ses som grundläggande och har en påverkan på elevernas förmåga att lösa textbaserade uppgifter. Det framkommer att framgångsrik problemlösning inom matematik kräver goda färdigheter i läsförmåga och de kognitiva processerna.

Det finns många åsikter kring att barns och ungas finmotoriska förmågor i grundskolorna är lidande, något som påverkar resultaten på slöjd och hämmar de kreativa processerna. Syftet med detta arbete är att undersöka lärare i mellan- och högstadiet ser på de kreativa processerna i de olika ämnena och hur dessa gestaltas. Detta för att titta närmare på möjligheterna att kunna arbeta ämnesövergripande och därigenom optimera träningen av finmotoriken och optimera slöjdens arbetsprocesser. Nyare hjärnforskning berättar om hur handens praktiska arbete är kopplat till kognitiva processer, man kan genom slöjdens praktiska arbete gynna språkutvecklingen hos eleverna. Många lärare uttrycker en oro för elevernas förmåga att skriva för hand, samtidigt som digitaliseringen i skolan rusar fram. Studien är genomförd som fokusgruppsdiskussion med fem lärare från fem olika skolor i Skåne och en helhetsbild av de kreativa processerna i mellan- och högstadiet har diskuterats. Alla lärarna undervisar i de olika ämnena i grundskolan förutom slöjd (se tabell 1, s. 13). Slutsatser dras att gynnande för de kreativa processerna är omväxling i den fysiska lärmiljön, samt ett tillåtande klimat i det sociala rummet. Relationen mellan lärare och elever samt eleverna emellan är en viktig del av att elever vågar gå utanför ramarna och använda sin fantasi och tänka kreativt. I diskussionen tas det upp hur olika arbetssätt skulle kunna se ut, samt fördelar och nackdelar vid olika lärmiljö. Framtida forskning behöver titta närmare på det sociala rummet utanför klassrummet och hitta sätt att skapa en mer flexibel vardag för eleverna, där elevinflytandet tar större del för att öka relevansen i skolan.

Syftet med denna studie är att undersöka matematikläromedel för årskurs 3. Hur utmanas elevernas kognitiva förmågor och hur framställs sambandet mellan division och multiplikation i läroböckerna. Studien har undersökt innehållet i läromedel som används i de svenska skolorna i dag. För att undersöka detta valdes tre läromedel ut för att göra en innehållsanalys.  Studien genomfördes genom att analysera och räkna uppgifter i läromedel för att sedan föra in  dessa i olika kategorier. Kategorierna är olika räknesätt; division, multiplikation och övriga uppgifter, samt fyra kognitiva kravnivåer utifrån Smith och Steins (1998) modell. I undersökningen av de olika räknesätten lades extra fokus på uppgifter som innehöll sambandet mellan division och multiplikation. Utifrån studiens resultat framkom att eleverna får träna på sambandet mellan division och multiplikation i olika utsträckning i alla av de undersökta böckerna. Det framkom även att det fanns ett varierat utbud av uppgifter som tränar elevernas olika kognitiva förmågor i samtliga av de undersökta läroböckerna. Majoriteten av uppgifterna låg på en kognitiv kravnivå 2 (mellan 85-93% av uppgifterna), det vill säga de uppgifter som ofta benämns som rutinuppgifter. Minst antal uppgifter var av kravnivå 1 som endast återfanns i en av de undersökta läroböckerna. Trots att de flesta uppgifterna var på en lägre kognitiv kravnivå så innehöll alla läromedel även uppgifter på båda av de högre kravnivåerna, det vill säga kravnivå 3 (mellan 2 och 12%) och 4 (mellan 1 och 4%) om än i mycket lägra omfattning.    Studiens slutsats är att dagens läromedel i matematik ger elever utmaningar på olika kognitiva kravnivåer samt att de får träna på sambandet mellan division och multiplikation.

Att vara förälder kan vara utmanande och denna utmaning kan bli större för föräldrar med kognitiva svårigheter. Det är en rättighet för personer med funktionsnedsättningar att få bilda familj. Det är därmed av vikt att de har möjlighet till att få stöd i sitt föräldraskap. Arbetssättet tidigt stöd är relativt nytt inom Uppsala kommun, därmed var det angeläget att undersöka hur det fungerar. Syftet med denna kvalitativa intervju- och dokumentstudie har varit att undersöka hur arbetssättet och samverkan inom arbetssättet fungerar utifrån de yrkesverksammas perspektiv. För att besvara syftet har sex semistrukturerade intervjuer samt tre dokument analyserats genom tematisk analys. Det teoretiska ramverket som använts för studien är Lipskys (1980) teori om gräsrotsbyråkrater, det teoretiska begreppet handlingsutrymme samt Danermarks (2000) definition av samverkan. Resultatet redogör för de yrkesverksammas syn på tidigt stöd. Det visar en tydlig bild på vilken målgrupp som arbetssättet avser. Det redogörs även för skillnaden på hur de arbetade med denna målgrupp innan och hur de arbetar med målgruppen idag samt vad stödet kan innebära. Av resultatet framkommer det att de yrkesverksamma upplever både styrkor och svagheter med arbetssättet. Samverkan inom arbetssättet är enligt de yrkesverksamma en förutsättning för att arbetssättet ska fungera.

In this paper I have studied the two new religious phenomena, Temple of the Jedi Order and Whovianism, based on the cognitive concept of man dominated by schemas that characterize the outcome of adequate response to new situations. This principle is about how man faces new situations through old knowledge and experience of similar events. For this study, I analyzed selected stories in which individuals describe their religious interest and involvement in the Star Wars movies, and the related religious community Temple of the Jedi Order, as well as the television series Doctor Who, with the associated religious community Whovianism. This study was inspired by phenomenographic method by which researchers focus on the perceived and how it is conveyed in the respective story. The results of this study show that new religious phenomena, such as the Temple of the Jedi Order and Whovianism, can be explained using the theory of cognitive schemas.  The study shows that the individuals, whose stories have been examined, use ancient knowledge and experiences on the different aspects conveyed by Star Wars and Doctor Who and through this a new religious community is born.

Taluppfattning är grundläggande för all matematisk utveckling. I denna rapport har vi valt att analysera två olika läromedel i matematik för årskurs 1 och 2. Syftet med rapporten var att undersöka hur taluppfattning hanteras i de båda läromedlen samt vilka kognitiva nivåer (grundat på Blooms taxonomi) som stimuleras. Vi hade även för avsikt att undersöka omfattningen av konkretisering i de analyserade läromedlen. En del av vårt syfte var även att jämföra dessa två för att ta reda på om det förekommer skillnader/likheter läromedlen emellan. För att uppnå vårt syfte har vi tagit fram ett analysverktyg som vi hade till vår hjälp vid analysen. Analysverktyget har vi grundat på det centrala innehållet i Lgr11 (2011) i kombination med Blooms taxonomi. Datainsamlingsmetoden som vi använt oss av är av kvalitativ art. Resultatet är presenterat i tabeller och diagram som visar att området taluppfattning hanteras olika i de båda läromedlen, den kognitiva nivån som stimuleras mest är Förståelse. En slutsats som vi har dragit av resultatet är att det finns fler skillnader än likheter.

Social media today constitute a big part of everyday life for adolescents, but we believe that there is an inadequate knowledge of how young people in everyday contexts go about evaluating and reflecting upon the information mediated through Facebook. This study aims to examine how adolescents in their everyday life judge the credibility of information mediated through Facebook. In order to attain the aim the study also seeks to answer how adolescents reflect upon information on Facebook, what is their own role in the production of content and also to identify their cognitive resources and the practical doings which they apply in order to judge the credibility of the information. The theoretical framework on which the study is based are Patrick Wilson's theory of Cognitive authority and the theory of Uses and Gratifications. The data was accumulated by conducting two focus group interviews with a total of eight respondents, each focus group comprising four respondents. The study found that the content the respondents are exposed to is dependent on their own actions and that it is also a result of a wider range of age groups being more active on Facebook. Many of the respondents do not put much trust in the information and most of them are also passive in the production of it. The study also identified the following methods the respondents use when they evaluate the credibility of the information: to examine the sources, determine if there is any underlying political interest, reputation, how it is expressed, their attitude towards the information, compare sources, common sense and experience.

No description available.

Att leva med en funktionsnedsättning kan leda till minskad delaktighet och minskad självständighet. Barn med utvecklingsstörning är ofta i behov av att använda aktivitetsschema för att bli självständiga och öka deras delaktighet. Syftet med denna studie var att utveckla kunskap om användandet av aktivitetsscheman vid vardagsaktiviteter i träningsskolor. Telefonintervjuer genomfördes med totalt sex personer som arbetar på tre olika träningsskolor i Sverige. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras med följande två huvudkategorier, “Aktivitetsschema bidrar till trygghet, tydlighet och struktur över vardagsaktiviteter och tid ”och “Individ och situationsanpassade bilder bidrar till ökad självständighet och initiativförmåga”. I resultatet förklarar deltagarna att de använder aktivitetsschema i olika vardagliga situationer såsom toalettbesök, på- och avklädning samt lek. Tidigare forskning har undersökt effekterna av att använda aktivitetsschema i skolmiljö, något som överensstämmer med den effekt som deltagarna i föreliggande studie också beskriver. Däremot har författarna inte hittat någon tidigare forskning som har undersökt på vilket sätt aktivitetsschema används inom vardagsaktiviteter inom skolan, vilket gör att författarna anser att ytterligare forskning inom ämnet är nödvändigt.