<p>Detta arbete behandlar användandet av designriktlinjer vid utformning av användargränssnitt och huruvida det resulterar i ett användbart gränssnitt. Användbarhet definieras enligt Löwgren (1993) som summan av relevans, effektivitet, attityd och lärbarhet.</p><p>Människans kognitiva förmågor, såsom informationsbearbetning, studeras inom Människa-Datorinteraktion för att på så sätt få fram riktlinjer för gränssnittsutformning. Riktlinjer ska ge stöd åt gränssnittsdesignern att utforma användargränssnitt anpassat till användaren.</p><p>Tio riktlinjer analyserades genom att koppla dem till människans kognitiva förmågor. De analyserade riktlinjerna tillämpades för utformning av en alternativ design av ett redan befintligt gränssnitt. De båda gränssnitten ställdes mot varandra i ett användartest där effektiviteten mättes. Resultaten visar att gränssnittet baserat på riktlinjerna ger ett effektivare utförande av arbetsuppgifter, det vill säga en positiv effekt på användbarhet.</p>

<p>Människors yrkesval och syn på framtida arbetsliv influeras av olika faktorer som i sin tur har formats av evolutionen eller den sociala omgivningen. Människans kognitiva förmågor är ett av elementen som påverkar yrkesvalsprocessen, men är också kanske en bidragande orsak till könssegregeringen på arbetsmarknaden. Hur människor ser sig själva i den framtida yrkesrollen kan också vara en anledning till varför det finns en könsskillnad på arbetsmarknaden. Markus and Nurius (1987) har myntat begreppet ”Possible self”, vilket de definierade som självbilden i framtida situationer. Syftet med det här examensarbetet var att undersöka om det skiljer mellan män och kvinnors possible selves när det gäller deras syn på framtida arbetsliv. Mätinstrumentet som användes i studien var The possible self statement test. Resultatet visade att männens och kvinnornas possible selves om arbetslivet var ganska lika, endast två av 24 jämförelser åskådliggjorde signifikanta värden. Det som visade på signifikans (p<,05) var kategori Position med skalan för hur mycket försöksdeltagaren anser sig kunna påverka att det angivna possible self ska inträffar samt kategori Utveckling och stimulans med skalan för negativa känslor gentemot det angivna possible self.</p>

<p>Under de senaste åren har olika former av kognitiv distraktion, till exempel att tala i mobiltelefon med handsfree, relaterats till en betydande mängd olyckor i trafiken. Av den anledning finns det ett stort intresse i att ta fram olika tekniska system för att upptäcka förare som är distraherade. Målet med denna studie var att ta ett steg tillbaka och undersöka människors förmåga och metoder för att avgöra distraktion hos andra. Då det saknas tidigare forskning är upplägget en explorativ förstudie bestående av två delar. Under den första delen samlades material in på distraherade bilförare i simulerad förarmiljö. Distraktionen bestod av olika uppgifter designade för att skapa kognitiv distraktion. Förarnas arbetsbelastning mättes med Peripheral Detection Task (PDT). Resultaten visar att de mer komplexa kognitiva uppgifterna försämrar prestationen på PDT, men ingen skillnad dem sinsemellan observerades. I den andra delen testades hur ett antal bedömares uppskattning av distraktion hos förarna stämde överens med prestationen på PDT. Resultaten kan inte påvisa en förmåga att upptäcka distraktion hos andra, men ett antal svagheter i metoden diskuteras vilket kan ge vägledning för metoddesign i framtida studier.</p>

Datum: 10 maj 2007 Uppsatsnivå: C-uppsats i Industridesign, Kt2130 – Innovativ design, 20 poäng Författare: Daniel Ekman Kungsgatan 24A 632 20 Eskilstuna 073 – 952 79 06 Titel: iPower – Spisvakten Bakgrund: Under ett studiebesök på Hjälpmedelsinstitutet fick jag insikt om olika problem med äldres kvarboende. Ett av de största problemen är brand-risken vid användning av spisen. En person med ett kognitivt funk-tionshinder kan börja koka vatten i en kastrull och gå där ifrån för att göra något annat medans vattnet kokar och helt glömma bort kastrullen. Varvid en brand kan uppstå som för med sig stora personliga och ekonomiska lidanden. Ett hjälpmedel för detta är en så kallad spisvakt eller timer. De fungerar genom att de bryter strömmen när faran för brand är nära. Syfte: I kursen Innovativ design har jag fått i uppdrag att vidareutveckla ett redan befintligt hjälpmedel. Valet föll på en spisvakt Tillvägagångssätt: Jag har valt att utgå från personer som har direktkontakt med proble-met. I det här fallet tre personer på tre olika företag/organisationer. Jag intervjuade en person inom varje företag/organisation. Jag har även ar-betat med litteraturstudier, utvärderat idéer och har slutligen tagit fram en design. Slutsats: Projektet har mynnat ut i en produkt som har en yttre design som tilltalar ögat och som klart och tydligt visar vad man skall göra och visar om produkten är påslagen. Användaren får en omedelbar feedback Nyckelord: Spisvakt, timer, kognitiva funktionshinder, brand, spis

Sammanfattning Barns utveckling under de sista förskoleåren är nyckeln till en bra skolstart. Visuomotorik är en av de faktorer som krävs för att tillägna sig skolans basfärdigheter. För tidigt födda barn är en grupp som enligt tidigare forskning löper risk för en sämre visuomotorisk utveckling. I den här studien mättes visuomotorik med Bender Gestalt Test med utvärderingssytem utvecklade av främst Elizabeth Koppitz (1963, 1975). I studien jämfördes för tidigt födda barns (n=175) och matchade fullgångna barns (n=125) Bender-resultat vid 5½ års ålder. Resultat visar att Bender-testet och Koppitz poängsystem har god validitet som ett visuomotoriskt mått och instrument i utvecklingsbedömningar. Det visar också att för tidigt födda har en mindre välutvecklad visuomotorik än fullgångna barn. Visuomotorik och högre kognitiv förmåga (främst IQ) uppvisar ett starkt positivt samband i båda grupperna. Resultaten visar även att hyperaktivitet utgjorde en extra riskfaktor hos de för tidigt födda barnen, vilket kan indikera att hyperaktiviteten har en annan dynamik än hos fullgångna barn.

Avhandlingen undersöker tolkningsprocessen och tolkprodukten hos konferenstolkar med olika lång tolkerfarenhet. Detta görs utifrån expertteorin (jmf Ericsson, Charness och Hoffman 2007) tillämpad på tolkning. Enligt expertteorin använder mycket skickliga utövare, oberoende av fält, samma typer av processer och strategier för att nå den absoluta toppen inom sitt gebit. En viktig del av expertteorin är medveten eller avsiktlig övning (deliberate practice), en särskild typ av övning som mycket skickliga utövare använder sig av för att förbättra sin insats. Avhandlingen bygger på fyra olika studier om två olika grupper av deltagare. Deltagarna simultantolkar ett eller två tal från engelska till svenska. Två grupper – en tvärsnittsgrupp med nio deltagare på tre olika tolkerfarenhetsnivåer (ingen erfarenhet, kort erfarenhet och lång erfarenhet) samt en longitudinellgrupp med tre deltagare som spelats in vid två olika tillfällen med 15 års mellanrum – analyserades utifrån både process och produkt data. Tolkprocessen studerades genom att analysera och kategorisera process problem, monitorering och tolkstrategier som tolkarna rapporterat om under retrospektion efter tolkning. Tolkprodukten analyserades genom holistiska bedömningsskalor, en för förståelighet och en för nivån på informationsöverföring. Vidare genomfördes också djupintervjuer med deltagarna i det longitudinella materialet. Syftet var att undersöka hur de uppfattade medveten/avsiktlig övning och hur de såg på sin utveckling och övning av tolkfärdigheten. En viktig del av avhandlingen, förutom resultaten, är utvecklingen av de holistiska bedömningsskalorna (utvecklade från Carroll 1966) och utvecklingen av metoden i djupintervjustudien. Slutsatsen i avhandlingen är att det finns en mätbar skillnad i tolkfärdigheten mellan tolkar med liten eller ingen tolkerfarenhet och tolkar med lång tolkerfarenhet. Denna slutsats fick dock inte stöd i det longitudinella (och intra-individuella) materialet. Skillnaderna mellan grupperna i tvärsnittsmaterialet var också tydliga i processdata. Erfarna tolkar stöter på färre process problem än tolkar med kortare erfarenhet. Det fanns också tydliga skillnader vad gäller förekomsterna av monitorering (alltså kontroll av tolkprocessen och produktionen) mellan erfarna tolkar och övriga deltagare. Monitorering verkar vara en skiljelinje mellan erfarna och oerfarna tolkar, de erfarna tolkarna hade mer process kapacitet tillgänglig för att monitorera sig själva. Detta stöddes också till viss del av djupintervjuerna, där deltagarna rapporterade hur de ständigt utvärderar sig själva i syfte att förbättra sin insats. Ett nyckelantagande som slogs fast i början av projektet – nämligen att erfarna tolkar skulle hävda i djupintervjuerna att de ägnade mycket tid åt att öva färdigheten – fick, till författarens förvåning, inte stöd. Tolkarna rapporterade om många övningslika aktiviteter, men hävdade samtidigt att de inte övade. Avhandlingen avslutas genom ett önskemål om fler studier med fokus på medveten/avsiktlig övning bland tolkar. Dessutom föreslår författaren också att termen “experttolk” eller “expert” ska användas med stor försiktighet i forskningsstudier om just expertkunnande i tolkning. Författaren efterlyser också en bredare diskussion om expertkunnande och medveten/avsiktlig övning. / This dissertation investigates the process and product of interpreters with different levels of experience and explores the expertise approach (cf. Ericsson, Charness and Hoffman 2007) as applied to interpreters. The expertise approach claims that highly skilled performers, regardless of their chosen field, use the same type of strategies in order to reach the top levels of their profession. An important feature of the expertise approach is deliberate practice, a specific type of practice that highly skilled performers engage in so as to improve their performance. The dissertation is based on four different studies featuring two different sets of participants. Two data sets – a cross-sectional material with nine participants on three different levels of interpreting experience (none, short and long), and a long-term material with three interpreters recorded at two different points in time – were analysed in terms of both processing and product data. The interpreting process was studied by retrospectively analysing and categorizing processing problems, monitoring and strategies, while the interpreting product was analysed by using holistic rating scales for intelligibility and level of information transfer of the interpreting product. In-depth interviews were also conducted with the long-term participants in order to investigate their perception of deliberate practice and their own view of their skill development. An important and integral part of the dissertation, apart from the results, was the development of the holistic rating scales (adapted from Carroll 1966), and the development of an in-depth interview study. The conclusions of the dissertation are that there are measurable differences of interpreting skill between performers with little or no interpreting experience and performers with long interpreting experience, but this finding could not be supported by the long-term (intra-individual) study. Differences between the groups in the cross-sectional material could also be observed from the process data. Experienced interpreters 16 encountered fewer processing problems than less experienced interpreters and had more strategies at hand to solve problems. There were also clear differences in terms of instances of monitoring (i.e. controlling the interpreting process and output) between experienced interpreters and other subjects. Monitoring seemed to be a dividing line between experienced and inexperienced interpreters, and experienced interpreters had more processing capacity available to monitor themselves. This was also to a certain extent supported in the in-depth interviews, where the participants reported how they constantly evaluate themselves in terms of improving performance. A key assumption established in the beginning of the project – that experienced interpreters would claim, in the in-depth interviews, that they practise a great deal – was not supported, to our surprise. The interpreters recounted many practice-like activities but stated that they did not actually practise. The dissertation concludes by calling for more studies on deliberate practice in interpreting, suggesting that the term “interpreter expert” should only be used with caution in scientific studies and that the particular features of expertise and deliberate practice in interpreting should be discussed. / <p>At the time of the doctoral defence the folowing papers were unpublished and had a status as follows: Paper 3: inPress; Paper 4: Manusckript.</p>

Denna systematiska litteraturstudie upprättats av intresse att undersöka hur inkludering påverkar eleverna i matematiksvårigheter. Syftet med studien är att beskriva de utmaningar som läraren ställs inför vid inkludering av elever i matematiksvårigheter. Detta leder även till att det blir av intresse att undersöka sambandet mellan begreppen inkludering och elever i matematiksvårigheter. Resultatet visar på att många forskare ställer sig positiva till inkludering, men menar att lärare behöver mer kompetens på området. Det påvisas även att inkludering inte passar alla elever i matematiksvårigheter. Detta bland annat genom de signifikanta nivåskillnaderna som kan uppstå i en inkluderande matematikundervisning. Slutsatser som dragits i studien är att det behövs mer forskning på området, men även att de utmaningar läraren ställs inför vid inkludering av elever i matematiksvårigheter är väldigt individuellt. / This systematic literature review has an interest to investigate how inclusion affects students in mathematic disabilities. The purpose of this study is to highlight the challenges that teachers face with including students with mathematic disabilities. This also leads to an interest to investigate the relationship between concepts of inclusion and students in mathematic disabilities. Results show that many researchers are in favor of inclusion, but argues that teachers need more skills in the subject. It also demonstrates that inclusion doesn’t fit all students in mathematic disabilities. This particular by the significant differences in levels that can occur in an inclusive mathematic class-room. Conclusions made in this study are that more research is needed, but also that challenges teacher’s face with inclusion of students with mathematic disabilities is very individual.

Människor med kognitiva svårigheter är en bred målgrupp med varierande problematik. Forskning om målgruppen finns och intresset för målgruppen har ökat. Föräldrar med kognitiva svårigheter finns däremot inte omnämnda i någon större uträckning i forskningen. Den här studien är en litteraturstudie som fokuserar på föräldrar med kognitiva svårigheter och deras interaktion med förskola/skola. Den teoretiska utgångspunkten är socialkonstruktionism. Goffmans stigmateori används för att lyfta fram det komplexa i att leva med en funktionsnedsättning. Studien problematiserar faktorer som påverkar mötet och hur föräldrarna uppfattar interaktionen med förskolan/skolan. Lärarnas perspektiv får också ett visst utrymme men studien gör anspråk på att främst använda ett föräldraperspektiv. Föräldrarna strävar efter att uppfattas som normala människor där begreppet normala ska ses som något som är vanligt, något att jämföra något annat med. Målgruppen blir som föräldrar indelade i ett flertal kategorier av professionella. Den här studien lägger fokus på lärarnas kategorisering. Föräldrarnas sociala nätverk lyfts fram som betydande. Slutsatsen är att det i vissa interaktioner mellan föräldrar med kognitiva svårigheter och förskola/skola finns problem som grundar sig i oförståelse från båda parter. Detta skulle kunna minskas med ökad kunskap om människor med kognitiva svårigheter hos lärarkåren. / People with cognitive difficulties are a wide group with different kinds of problems. There are some researches about the group and the interest in doing research with this group has increased. But there is not so much research on the category as parents. This study is a literature review and the focus is on parents with cognitive difficulties and their interaction with preschool and school. The theoretic starting point is social constructionist. Goffman’s stigma concept is the analysis tool that is used to explain the complex in living with disabilities. The study analyses the kind of factors that affect the meeting and how the parents perceive the interaction. The teacher’s perspective is also presented although this study claims to use a parent perspective. Parents strive to be perceived as normal human. The concept of normal should be seen as something to compare anything else with. The group is as parents divided into a number of categories by professionals, in this study the focus is on teacher's categorizations. The importance of parents own social network is discussed. The conclusion is that in some cases there is a problem in the interaction between parents with cognitive difficulties and the teachers. This basically depends on lack of understanding from both sides. This could be reduced with increased knowledge about people with cognitive difficulties among teaching staff.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.

For western youth social media has become an everyday occurrence. An abundance of information is delivered right to them. But how do they evaluate the credibility of the information they encounter? Web 2.0 and social media has created an easy access to information, but has also made it harder to identify who the creator of the information is when anybody can create content. Which makes it important to constantly critically evaluate the sources one is faced with. T​his study aims to examine how adolescents judge the credibility of information they meet on social media, and also how they use social media and how they see themselves as creators of information. The data was accumulated by conducting two group interviews with three participants in each group. The results has been analyzed with two separate theories, cognitive authorities and also with the theory of uses and gratifications. The results showed that they are more critical to information created by sources that the do not know personally, than they are of users that the know on an closer level. The study also shows that they do not ​perceive that they create content themselves on a regular basis. But they are still constantly connected with their friends on some sort of social media. Based on this study future relevant studies can be made with social media as the focus. This study focus on adolescents with a similar socioeconomic background, the same study but with different socioeconomic backgrounds would be interesting to make. Results in this study shows that an older generation is starting to use social media in a different degree then before, therefore studies in how this generation evaluate information the meet on social media could be interesting since they have an education that differ from the one adolescents get today.