Denna studie syftar till att undersöka vilka kognitiva och metakognitiva strategier elever i en årskurs 3 beskriver sig använda för att förstå text. Eftersom lässtrategier kan ge elever möjlighet att få förståelse för det som läses, fördjupa sig i text samt kontrollera sin läsförståelse är det angeläget att undersöka elevers användning av lässtrategier. Den teoretiska utgångspunkten för studien är modellen Reading as a Meaning-Constructed Process: The Reader (Ruddell & Unrau, 2013). Studiens material består av intervjusvar från 14 elever i en årskurs 3. Ett individuellt möte har genomförts av studiens författare med varje elev. Det individuella mötet har bestått av en läsaktivitet följt av en semistrukturerad intervju. Samtliga elevintervjuer har spelats in via röstinspelning och transkriberats. Transkriptionerna av intervjusvaren har kategoriserats i en innehållsanalys med kategorierna kognitiva strategier och metakognitiva strategier. Resultatet visar att eleverna beskriver sig använda de kognitiva strategierna att söka efter ledtrådar, göra textkopplingar och skapa inre bilder. Resultatet visar även att eleverna beskriver sig använda de metakognitiva strategierna att läsa om, läsa långsamt, läsa vidare och gå tillbaka, hoppa över och ta extern hjälp. Denna studie lyfter fram lässtrategiers betydelse för elevers läsförståelse redan i tidigare år i grundskolan samt vikten av undervisning i lässtrategier för elevers framtida skolframgångar.

Den här uppsatsen är en jämförande studie av förståelsestrategier i svenska som andraspråk och tyska som modernt språk. Åtta informanter, varav tre har svenska som andraspråk, tre har tyska som modernt språk och två av dem har båda språken, jämförs med varandra, med utgångspunkt från de två informanterna som har både svenska som andraspråk och tyska som modernt språk. Studien, som bygger på kvalitativa intervjuer med informanterna, bekräftar tidigare forskning och kommer fram till att tidigare språkerfarenheter gynnar inlärningen och förståelsen av ett nytt språk och ju fler strategier man använder sig av desto större framgång har man. Studien bekräftar även att kognitiva och metakognitiva strategier är de vanligaste vid språkförståelse. Det som också framkommer i studien är att svenska som andraspråkselever använder sig av fler strategier än elever som läser moderna språk, framförallt använder de fler sociala strategier.

Bakgrund: Attention Deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD) är en allt vanligare diagnos bland vuxna. Sjuksköterskor behöver ha handlingsberedskap och kunna möta denna patientgrupps omvårdnadsbehov. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskans erfarenheter och upplevelser i omvårdnaden kring patienter med kognitiva svårigheter med fokus på ADHD. Metod: Designen är en litteraturöversikt baserat på 9 kvalitativa och kvantitativa artiklar. Insamling av data har skett via databaserna Cinahl, Psycinfo och PubMed. Resultat: Granskningen av artiklarna resulterade i två huvudteman: Förutsättningar och begränsningar i omvårdnaden av patienter med kognitiva svårigheter som ADHD, med tre underteman; Tid, Bemötande och Attityder och Kommunikation mellan sjuksköterska och patient samt mellan vårdinstanser med två underteman; Kommunikation mellan sjuksköterska och patient och Kommunikation mellan vårdinstanser. Resultatet visar att förutsättningar och begränsningar påverkade omvårdnaden exempelvis tid, attityder och relationer. Det kunde förekomma negativa attityder hos vårdpersonal gällande patienter med kognitiva svårigheter som ADHD. En terapeutisk relation mellan sjuksköterska och patient upplevdes gynna omvårdnaden. Kommunikation var en viktig del i omvårdnaden av patienter med kognitiva svårigheter som ADHD. En samordnande sjuksköterska ansågs vara till hjälp vid omvårdnad av patienter med inlärningssvårigheter. Konklusion: Kommunikation är en viktig faktor i omvårdnad av patienter med ADHD och sjuksköterskan har en viktig roll i omvårdnaden. Tid och patientens förutsättningar kan påverka sjuksköterskans kommunikationsmöjligheter. / Background: Attention Deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD) is an increasingly common diagnosis among adults. Nurses need to have the ability to be able to meet this patient groups needs. Aim: The purpose is to describe nurses’ experience in care of patients with cognitive difficulties with focus on ADHD. Method: The design is a literature review of 9 qualitative and quantitative articles. The collection of data has been done via the databases Cinahl, Psycinfo and PubMed. Result: The review of the articles resulted in two main themes: Conditions and limitations in nursing care in patients with cognitive difficulties as ADHD with three subtopics Time, Treatment and Attitudes and Communication between nurse and patient and care units with two subtopics; Communication between nurse and patient and Communication between care units. The results show that conditions and limitations for example time, attitudes and relationships affected nursing in care of patients with cognitive difficulties as ADHD. There could be negative attitudes among healthcare professionals. However, a therapeutic relationship and communication between a nurse and a patient was found to benefit nursing patients with cognitive difficulties such as ADHD. Conclusion: Communication was an important factor in the care of patient with ADHD and the nurse had an important role in this. Time and the patient’s conditions could affect the nurses’ potential of communication.

Uppsatsen är en kvalitativ analys av intervjuer med högstadielärare med en fenomenografiskt inspirerad ansats. Syftet med följande uppsats är undersöka högstadielärares erfarenheter av utmaningar i religionsundervisningen, med särskilt avseende på utmanande elever. Det är fyra högstadielärare som har intervjuats från tre olika skolor. Analysen av intervjuerna leder till att tre huvudteman har plockats fram vilka var, fördomar som utmaning, kognitiva utmaningar samt disciplinära utmaningar. Under dessa har sedan ytterligare ett par underrubriker tagit plats, för att förtydliga skillnaden mellan exempelvis utmaningen med tysta/verbala eleveroch stök, då båda hamnar under disciplinära utmaningar.  Det framkommer att det finns ganska liknande återkommande upplevelser om vad som är utmaningar inom religionsundervisningen. Däremot skiljer det sig ibland åt vad gäller lärarnas sätt att hantera utmaningar samt vad de tror är de bakomliggande faktorerna.

Trafikledare arbetar dygnet runt, året runt för att planera tågtrafiken i Sverige.  De ser till att tågen förs fram säkert på ett riskfritt sätt men även att det är säkert för de som arbetar längs spåren (Roth m.fl., 1999; Trafikledare, 2012). Det är ett komplext arbete med höga krav på trafikledarna. Denna studie undersöker vilka yttre intressenter och faktorer som påverkar trafikledarna, på driftledningscentralen i Hallsberg, främst i störda lägen. Studien har sin grund i teoriramverket resilience, där man undersöker hur operatörer arbetar under normala förhållanden i säkerhetskritiska system. Genom observationer och intervjuer på driftledningscentralen i Hallsberg under våren 2012 har trafikledare studerats för att förklara vad det finns för yttre intressenter och faktorer, vad störda lägen är och hur dessa hanteras. Slutsatserna studien drar är att yttre intressenter och faktorer som påverkar trafikledarnas i deras arbete är allt och alla som är inblandade i järnvägen, från passagerare till tågförare till olika väderförhållanden. Ett stört läge är en händelse som beroende på tid och plats, kan bli mer eller mindre stor, och påverka mer eller mindre mycket. Trafikledarna har en stor repertoar av handlingar att agera efter vid störningar och att de uppvisar resilienta förmågor.

Människors yrkesval och syn på framtida arbetsliv influeras av olika faktorer som i sin tur har formats av evolutionen eller den sociala omgivningen. Människans kognitiva förmågor är ett av elementen som påverkar yrkesvalsprocessen, men är också kanske en bidragande orsak till könssegregeringen på arbetsmarknaden. Hur människor ser sig själva i den framtida yrkesrollen kan också vara en anledning till varför det finns en könsskillnad på arbetsmarknaden. Markus and Nurius (1987) har myntat begreppet ”Possible self”, vilket de definierade som självbilden i framtida situationer. Syftet med det här examensarbetet var att undersöka om det skiljer mellan män och kvinnors possible selves när det gäller deras syn på framtida arbetsliv. Mätinstrumentet som användes i studien var The possible self statement test. Resultatet visade att männens och kvinnornas possible selves om arbetslivet var ganska lika, endast två av 24 jämförelser åskådliggjorde signifikanta värden. Det som visade på signifikans (p<,05) var kategori Position med skalan för hur mycket försöksdeltagaren anser sig kunna påverka att det angivna possible self ska inträffar samt kategori Utveckling och stimulans med skalan för negativa känslor gentemot det angivna possible self.

Beslutstödssystem, som syftar till att underlätta beslutsfattandet för beslutsfattare, är idag vanliga i organisationer (Power, 2002a). Dessvärre upplever många beslutsfattare att beslutstödssystemen inte ger ett fullgott stöd (Carson & Turban, 2002). Anledningen till detta menar Angehrn och Jelassi (1994) är att tillräckligt stor hänsyn inte har tagits till mänskliga faktorer, såsom kognitiva begränsningar. Det är av vikt att utgå från andra modeller över mänskligt beslutsfattande än Simons (1960) modell, som i stort sett är den enda modellen som utgås från (Angehrn & Jelassi, 1994). En modell av Mintzberg et al. (1976) kan utgöra ett alternativ till Simons modell. För att få vetskap dels om vilka kognitiva svårigheter beslutsfattare upplever dels om huruvida modellen framarbetad av Mintzberg et al. är lämplig att använda för att beskriva vilka kognitiva svårigheter beslutsfattare upplever vid beslutsfattande i organisationer genomfördes öppna intervjuer med medelhögt uppsatta chefer i olika organisationer. Resultatet visar att informationsinhämtande, verklighetskontroll, generering av lösningsförslag och förutseende av konsekvenser är svårigheter viktiga att stödja. Utifrån resultatet kan en slutsats dras om att Mintzberg et al:s modell är lämplig för att beskriva kognitiva svårigheter, men att vissa modifieringar i modellen borde göras

Detta arbete behandlar användandet av designriktlinjer vid utformning av användargränssnitt och huruvida det resulterar i ett användbart gränssnitt. Användbarhet definieras enligt Löwgren (1993) som summan av relevans, effektivitet, attityd och lärbarhet. Människans kognitiva förmågor, såsom informationsbearbetning, studeras inom Människa-Datorinteraktion för att på så sätt få fram riktlinjer för gränssnittsutformning. Riktlinjer ska ge stöd åt gränssnittsdesignern att utforma användargränssnitt anpassat till användaren. Tio riktlinjer analyserades genom att koppla dem till människans kognitiva förmågor. De analyserade riktlinjerna tillämpades för utformning av en alternativ design av ett redan befintligt gränssnitt. De båda gränssnitten ställdes mot varandra i ett användartest där effektiviteten mättes. Resultaten visar att gränssnittet baserat på riktlinjerna ger ett effektivare utförande av arbetsuppgifter, det vill säga en positiv effekt på användbarhet.

Arbetet handlar om hur feedbacken påverkar människans kognitiva processer när denne använder sig av någon form av webbrowser. Genom en användarutvärdering och enkätundersökning besvarades följande frågor: Hur påverkar visuell feedback de kognitiva processerna uppmärksamhet och perception, i vanlig webbrowsermiljö? Hur pass stor är visuell feedbacks effektivitet i olika interaktionssituationer? De resultat som framkom tyder på att visuell feedback spelar en betydande roll när det gäller att påvisa funktioner, ge en känsla av länkning och ge användaren en uppfattning om vad som kan utföras på en hemsida. Även placeringen av feedback spelar en roll för hur väl feedbacken uppfattas av användaren.

In Sweden 13% of the general adult population (16-84 years), with or without hearing aids (HAs), report that they have difficulties following a conversation when more than two people are involved. This means that more than one million people in Sweden (9 500 000 inhabitants in total) report subjective hearing difficulties. Observations further indicate that that people with hearing impairment (HI) have an unfavorable position in the labor market. Individuals with HI report poorer health more frequently and estimate their own health to be worse than their normally-hearing peers. Increased unemployment, early health-related retirement and sick leaves are also more common for people with hearing loss compared to the population at large. The focus of the present thesis is employees with mild-moderate aided HI in the labor market. The research project had three general aims: 1) to develop knowledge about how HI interacts with cognitive abilities, and different types of work-related sound environments and workrelated tasks, 2) develop tests and assessment methods that allow for the analysis and assessment of perceived problems in clinical settings and 3) to develop knowledge that enables the possibility to provide recommendations of room acoustics and work-related tasks for employees with HI. Four studies were carried out. The studies presented in papers I-III are quantitative laboratory studies focusing on health related quality of life, cognition and effort and disturbance perceived in different types of occupational noise (daycare, office and traffic). Paper IV is a qualitative interview study aiming at exploring the conceptions of working life among employees with mild-moderate aided HI. The results from papers I-IV clearly demonstrate that noise has negative effects on employees with mild-moderate aided HI. In addition to generating significantly greater effort and disturbance, it is further reported from the participants that noise at work in combination with a HI has an impact on daily life. This includes a sense of exposure during work hours, physical and mental fatigue after work, and withdrawal from social situations in the work environment and leisure activities. None of the participants with HI performed significantly worse on the visual working tasks employed in this project compared to their normallyhearing peers. This thesis shows that employees with HI objectively perform the employed  working tasks at a level similar to a well-matched normally-hearing control group. Instead, the findings of this thesis indicates that working in a noisy environment with a HI occurs at the expense of this group reporting significantly worse results on subjective measurements, including greater effort and disturbance, and lower physical health status. Interviews with these participants further confirm that these effects are indeed mostly due to noise at the workplace which could have a negative impact both physically, mentally and socially during and after work hours. The main findings of this thesis demonstrate that there is a need for extensive services for employees with HI even after a HA fitting. This thesis therefore emphasizes the importance of identifying the need for assistive listening devices, examining the room acoustics of the individual’s work setting and providing the workplace with information about the consequences of having a HI in order to facilitate communication at work. The latter is especially important as colleagues showing support and employers making adjustments at the workplace (technically or acoustically) are facilitating factors that would benefit both employees with HI and those with normal hearing. Additional research should focus on including and comparing other types of cognitive tests, work-related noises and working tasks. More research is also needed to unravel the complex area of research between factors such as cognitive processes, hearing and effort. / Tidigare forskning har visat att yrkesverksamma hörselskadade oftast har en mindre gynnsam position på arbetsmarknaden. Statistik visar att gruppen upplever en högre grad av trötthet och en lägre grad av arbetstillfredställelse. Avhandlingen har tre övergripande syften: 1) att utveckla ny teoretisk kunskap om hur hörselnedsättning samspelar med kognitiva förmågor, arbetsrelaterad ljudmiljö och typ av arbetsuppgifter, och 2) utveckla test- och utredningsmetoder ger möjlighet till analys och diagnos av upplevda problem samt 3) utveckla kunskap som ger möjlighet till åtgärd och anpassning av ljudmiljöer och arbetsuppgifter på arbetsplatser för hörselskadade. Projektets resultat visar på att yrkesverksamma med hörselnedsättning rapporterar en lägre fysisk hälsostatus och att en högre grad av upplevd ansträngning samt störning kan upplevas när de utför olika arbetsuppgifter i buller. Detta beror bland annat på att de kognitiva förmågorna blir mer belastade i en bullrig miljö och att hörselskadade är mer känsliga för höga bullernivåer. Djupintervjuer med gruppen visar även på att fysisk trötthet upplevs även efter jobbet som i sin tur kan leda till psykosociala konsekvenser för individen. Denna avhandling visar att de negativa effekterna av buller redan ses vid en lätt-måttlig hörselnedsättning hos en grupp som redan använder hörapparater. Från ett kliniskt perspektiv innebär det att dagens rehabiliteringsåtgärder bör vara mer omfattande än endast hörapparaturprovning för denna grupp. Tekniska hjälpmedel (FM-system, streamers, hörslinga, etc.) är viktiga för yrkesverksamma med hörselskada och information om konsekvenserna av att leva med en hörselnedsättning bör nås ut till arbetsgivare och kollegor för att underlätta kommunikation på jobbet.