Denna kunskapsöversikt har i syfte att undersöka de utmaningar som elever med autism möter inom matematikutbildning och vilken stöttning som lärare kan använda för att underlätta deras inlärning. För att strukturera upp arbetet delades syftet in i två frågeställningar: utmaningar och stöttning. I den första frågeställningen som behandlar utmaningar visar resultatet av litteratursökningen på variationer i matematiksvårigheter över det autistiska spektrumet och betonar vikten av individualiserad stöttning. De kognitiva utmaningar som litteraturen betonar är arbetsminne, abstrakt tänkande och kommunikation. Resultatet av frågeställningen som berör lärarens stöttning visar att stöttning kan hjälpa elever att tänka abstrakt och öka elevers självständighet. Effektivastrategier inkluderar muntlig stöttning, digitala verktyg och visualiseringshjälpmedel. Slutligen diskuteras kopplingen mellan utmaningar och stöttning för att belysa hur lärare kan arbeta för att anpassa matematikundervisning för att möta individuella behov hos elever med autism. Denna kunskapsöversikt ger därmed en helhetsbild av de specifika utmaningar och stödåtgärder som forskningen rekommenderar inom matematikutbildning för elever med autism.

The Church of Sweden often states that children have a special position in the church, and this statement is the basis of this essay. This essay evaluates the special position that children is said to have in the church and what role children’s religious and cognitive understanding have in this special position. The purpose of this essay is to analyze the Church of Sweden’s knowledge of children's cognition and how they apply this knowledge in their work with children. To analyze this special position I use material created by the Church of Sweden, such as propositions for the church meeting, episcopal letter, statements and other publications made by the Church of Sweden. This essay looks at how the church is run on a national level, and on the level of the diocesans and the parishes. The data collected on how the Church of Sweden runs its operation regarding their education of children are then analyzed based on theories from the Psychology of Religion. These theories are from Jean Piaget, Ronald Goldman, David Elkind, James W. Fowler and Justin L. Barrett. This essay also examines the ages of children that the different parishes in Umeå uses to select when children should receive their first children’s bible, and how different theories on cognitive development relate to these ages. There is an awareness, within the Church of Sweden, of how theories and methods from the psychology of religion can help with the teaching of Christian faith. To date, there has been a lot of talk and wishes from the Church of Sweden to make the change needed to provide better education to children in regards to their cognitive understanding, but the implementation of this change has so far been moving slowly.

Elever i dagens skola skriver allt mindre för hand i takt med att de digitala verktygen kommit in i undervisningen. Det råder delade meningar om huruvida det påverkar elevers utveckling. En del menar att ”det vi gör med kroppen fastnar i knoppen” och att barn lär sig läsa genom att skriva - traditionellt med penna och papper. Andra anser att de digitala verktygen öppnar fler dörrar för ett kreativt och gemensamt lärande. Syftet med denna kunskapsöversikt är att få en fördjupad förståelse för hur elevers tidiga skrivinlärning påverkas av vilket skrivsätt och metod som används i undervisningen. Genom att göra systematiska sökningar i tre databaser samt analysera sökresultaten identifierades studier som detta arbete baseras på. De valda artiklarna genererade i fyra teman och gav en bredare bild med olika perspektiv. Kunskapsöversikten ger en transparent bild av aktuell forskning inom området. Resultaten i kunskapsöversikten visar att elevers textskapande ser olika ut när de skriver för hand respektive med digitala verktyg. En mer individanpassad och jämställd undervisning med omedelbar respons erbjuds när eleverna gör digitala aktiviteter. Yngre elever, men inte alltför unga, lär sig lättare att memorera bokstäver när de skriver för hand. Elevernas kognitiva utveckling och intresse är centrala för vilken metod som lämpar sig bäst för den enskilda individen. Sammanfattningsvis tyder resultaten på att undervisning och metodval bör anpassas efter eleven och att en balanserad användning av skrivsätten bör tillämpas under barns literacyutveckling.

Bakgrund: Sedan den första kryptotillgången lanserades 2008 har marknaden uppvisat en påfallande tillväxt och under 2017 hade priset på Bitcoin haft en genomsnittlig årlig tillväxt på 1 300%. I takt med att intresset för kryptotillgångar ökat har även allmänintresset tilltagit och många experter har lyft en viss oro huruvida investerare är medvetna om de risker som härrör kring handeln med kryptotillgångar. Kombinationen av den höga risken som kryptoinvestering medför, de beteendefinansiella faktorernas existens samt relevansen av finansiell bildning vid investering gör denna kombination väsentlig att studera för att bättre förstå marknadens kontext. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka svenska kryptoinvesterares kännedom om kognitiva bias, deras finansiella bildning, perspektiv på risk och motivationer till sitt innehav för att bidra med helhetsbild av kryptoinvesterarens tankegångar. Metod: Studiens syfte besvaras med hjälp av en kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer har genomförts för att samla in data. Slutsats: Tre investeringsprofiler har identifierats som motiverar sina innehav i kryptotillgångar baserat på tre olika faktorer. Respondenternas förhållande till risk, kännedom och fallenhet för kognitiva bias samt nivå av finansiell bildning ligger delvis i linje tidigare forskning, samtidigt tyder vissa resonemang på motsättningar.

Denna uppsats avser att undersöka huruvida kognitiva, instrumentella och altruistiska arbetsvärderingar skiljer sig åt mellan Generation X (de födda mellan 1967–1977) och Generation Y (de födda mellan 1986–1996). Uppsatsen utgår dels från teorin om mänskliga värderingar, dels från teorin om värdeförskjutningar mellan sociala generationer. Forskare som undersökt sambandet har främst använt tvärsnittsdata, något som gör det svårt att säkerställa om den observerade effekten verkligen beror på social generation eller andra faktorer. På grund av denna problematik tillämpar denna uppsats istället time-lag data, vilket innebär att data samlas in vid olika tidsperioder avseende olika individer i samma ålder. Därmed går det med ökad säkerhet att påstå att den eventuella effekten beror på social generation. För att undersöka sambandet har enkätdata insamlats från International Social Survey Programme avseende två olika tidpunkter, år 1997 och år 2015. Datamaterialet från studien år 1997 avser mäta Generation X:s arbetsvärderingar medan data från studien år 2015 avser mäta Generation Y:s arbetsvärderingar. Urvalet består av individer mellan 20 och 30 år bosatta i Sverige vid undersökningstillfället och inkluderar 217 respondenter från 1997 års studie och 98 respondenter från 2015 års studie. Att uppsatsen sker i svensk kontext bidrar till forskningsfältet då majoriteten av tidigare studier främst har genomförts i USA. För att undersöka sambandet mellan värderingar i arbetslivet och Generation X och Generation Y, tillämpas bivariata- samt multipla regressionsanalyser. Resultatet tyder på att Generation X värderar kognitiva aspekter av arbetet i signifikant högre utsträckning än Generation Y. Avseende instrumentella och altruistiska arbetsvärderingar uppvisas inga signifikanta skillnader mellan de två sociala generationerna. Resultatens generaliserbarhet kan anses påverkas av det relativt låga urvalet, vilket gör att slutsatser bör göras varsamt.

Uppsatsens syfte är att ur ett sociokulturellt perspektiv undersöka nio sva-lärares, speciallärares och specialpedagogers erfarenheter av att identifiera och utreda språkintroduktionselever med kognitiva funktionsnedsättningar, samt vilka anpassningar och stöd som erbjuds på språkintroduktion. Undersökningen genomfördes med semistrukturerade intervjuer med under hösten 2023. Resultatet visar att många faktorer spelar in. Såväl hur skolan arbetar mellan elevhälsoteam och övrig skolpersonal som samarbetet med den överlämnande skolan gällande att vidarebefordra all kartläggning gällande eleven påverkar identifiering och utredning. Stoffträngsel på utbildningarna skapar brist mellan sva-lärare och speciallärare/specialpedagoger, professionerna har liten förståelse för varandras kunskapsområde. Eleven gagnas av att skolan har nära och god kontakt med vårdnadshavare eftersom en relation präglad av misstanke och motstånd kan göra att eleven inte får tillgång till det stöd och utredning den har rätt till då en vårdnadshavare till omyndig elev kan säga nej. Eleven drar även fördelar av att få tillgång till modersmålsundervisning samt studiehandledning på modersmålet. Dels kan detta ge indikationer om eleven har samma svårigheter på modersmålet eller om problematiken är andraspråksrelaterad, dels kan ett stärkt modersmål göra det lättare för eleven att även lära sig det andra språket. Uppsatsen bidrar till förståelse för dessa elevers utbildningsutmaningar.

Det har länge forskats på barns relation till kartan, och det som har visats i dessa forskningar är att barnets kunskap och rumsliga uppfattningen har varit direkt kopplad till barnet själv. Det som påverkar barnets rumsuppfattning är vilka livserfarenheter och förutsättningar barnet har fått. Forskning visar även att detta gäller barnets sätt att se på kartan. I denna studie undersöktes det om vi kan se några tydliga skillnader utifrån elevernas livserfarenheter, mobilitet och bakgrund samt om skillnader märks beroende på deras socioekonomiska förutsättningar då fokusgruppsintervjuerna är gjorda i olika områden. Informanterna som deltagit i denna studie ritar kognitiva kartor över Sverige, för att visa hur de ser på kartan. Utöver detta får informanterna även vara med i fokusgruppsintervjuer där de får besvara frågor kopplade till erfarenheter som kan ha utvecklat deras spatiala kognition. Studien innehåller en kvantitativ undersökning från en surveyundersökning besvarad av lärare i åk F-3. Som belyser vad lärare anser är viktiga erfarenheter för den spatiala kognitionen. Resultatet som presenteras i denna studie visar att elever från olika socioekonomiska förutsättningar och miljöer inte visar någon stor skillnad i sin spatiala kognition. / <p>2024-01-12</p>

Det finns riktlinjer för hur webbplatser kan anpassas för personer med kognitiva funktionhinder, men ännu har ingen enighet uppnåtts när det gäller hur man bäst går tillväga för att skapa tillgängliga webbplatser för målgruppen. Det finns flera former av kognitiva funktionshinder. Därför behövs undersökningar som fokuserar på hur man skapar tillgängliga webbplatser för personer med de olika formerna av funktionshindret. En fallstudie har därför utförts genom detta arbete, för att ta reda på hur tillgänglig Kristianstad Biblioteks webbplats är för unga personer med lindrig utvecklingsstörning. Webbplatsen har studerats genom ett användningstest som utförts tillsammans med målgruppen. Förslag ges i uppsatsen på hur webbplatsen kan förbättras för att öka tillgängligheten. Flera förbättringar behövs på webbplatsen för att den ska kunna anses som tillgänglig för målgruppen. Navigationen var ett av de områden som ställde till störst problem för deltagarna under användningstestet och därför behöver förbättras. Problem uppstod även när deltagarna skulle utläsa information om mediet (en bok) ur en tabell. Att använda mer multimodalitet på webbplatsen kan vara ett komplement till den skrivna texten som underlättar för målgruppen. / There are guidelines of how to adapt websites for people with cognitive disabilities, but so far, there is no agreement in how to make accessible websites for the target group. There are several forms of cognitive disabilities. Therefore, studies that focus on how to create accessible websites for people with cognitive disabilities of different kinds are needed. Through this essay a case study has been carried out, to find out how accessible Kristianstad Library´s website is for young persons with mild developmental disabilities. To study the website, a usability test has been carried out with the target group. Furthermore, suggestions are given in the essay of how the website can be improved to increase the accessibility. Several improvements are needed at the website for it to be considered accessible for the target group. The navigation was one of the areas that caused the most problems for the participants during the usability test and therefor needs to be improved. Problems also arose when the participants would read information about the medium (a book) from a table. Using more multimodality at the website as a complement to the written text, can facilitate for the target group.

Syfte: Att beskriva arbetsterapeutiska interventioner och deras effekter för vuxna personer med kognitiva nedsättningar efter stroke. Metod: Författarna använde en graderande sammanställning av kvantitativ forskning som metod, vilket resulterade i tio studier. Datainsamling utfördes genom systematisk sökning i databaserna CINAHL med full text och PubMed. Data analyserades, interventionerna beskrevs och kategoriserades i fyra underrubriker baserade på Occupational Therapy Intervention Process Model´s (OTIPM) interventionsmodeller; modell för kompensation, modell för utbildning och undervisning, modell för att förvärva färdigheter i aktivitet, samt återställsmodell för förbättring av kroppsfunktioner och andra klientkomponenter. Vidare beskrevs effekten av de olika interventionerna. Resultat: Åtta av de inkluderade studierna hade statistiskt signifikant effekt på olika kognitiva funktioner. Resultatet visar att det bland annat används datorbaserade interventioner, dual-task training, The Cognitive Orientation to Daily Occupational Performance och kombinerade interventioner vid kognitiv nedsättning efter stroke. Interventioner inom återställsmodell för förbättring av kroppsfunktioner och andra klientkomponenter var mest förekommande. Efterföljande var modell för att förvärva färdigheter i aktivitet och modell för kompensation. Majoriteten av interventionerna utgick från ett bottom-up förhållningssätt. Interventioner utfördes inom öppen vård samt i sjukhusmiljö, både under akut, subakut och kronisk fas efter stroke. Slutsats: Det finns flera olika typer av arbetsterapeutiska interventioner för personer med kognitiva nedsättningar efter stroke. Resultatet visar att interventionerna har god effekt för olika kognitiva funktioner och aktivitetsutförande. Återställning och förbättring av kroppsfunktioner eller andra klientkomponenter är oftast det huvudsakliga syftet med interventionen. Behov av vidare forskning finns, både nationellt och internationellt, för att säkerställa effekten av arbetsterapeutiska interventioner för personer med kognitiva nedsättningar efter stroke. / Aim: To describe occupational therapy interventions and their effects for adults with cognitive impairments post-stroke. Method: The authors used a graded compilation of quantitative research as a method, resulting in ten studies. Data was collected through a systematic search of the databases CINAHL with full text and PubMed. Data were analyzed, the interventions were described and categorized into four subheadings based on the Occupational Therapy Intervention Process Model´s (OTIPM) intervention models; compensatory model, education and teaching model, acquisitional model for occupational skills training and restorative model for enhancing body functions and other client elements. Furthermore, the effects of the various interventions were described. Result: Eight of the included studies had a statistically significant effect on various cognitive functions. The result shows that computer-based interventions, dual-task training, The Cognitive Orientation to Daily Occupational Performance and combined interventions are often used in cognitive impairment post-stroke. Interventions within the restorative model for enhancing body functions and other client elements, were most prevalent. Following was the acquisitional model for occupational skills training and compensatory model. The majority of interventions were based on a bottom-up approach. Interventions were carried out in outpatient care, as well as  hospital environment, both during the acute, subacute and chronic phase post-stroke. Conclusion: There are several different types of occupational therapy interventions for people with cognitive impairments post-stroke. The result showed effects for various cognitive functions and occupational performance. Restoring and developing body functions or other client elements is usually the main purpose. There is a need for further research, both nationally and internationally to ensure the effects of occupational therapy interventions for persons with cognitive impairments post-stroke.

The aim of this study is to investigate how students learn new words most efficiently by using three different methods: retrieval practice, adaptive retrieval practice and the traditional re-reading of words. The study will also examine which of the methods that is most efficient for students with language vulnerability. The first question we asked was which impact the three different methods had on how students learned new words. The second question investigates if there is a connection between the result from the learning intervention and the students’ cognitive abilities and mental stamina. The method used was a computer-based study of 90 words ending with a test with a re-test done 7 days afterwards. The students also answered the questionnaires TEXI and METQ to estimate their cognitive abilities and mental stamina. The results showed that the most effective method for learning new words was retrieval practice regardless of the student’s cognitive abilities, mental stamina, or language difficulties.