Syftet med studien är att ta reda på hur lärare vill att den fysiska klassrumsmiljön ska se ut och varför. Samt att synliggöra den fysiska lärmiljöns betydelse för lärandet i matematik. Studien har sin utgångspunkt ur ett kognitivt perspektiv framförallt utifrån begreppen arbetsminne och inhibition. Studien är en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer som genomförs. Resultatet visade att lärare anser att den fysiska lärmiljön har betydelse för elevers lärande i en mer generell bemärkelse. Däremot visar resultatet en medvetenhet kring kognitiva funktioner som är centrala vid inlärning i matematik. Slutsatsen är att lärare har en viss medvetenhet om kognitiva förmågor som behövs för lärandet i matematik, däremot inte att det är särskilt viktigt att utforma den fysiska lärmiljön utifrån dessa. Vi ser att en djupare kunskap i lärarens profession utifrån detta område behövs.

Bakgrund: Fem procent av alla barn beräknas ha den neuropsykiatriska diagnosen adhd. Jämfört med barn generellt har de större utmaningar i livet. Kompensatoriska åtgärder för barnets kognitiva svårigheter genom kognitivt stöd rekommenderas för att minska utmaningarna i barnets aktivitetsutförande. Forskning visar på positiva effekter av insats i form av kognitivt stöd men området behöver beforskas mer. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga föräldrars syn på hur arbetsterapeutisk individuell insats i form av kognitivt stöd till barn med adhd-diagnos i åldern 6–12 år påverkat deras föräldrastrategier. Metod: Studien genomfördes med kvantitativ deskriptiv design i form av tvärsnittsstudie, genom trettio enkäter, till föräldrar i slutfasen av insatsen. Resultat: Kognitivt stöd ledde enligt föräldrarna till förbättrade föräldrastrategier inom olika områden som hjälpte barnen både att klara vardagliga aktiviteter bättre och hantera svårigheter avseende känslor. Föräldrarna skattade även att föräldrastrategierna stärkte föräldra-barnrelationen och ledde till minskade problematiska känsloreaktioner hos barnet. Slutsats: Studiens resultat indikerar att arbetsterapeutisk individuell insats i form av kognitivt stöd till barn med adhd kan innebära förbättrade föräldrastrategier inom olika områden som kan påverka barnets aktivitetsutförande, förbättra föräldra-/barnrelationen och minska problematiska känsloreaktioner hos barnet.

Syftet med studien var att undersöka hur specialpedagoger berättar om barns delaktighet på barn- och ungdomshabiliteringen. Den första av två frågeställningar handlade om hur specialpedagoger beskriver  vilka möjligheter det finns för barns delaktighet i deras habilitering. Den andra fokuserade på hur specialpedagoger beskriver vilka hinder eller begränsningar det finns för barns delaktighet i deras habilitering. Den kvalitativa metoden användes i studien och genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med sammanlagt fem specialpedagoger. Resultatet visade att kommunikation och ett barns kognitiva mognad är faktorer som beskrivs spela stor roll i huruvida ett barns delaktighet blir möjlig, begränsas eller hindras. Flera kommunikationsverktyg och tillämpningen av dessa är förutsättningar för att alla barn ska få en chans till att göras delaktiga. Alla barn har olika sätt att kommunicera och exempel på icke-verbal kommunikation som det redogörs för i intervjuerna är bildstöd, ritprat, tecken, samtalsmatta och seriesamtal samt att använda objekt.

Påverkansoperationer är inte ett nytt fenomen utan har teoretiserats och använts i historien. Douhet förespråkade terrorbombning mot civilbefolkningen som en metod för att få motståndaren att kapitulera snabbare. Senare tids påverkansoperationer handlar mer om att påverka utan kinetisk verkan, genom cyberkrigföring, informationskrigföring eller annan kognitiv påverkan. Seger i väpnade konflikter är till del teoretiserat men seger som uppnås genom påverkansoperationer mot civilbefolkningen, politiska och militära styret är hittills tämligen outforskat.  Denna uppsats analyserar begreppet seger i förhållande till påverkansoperationer mot civilbefolkningen och statens politiska och militära ledning. Syftet med studien är att utröna huruvida den teoretiska synen på seger behöver utvidgas för att kunna omfatta även effekter av icke-kinetiska krig­förings­metoder i mellan­statliga konflikter. Studien genomfördes som en explorativ, beskrivande, teorikonsumerande och teoriutvecklande enfallsstudie på fallet Krim. Studiens resultat ger att Robert Mandels och William C. Martels segerteorier behöver utvecklas för att harmonisera med nya tidens krigföring. Seger behöver ses mer holistiskt när påverkansoperationer nyttjas eftersom segern redan kan vara uppnådd innan striden på marken sker.

The teacher's practice is based on the Swedish curriculum where the concept of strategy occurs hundreds of times however, the concept is not explicit. The concept of learning strategies is vast and implies different interpretations which result in unique teaching methods. Our thesis, therefore, aims to investigate how five teachers perceive learning strategies and from a pedagogical perspective, teachlearning strategies based on metacognitive, cognitive, and socio-affective strategies. Our empirical study shows that different Swedish teachers in grades 4–6 do teach learning strategies even though they are expressed in different ways. On the other hand, the teachers have quite a similar perception when it comes to defining teaching strategies. They are also in agreement that strategy teaching isabout raising awareness, practice, and naturally integrating said strategies into education. The study is based on a qualitative survey in the form of digital semi-structured interviews and is designed to document concepts appurtenant to the socio-cultural perspective as well as the constructive perspective, which we found to be partially related through our studies.

Denna systematiska litteraturstudie behandlar barns förmåga att inte bara utföra utan faktiskt förstå vad mätning av längd innebär. Syftet är att redogöra för vilka aspekter som enligt tidigare forskning visat sig väsentliga för att möjliggöra denna typ av förståelse. Detta har gjorts med hjälp av data i form av artiklar och avhandlingar som systematiskt samlats in och analyserats. Det som i den utvalda litteraturen lyfts som mest väsentligt är de kognitiva egenskaperna transitivitet och iteration, att dessa egenskaper utvecklas är en förutsättning för att barn ska förstå mätning av längd. Barn behöver ha förståelse för att samma enhet krävs för att mätning ska kunna utföras och vid jämförelser kan ett tredje objekt användas. Studien belyser dessutom hur undervisning kan utformas så gynnsamt som möjligt i förhållande till barns förståelse av mätning. Detta görs förslagsvis med hjälp av kommunikation och uppgifter kopplade till elevers vardag, men även genom att ta reda på vilken nivå eleverna befinner sig på.

Syftet med denna studie är att med hjälp av en kvalitativ intervjustudie ta reda påvilka kunskaper som undervisning i bildämnet ger eleverna, vilken betydelseämnet har i skolan och för elevernas framtid. Studiens frågeställningar som blirbesvarade är varför man undervisar i bild och vilka praktiska respektive kognitivafärdigheter eleverna får möjlighet att utveckla inom bildämnet. Den tidigareforskningen fokuseras på synen av bildämnet, dess roll i barns och ungasutbildning, samt de färdigheter bildämnet kan bidra till att utvecklas hos eleven. Imetodavsnittet redogörs för studiens kvalitativa studie som baseras på tresemistrukturerade intervjuer, urvalet och studiens genomförande samt att studiensbearbetning av empiriskt material och analysmetod presenteras. Det empiriskamaterialet analyserades genom en fenomenografisk analysmetod, vilken fokuserarpå de betydelser en företeelse eller objekt ges, samt hur olika perspektiv avhändelser eller av objektet förknippas med varandra. I resultat och analyspresenteras och analyseras studiens empiriska material. Analysen är indelad i dekategorier som användes i den fenomenografiska metoden, som är relevanta tillstudiens syfte och frågeställningar. Resultatet av studien visar att de deltagandelärarna lär ut olika kognitiva förmågor. Studien visar också att lärarna har olikauppfattningar om bildämnets syfte i skolan och ämnets relevans för eleverskommunikativa förmåga. En slutsats jag drar av studien är att alla lärare bör hakunskaper om bildämnets roll för elevers utbildning, identitet och medborgerligarättigheter.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur kognitiva och motoriska funktionsnedsättningar kan påverka den orala hälsan och den oral hälsorelaterade livskvalitén hos strokedrabbade individer. Metod: En litteraturstudie genomfördes baserad på 18 vetenskapliga originalartiklar. Sökning efter samtliga artiklar genomfördes i databaserna CINAHL, Medline och DOSS där särskilda inklusion och exklusions kriterier styrde valet av vilka artiklar som skulle användas. Därefter kvalitetsgranskades de utvalda artiklarna. Resultat: Strokerelaterad motoriska funktionsnedsättningar påverkar individens förmåga att sköta munhygienen och att tugga och svälja. Det har även påvisat att strokerelaterade motoriska funktionsnedsättningar hade statistisk signifikant påverkan på parodontal status (p <0,001). Kognitiva funktionsnedsättningar hos strokedrabbade individer visade en statistisk signifikant påverkan på hur ofta strokedrabbade individer borstade tänderna dagligen (p <0,001) samt en statistisk signifikant koppling till parodontit. Både motoriska och kognitiva funktionsnedsättningar uppvisade en påverkan på individens dagliga välbefinnande. Slutsats: Strokerelaterade motoriska och kognitiva funktionsnedsättningar har visats ha en påverkan på oral hälsa och oral hälsorelaterad livskvalité. Dock skulle mer forskning inom detta område vara gynnsam för både allmänheten och tandvårdspersonalen.

Föräldrar med kognitiva svårigheter som fått sina barn placerade är en särskilt utsatt grupp i samhället i behov av stöd från socialarbetare. Socialarbetare har en skyldighet att tillhandahålla adekvat stöd till dessa föräldrar enligt Socialtjänstlagen (SFS 2001:453). Syftet med denna uppsats är att undersöka hur socialarbetare, som i sin yrkesroll kommit i kontakt med föräldrar med kognitiva svårigheter som fått sina barn placerade, resonerar kring dessa föräldrar. Det undersöktes genom en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som insamlingsmetod. De teman som framkom av insamlad data var socialarbetarnas erfarenheter, föräldrarnas upplevelse samt kunskap och stöd. Resultat som framkom var bland annat att det är ett svårt men givande arbete, att föräldrarna kan upplevas ha svårt att förstå anledningen till placeringen samt att det är viktigt med stöd till och kunskap kring föräldrarna. Studiens resultat analyserades i relation till tidigare forskning inom ämnet samt teorierna gräsrotsbyråkrati och empowerment.

Våra svenska läroplaner, kursplaner och ämnesplaner har sedan den 1 juli 2018 ett ökat fokuspå digital kompetens. Målsättningen med detta är att tydliggöra skolans uppdrag att stärkaelevernas digitala kompetens då skolvärlden utgör en central roll för den fortsatta ledningenoch utvecklingen inom området. Syftet med detta utvecklingsarbete var att studeragymnasieelevers upplevelser av för- och nackdelar i hur de digitala verktygen används iundervisning och i hemmet, och hur detta påverkar deras uppmärksamhet och inlärning. Datasamlades in med hjälp av en enkätundersökning. Både primärdata från enkätundersökning ochsekundärdata (litteratur, artiklar och teori) har använts som verktyg i den analytiska delen avstudien. Enkätsvaren bearbetades både kvantitativt och kvalitativt beroende på om det rörde sigom slutna eller öppna frågor. Studiens resultat bidrar med svar på de möjligheter ochutmaningar som implementering av digitala verktyg i undervisningen för med sig. Debelöningar som eleverna får genom att de använder sina skärmar är oftast omedelbara, men intelångsiktigt meningsfulla. Däremot är lärande och bildning meningsfullt, men också något somkräver strävsamt arbete och med belöningar som oftast dröjer. Genom att stärka både lärare ochelevers kunskap och inflytande om digitala verktyg i undervisning kan lärarna ta kommandotöver vad de erbjuder eleverna på skärmarna och på så vis göra de digitala verktygen till enresurs snarare än ett hinder i undervisningen.