This bachelor's thesis is an investigation into the public libraries'actions following the debate of Stina Wirséns character LillaHjärtat, featured in picture books and films for young children.The character was accused of being racist, due to its similarity tostereotypes such as pickaninnies. Because of this, the books'existence in public libraries was questioned.The purpose of this study is to investigate how librarians havedealt with these books, and what they have based their decisionson. To explore the background of these decisions we have usedPatrick Wilson's theory of cognitive authority (1983). We haveexamined which cognitive authorities have been used in thedecision-making process of how to handle the books containingLilla Hjärtat, and why these cognitive authorities have beenchosen. The method used in the study is qualitative interviewswith seven librarians working in public libraries throughoutSweden.The results of the interviews show that the librarians’ mostprominent cognitive authorities have been authors and illustratorsof children's books. Journalists and bloggers engaged in thedebate have not been given particularly big authority, and neitherhave laws or guidelines in the library field. We believe the reasonfor this is that those working with children's culture are thoughtof to be more informed in this field than those who don't, whichfinds support in Wilson's description of the theory. The cognitiveauthorities found in the study are mainly persons that thelibrarians are familiar with and have trusted before in similarquestions. / Program: Bibliotekarie

This study is about information needs and library habits among newly retired people. The purpose of this master thesis is to examine the affective and cognitive needs that come with retirement. In what way do the information needs of this group change due to retirement? In order to answer this question we make use of two theoretical models; Role theory and Wilson’s model of information needs. When it comes to library habits, we use Andersson and Skot-Hansens model to examine how newly retired people use the library now and how they could use it on basis of their needs in their new role. The method used in this study is qualitative; interviews are done with six newly retired people. The results show that newly retired people have a cognitive need to create meaning in their lives and an affective need of being needed to compensate for their loss of work role. These needs do not however create that many information needs. The newly retired people who were interviewed consider that they already know everything that they need to know, especially when it comes to information about their interests, which they have been into for many years. If there is something they need to know there tends not to be a problem finding information about it. The library is used as a centre of knowledge, for example newspaper-reading, and as a centre of culture, for example book borrowing. / Uppsatsnivå: D

Fantasy literature has a rather strong position in countries with an English-speaking population but not in Sweden. The supply of fantasy in Sweden is much smaller than that in for example United Kingdom. Does this affect the Swedish readers of this genre? If it does, how does it affect them? The aim of this thesis is to find out how a few fantasy-reading students at the Swedish School of Library and Information Science get hold of the fiction they want to read and who and/or what influence their decision of which book to read. In order to avoid confusion we are also going to try to find out how they define fantasy since it varies from person to person what is included in the genre. To get a result we interviewed eight students using the method of qualitative interviews. Then we analyzed the result using George Kingsley Zipf’s principle of least effort, the theory of the economic man and Patrick Wilson’s cognitive authority. The result show that almost all of the students have the same definition of fantasy and uses different ways to get hold of fantasy compared to how they get hold of other kinds of fiction. It also shows that most of them have different influences when choosing a book in the genre of fantasy and when choosing a book from a different genre. / Uppsatsnivå: D

The aim of this Master’s thesis is to examine how librarians, information specialists and teachers discuss Wikipedia within national (Swedish) professional journals. Questions asked in the study are: How is Wikipedia perceived in the professional journals? What different positions do writers and commentators take in relation to Wikipedia? 133 articles from 31 different professional journals in the period from 2001 to the middle of 2010 were analysed. The theory and method used is Laclau’s and Mouffe’s discourse theory from which we created our own model with sex different steps. The results show that there are several recurring discussions, for example about the credibility of user generated content. Another example is the discussion about the use of Wikipedia within the education and school contexts and whether the encyclopedia should be seen as sufficiently credible to use in these contexts. From these discussions we have identified three discourses that we have chosen to call: the knowledge-liberal discourse, the knowledge-conservative discourse and the pedagogical discourse. / Program: Bibliotekarie

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare anser att barns sociala kompetens kan utvecklas samt hur konflikter kan bearbetas och diskuteras tillsammans med barnen med sagan som verktyg. Vi valde att genomföra en kvalitativ studie och använde oss av metoderna enkät och intervju för att samla in empiri. Enkäter skickades ut till fyra olika förskolor och när dessa analyserats intervjuades en förskollärare från varje förskola. Frågeställningarna vi utgått från är: Hur anser förskollärare att barns sociala kompetens utvecklas med hjälp av sagor? Samt: Hur kan konflikter i barngrupp bearbetas med hjälp av sagor? Respondenterna kopplade sagan först och främst till barns språkutveckling men flera nämnde även barns sociala utveckling och kopplingen däremellan. Respondenterna var vid intervjuerna överens om hur sagan kan fungera som ett hjälpmedel vid exempelvis relationsskapande och konflikthantering.

Studiens syfte var att få en ökad förståelse för hur lärares genusföreställningar ser ut, samt hur deras jämställdhetsarbete yttrar sig utifrån dessa. Semistrukturerade intervjuer genomfördes där totalt sex lärare, alltifrån förskollärare till ämneslärare, deltog. Genom en kvalitativ innehållsanalys kunde fyra teman identifieras: 1) Definition av genus, 2) Genusnormer, 3) Orsaker till genusnormer och 4) Metoder för att förändra genusnormer. Resultatet visade att genus och jämställdhet associerades med varandra, då båda begreppen syftar på att behandla alla som jämlika individer. Trots detta indikerade resultatet att det fortfarande råder olika förväntningar på och finns olika normer för killar och tjejer, samt att de bemöts olika. För att förändra detta krävs bland annat att som lärare tänka normkritiskt och få elever och kollegor att också göra det. Kognitiva scheman togs upp i diskussionsavsnittet som en eventuell förklaring till varför traditionella genusnormer lever kvar. En slutsats som drogs var att en medvetenhet om genus och jämställdhet är nödvändig för förändring.

Forskning visar på att barn och ungdomar rör sig väldigt lite på idrottslektioner vilket, utöver fysiologiska aspekter, påverkar kognitiva förmågor och arbetsminne. I relation till detta är det viktigt att utveckla skolans undervisning och effektivisera idrottsämnet. Kognitiva förmågor och arbetsminne är viktiga funktioner i våra hjärnor. Vår förmåga att kunna rikta vår uppmärksamhet, reagera, lära oss och minnas kan förbättras tack vare fysisk aktivitet. De databaser som användes för att genomföra våra sökningar efter relevanta vetenskapliga artiklar för studien var Eric, Pubmed, SPORTdiscus och PsycINFO. Dessa sökningar gjordes utifrån våra inklusions- och exklusionskriterier. Sökningarna innefattade sedan tre urvalsprocesser. Studiens resultat visar på att det finns positiva kopplingar mellan fysisk aktivitet och kognitiva förmågor samt arbetsminne. En ökad nivå av fysisk aktivitet av olika slag visar på förbättrade resultat inom kognitiva förmågor som uppmärksamhetsförmåga, inlärningsförmåga samt problemlösningsförmåga. Forskningen visar också att olika typer av lagspel har påverkat barn och ungdomars inhibitionsförmåga. Resultaten indikerar även att regelbundna fysiska aktiviteter av aerobisk och motorisk karaktär gynnar arbetsminnet hos barn och ungdomar. Sammantaget visar studien på att fysisk aktivitet kan påverka och förbättra barn och ungdomars kognitiva funktioner och arbetsminne.

<p>Studiens syfte var att undersöka hur personer med lindriga kognitiva funktionshinder ser på arbete som fenomen. Metoden var kvalitativ med en fenomenologisk ansats. För att få svar på frågeställningarna intervjuades 6 personer, 2 kvinnor och 4 män, som hade arbetspraktik eller arbetsverksamhet genom ett företag som arbetade utifrån ISA-metoden. Personerna hade alla lindriga kognitiva funktionshinder. Teoretisk ram var normaliseringsprincipen, Social role valorization och andra aspekter på normali-sering. Vårt resultat visade att arbete hade olika betydelse för intervjupersonerna. Två av dem uttryckte en önskan om att vara på arbetsplatser på öppna arbetsmarknaden tillsammans med personer utan kognitiva funktionshinder. De ansåg att det var mer utvecklande än daglig verksamhet. Ett krav för att det skulle fungera var dock att arbetsuppgifter och arbetstider var anpassade utifrån deras funktionshinder. För de andra fyra var det däremot mycket angeläget att få ett arbete på öppna arbetsmark-naden. Dels handlade det om att kunna få en dräglig materiell standard, dels tycktes det för dem också ha ett rent symboliskt värde som kan tolkas som att de ville ha rätt att vara som alla andra.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Barns utveckling under de sista förskoleåren är nyckeln till en bra skolstart. Visuomotorik är en av de faktorer som krävs för att tillägna sig skolans basfärdigheter. För tidigt födda barn är en grupp som enligt tidigare forskning löper risk för en sämre visuomotorisk utveckling. I den här studien mättes visuomotorik med Bender Gestalt Test med utvärderingssytem utvecklade av främst Elizabeth Koppitz (1963, 1975). I studien jämfördes för tidigt födda barns (n=175) och matchade fullgångna barns (n=125) Bender-resultat vid 5½ års ålder. Resultat visar att Bender-testet och Koppitz poängsystem har god validitet som ett visuomotoriskt mått och instrument i utvecklingsbedömningar. Det visar också att för tidigt födda har en mindre välutvecklad visuomotorik än fullgångna barn. Visuomotorik och högre kognitiv förmåga (främst IQ) uppvisar ett starkt positivt samband i båda grupperna. Resultaten visar även att hyperaktivitet utgjorde en extra riskfaktor hos de för tidigt födda barnen, vilket kan indikera att hyperaktiviteten har en annan dynamik än hos fullgångna barn.</p>

<p>Datum:</p><p>10 maj 2007</p><p>Uppsatsnivå:</p><p>C-uppsats i Industridesign, Kt2130 – Innovativ design, 20 poäng</p><p>Författare:</p><p>Daniel Ekman</p><p>Kungsgatan 24A</p><p>632 20 Eskilstuna</p><p>073 – 952 79 06</p><p>Titel:</p><p>iPower – Spisvakten</p><p>Bakgrund:</p><p>Under ett studiebesök på Hjälpmedelsinstitutet fick jag insikt om olika problem med äldres kvarboende. Ett av de största problemen är brand-risken vid användning av spisen. En person med ett kognitivt funk-tionshinder kan börja koka vatten i en kastrull och gå där ifrån för att göra något annat medans vattnet kokar och helt glömma bort kastrullen. Varvid en brand kan uppstå som för med sig stora personliga och ekonomiska lidanden. Ett hjälpmedel för detta är en så kallad spisvakt eller timer. De fungerar genom att de bryter strömmen när faran för brand är nära.</p><p>Syfte:</p><p>I kursen Innovativ design har jag fått i uppdrag att vidareutveckla ett redan befintligt hjälpmedel. Valet föll på en spisvakt</p><p>Tillvägagångssätt:</p><p>Jag har valt att utgå från personer som har direktkontakt med proble-met. I det här fallet tre personer på tre olika företag/organisationer. Jag intervjuade en person inom varje företag/organisation. Jag har även ar-betat med litteraturstudier, utvärderat idéer och har slutligen tagit fram en design.</p><p>Slutsats:</p><p>Projektet har mynnat ut i en produkt som har en yttre design som tilltalar ögat och som klart och tydligt visar vad man skall göra och visar om produkten är påslagen. Användaren får en omedelbar feedback</p><p>Nyckelord:</p><p>Spisvakt, timer, kognitiva funktionshinder, brand, spis</p>