Syftet med den här studien var att undersöka om och hur aritmetikdopning av textuppgifter kan anpassas till elevernas kognitiva förmågor och förkunskaper samt om det är andra faktorer som påverkar elevernas möjlighet att lösa dem. Metoderna som användes var ett test med eget konstruerade aritmetikdopade textuppgifter samt intervjuer. Enligt resultaten hade aritmetikdopning en påverkan på elevernas lösningsfrekvens där de uppgifter som krävde lägst aritmetisk kunskap hade högst lösningsfrekvens. Intervjuerna tydliggjorde att det fanns en förståelse för att elevernas läsförmåga, aritmetiska kunskapsnivå, begreppsförståelse och kognitiva förmåga påverkar elevernas möjligheter att lösa textuppgifter. Lärarnas uppfattning om att de behöver modellera hållbara strategier och metoder för att eleverna ska ges de bästa möjligheterna att lösa textuppgifter överensstämmer med forskningen. Det som ytterligare skulle främja eleverna och utveckla deras möjligheter att lösa textuppgifter skulle vara att stimulera deras kreativa förmåga.

Denna uppsats undersöker vad specialpedagoger vid rehab- och habilitering upplever att elever, som har varaktig kognitiv funktionsnedsättning efter behandling av hjärntumör, behöver för stöd i sin skolgång. I studien söks svaret på vilka utmaningar eleverna står inför efter sjukdom och behandling samt vilka anpassningar, metoder och strategier som eleverna kan behöva. Studien har inspirerats av innehållsanalys som vetenskaplig metod och resultatet bygger på intervjuer med åtta informanter. Analysen av datamaterialet resulterade i ett övergripande tema Elevens främlingskap till sig själv och strategier för nyorientering och tre kategorier Identitet- en utmaning, Samverkan vid anpassningar samt Råd till pedagoger.Resultatet visar att eleverna har en spretig kunskapsprofil med ojämna kognitiva förmågor och att svårigheter blir synliga då kraven ökar. Många elever upplevs känna ett främlingskap till sig själv vilket påverkar hur stödet tas emot i skolan. Informanterna upplever att skolan spelar en mycket viktig roll i elevens rehabilitering. Samverkan med andra professionella inom vården och skolan samt hemmet sågs som viktiga arenor för att säkra upp elevens behov. Resultatet visar att den viktigaste framgångsfaktorn är att eleven får en pedagogisk resurs som coachar eleven framåt i lärandet.

Abstrakt Titel: Barn till föräldrar med kognitiva funktionsnedsättningar – En kvalitativ studie om hur barn framställs i arbetsmaterial gällande stödinsatser Syfte: Syftet med studien är att analysera vårt insamlade datamaterial, och med begrepp från våra teorier, barndomssociologi, resiliensteori och anknytningsteori, titta på hur barn framställs i arbetsmaterial riktat till yrkesverksamma som arbetar med familjer där minst en av föräldrarna har en kognitiv funktionsnedsättning. Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ innehållsanalys där vi har undersökt material kring tre insatser som riktar sig till yrkesverksamma som arbetar med stöd till familjer där minst en av föräldrarna har en kognitiv funktionsnedsättning. Analysmaterialet består av material kring FIBprojektet, föräldrar med intellektuella funktionsnedsättningar, med dess olika stödinsatser, samt material kring insatserna PAM (Parent assessment manual) och PYC (Parenting Young Children), som syftar till att stärka och bedöma föräldraförmågan hos föräldrarna i dessa familjer. Med begrepp hämtade från barndomssociologi, resiliensteorin samt anknytningsteorin, har vi skapat koder och genom en kodningsprocess har vi utläst teman i materialet knutna till de valda teorierna. Huvudresultat: I analysen av materialet har vi tittat på framställningar av barns ansvarstagande, utveckling och roll i familjen. Vi har också studerat föräldraskapet utifrån insatserna och barnens position. Gemensamt för samtliga insatser var att de hade ett tydligt familjefokus, där barnen ofta ses som en del av familjebegreppet och inte som egna individer. I materialet har vi bland annat utläst en tydlig dubbelhet angående barnens ansvar i dessa familjer samt diskuterat synen på barns utveckling. Vi har också sett att barn många gånger uttrycker en osäkerhet inför insatsernas syfte och sin egen delaktighet. Slutsatser: Vår huvudsakliga slutsats är att barnen uppmärksammas i begränsad utsträckning i materialet. Insatserna gav barnen lite, eller inget, utrymme alls, att själva agera utifrån sina individuella behov. Många gånger kom barnen och deras aktörskap och delaktighet i skymundan för föräldrarna och deras funktionsnedsättningar, då flera av insatserna syftade till att stärka föräldraförmågan.

Kognitiva arbetsmiljöproblem är ett begrepp som funnits länge samtidigt som det fortfarande finns väldigt lite forskning som beskriver hur och varför människor blir påverkade av de olika problemklasserna som existerar. För att undersöka hur kognitiva arbetsmiljöproblem påverkar människan på moderna arbetsplatser, har en fallstudie designats utifrån en etnografisk ansats där datainsamlingsteknikerna orienterande observation, dokumentgranskning, videoinspelning och intervju har använts. Resultatet tyder på att teorierna distribuerad kognition och aktivitetsteori fungerar som två perspektiv i analysen och utgår från samma empiriska fältarbete som skett i ett kontorslandskap för ett omsorgsföretag. Analysernas resultat har jämförts för att se vad respektive teori bidrar med, där skillnader har identifierats i dels hur teorierna beskriver de kognitiva arbetsmiljöproblemens natur, men även varför de uppstår och hur förändringsförslag bör utformas. Distribuerad kognition identifierade 4 kognitiva arbetsmiljöproblem samtidigt som aktivitetsteori identifierade 3.

This is a case study that explores the ways in which implemented university reforms have affected employees in the higher educational sector. Previous research within the research field has mainly focused on policy related consequences of the reforms. This is why a study that brings attention to the ways the reforms have affected employees is sorely needed. The aim with the study is to examine whether there is a discrepancy between formal changes and the ways the employees experience them. The study is based on interviews with 8 lecturers from two universities and the material is analyzed mainly through sociological neo-institutional theories, such as Richard Scott’s theory of the three pillars within an informal institution and Helmke and Levintskys theory of the relationship between formal and informal institutions. The results show that there is a discrepancy between the formal changes and the ways employees perceive them. Furthermore the results also show that the employees are not fully satisfied with the outcomes of the changes.

Syftet med studiens två undersökningar, var att kring läsförståelsearbete och autism synliggöra både vad några lärare säger och vad aktuell interventionsforskning (2015 -) påvisar utifrån olika perspektiv, samt även jämföra dessa delar. Läsning vilar på flera grunder, språkliga, metaspråkliga och metakognitiva förmågor samt textens medium och hur den framställs. Förståelse söktes i ett sociokulturellt perspektiv för hur kunskap uppkommer och förs vidare. Strävan var att synliggöra stödstrukturer som gynnar läsförståelseutveckling för elever med ASD (diagnos inom autismspektrum). Skriftliga lärarintervjuer, med semistrukturerade öppna frågor, genomfördes för att nå och få svar från fler personer än vad som var möjligt vid muntlig intervju. I den systematiska litteraturstudien söktes i databaser utifrån: autis*, AND read* AND comprehension AND intervention samt autis*, AND read* AND literacy AND intervention. Elevers begåvningsnivå inom normalvariationen, ålder eller interventionernas texttyper har ej fokuserats. Främst har gemensamma nämnare mellan studierna eftersökts samt metoder forskning påvisar effektivt och som lärarna ej påtalar att de använder i sin undervisning. Resultatet synliggör likheter och skillnader. Lärare använder forskningsbaserade element i undervisning, som strategiundervisning eller explicit undervisning med fokus på ökat ordförråd, förförståelse, att kunna svara på frågor på olika nivåer samt göra inferenser. ”Modellering” används och lärare nyttjar elevintressen för ökad elevmotivation. Lärarna lyfter ofta nyttan av att använda bilder som stöd i arbete med texter men få nämner användning av grafiska organisatörer. Andra stödstrukturer som gett goda resultat och som lärarna inte nämner är: arbete med anaforiska relationer (pronomen; t.ex. han, hon, den/det och adverb där, dit, då som syftar tillbaka på något tidigare nämnt), kausala samband samt arbete med att utveckla elevers kognitiva förmågor. Områden som lärarna sällan nämner är sammanfattning och återberättande. Forskning har där visat att läsförståelseinterventioner inte alltid ger lika god effekt på återberättande som på läsförståelse i sig. Det kan tyda på att andra angreppssätt behövs för utvecklande av dessa förmågor. Interventionerna i systematiska litteraturstudien utfördes i liten grupp eller en-till-en. Det innebär att svar ej ges på hur läsförståelsearbete bör genomföras med elever med ASD inkluderade i stor klass, men det som hjälper elever med autism bör även gagna andra elever i behov av tydliggörande pedagogik.

Instruktioner har haft en positiv påverkan på rationellt tänkande, bland annat när de har innehållit exempel och kombinerats med träning. Viss forskning har visat att även mindre omfattande instruktioner har främjat rationellt tänkande. Syftet med studien var att undersöka om en kortfattad instruktion kunde leda till mer rationellt tänkande. Totalt slutförde 93 deltagarna studien vilka randomiserades till en av två betingelser, instruktion eller icke-instruktion. Instruktionsgruppen fick läsa en kortfattad instruktion som varnade för kognitiva genvägar och tankefel. Deltagarna besvarade en webbenkät med heuristik och snedvridningsuppgifter samt påstående som tillsammans mätte rationellt tänkande. En tvåvägsvariansanalys visade ingen signifikant huvudeffekt av grupp men en signifikant huvudeffekt av kön, männen fick i genomsnitt signifikant högre poäng på rationellt tänkande än kvinnorna. Ingen signifikant interaktionseffekt mellan grupp och kön uppvisades. Resultatet diskuterades i relation till relevanta teorier och modeller för rationellt tänkande, vilka implicerade att instruktionen endast berörde en del av rationellt tänkande.

Sammanfattning Syftet med studien är att undersöka förekomsten och placeringen av samarbets- och kommunikationsuppgifter i matematikläromedel för årskurs tre. Vidare är syftet att granska dessa uppgifter djupare för att ta reda på vilken typ av kommunikation de uppmanar till samt vilka kognitiva nivåer uppgifterna har. För att svara på mitt syfte har jag gjort en läromedelsanalys av fyra olika matematikläromedel i årskurs tre. Resultatet visar att i alla analyserade läromedel tillkom över hälften av antalet uppgifter genom att använda lärarhandledningen jämfört med att endast använda läroboken. Studiens resultat visar därmed vikten av att använda sig att lärarhandledningen för att till fullo kunna utnyttja läromedlet som resurs. Vidare visar studien att arbete i par är den vanligaste kommunikationsformen som det uppmanas till genom läromedlen. Resultatet visar också att störst antal av samarbets- och kommunikationsuppgifterna befinner sig på låga kognitiva nivåer, vilket enligt forskning inte gynnar en kommunikativ matematikundervisning. / Abstract The purpose of this study is to examine the presence and placement of cooperation- and communication tasks in curricular materials in mathematics for third grade. The purpose is also to analyse the tasks to find out what kind of communication they lead to, and which cognitive demands the tasks has. To fulfill the purpose of the study I conducted a content analysis of four different curricular materials in third grade. The result shows that more than half the amount of cooperation- and communication tasks was found using the teachers manual during the analysis in contrast to just using the students textbook. Therefore the result indicates the importance of using the teachers manual to get a full use of the textbook as a resource. The result also show that the most common form of communication the curricular material calls on is working in pairs. It also shows that the largest amount of cooperation- and communication tasks appears in the lower categories of cognitive demands, which according to research does not promote communication in the mathematical classroom.

Sammanfattning Föreliggande studie syftar till att undersöka hur polisen i Örebro hanterar ärenden och bemöter brottsoffer med kognitiva svårigheter. För att besvara syftet genomfördes fyra semistrukturerade intervjuer med poliser som arbetar eller har erfarenhet av bland annat ingripande och områdespolis. Resultaten visar att polisen försöker hantera alla brottsoffer lika oberoende av eventuella svårigheter eller funktionsnedsättningar, deras hantering utgick snarare från brottstypen samt brottsoffrets beteende. Vidare uppgav flera av respondenterna att det är önskvärt att personer berättar om sina eventuella svårigheter och vilket stöd som kan underlätta i kontakten med myndigheten då bättre kommunikation skulle innebära att brottsoffren får mer adekvat hjälp. Resultatet mynnar ut i slutsatsen att det finns både negativa och positiva aspekter kring att polisen väljer att bemöta alla brottsoffer lika, exempelvis att ingen riskerar att bli stämplad, samtidigt som det kan innebära att brottsoffren inte får den hjälp de kan behöva utifrån sina svårigheter. Vidare visar studien att brottsoffrets kognitiva förmågor kan ha betydelse för polisens bemötande. Det föreligger kunskapsluckor inom ämnesområdet och för att få en djupare förståelse för polisens upplevelser av brottsoffer och hur olika människor kan behöva stöd i rättsprocessen rekommenderas ytterligare studier.

Att leda spelare genom ett spel kan ske genom många olika metoder som med hjälp av ljus, pilar och markörer. Men i vardagen finns inte många av dessa typer av vägledning om man inte räknar in mobiler och GPS. Utan i vardagen förlitar vi människor oss på landmärken för att navigera i vår omgivning. Det är i alla fall teorin som denna undersökning delvis bygger på. Kan man utifrån dessa teorier om hur visuella skillnader i föremål förändra hur vi navigerar ett spel? Det är tanken bakom denna undersökning. Utifrån specifika skillnader i utseendet samt placeringen av föremål designades en spelmiljö för att se hur dessa har inverkan på spelare. Detta testades genom att i huvudsak göra en undersökning där respondenter fick berätta i realtid samt efter motivera sitt individuella utforskande av miljön. Resultaten av studien visade att inga tydliga direktiv kan ges för att designa landmärken för att få de att tas i konsekvent ordning, utan navigering i spel skiljer sig gentemot navigering i verkliga världen. Men dessa visuella principer har istället stor inverkan i vissa fall på betydelsen av ett objekt för spelaren. Varför landmärket finns där och vad det är till för, vilket influerar olika personer att navigera på olika sätt samt av olika anledningar.