<p>WAD betyder whiplash associated disorder och har sin grund i en whiplashskada, som är en svårdiagnostiserad skada på nackpartiet.Whiplashskador har i västvärlden blivit en av de vanligaste skadornatill följd av trafikolyckor. De vanligaste symptomen är smärta i huvudoch nacke samt domningar och stickningar i olika kroppsdelar. Syftet med denna studie var att undersöka huruvida det finns någon skillnad i kognitiva funktioner mellan personer med WAD och personer utan denna skada (n = 20). Detta undersöktes med hjälp av en enkät och ett kognitivt testbatteri. Resultaten tyder på en signifikant gruppeffekt för sekundärminne vid omedelbar fri återgivning, F(1, 19) =4.48, p<.05.De övriga resultaten var inte statistiskt säkerställda men visade klara tendenser till att kontrollgruppen presterade bättre på samtliga kognitiva test.</p>

<p>Att säkert navigera ett fartyg in till eller ut från en hamn är ett av de svårare momenten inom sjöfarten. För att underlätta uppgiften har man under lång tid använt sig av lotsar – erfarna sjömän med hög grad av lokalkännedom som assisterar fartygets ordinarie besättning med navigering och andra uppgifter relaterade till en säker passage genom farleden och hamnen.</p><p>Ny teknik, tillsammans med ekonomiska och säkerhetsmässiga överväganden, har lett fram till frågan om det i någon mån är möjligt att bedriva lotsning från andra platser än från fartyget självt, s.k. fjärrlotsning. Att överföra lotsningsfunktioner från en fartygsbrygga till ett landbaserat kontrollrum är emellertid ingen trivial fråga. Inom komplexa sociotekniska system som sjöfarten innebär införandet av ny teknik och nya metoder alltid nya svårigheter och problem, och förutsättningarna för och konsekvenserna av en förändring måste analyseras noggrant. Denna studie syftar till att vara en första sådan analys. Förutsättningarna för fjärrlotsning undersöks genom en litteraturstudie, en empirisk studie bestående av intervjuer med lotsar och annan personal samt en riskanalys.</p><p>Med utgångspunkt i ett kontrollperspektiv, hämtat från Cognitive Systems Engineering, identifierar litteraturstudien ett grundläggande teoretiskt problem med fjärrlotsning samt ett sätt att hantera detta. Den empiriska studien ger stöd åt tanken att problemen kan hanteras och att fjärrlotsning således är möjligt att genomföra. Riskanalysen identifierar slutligen ett antal tänkbara risker med fjärrlotsning. Dessa bedöms dock inte vara oacceptabla ur säkerhetssynpunkt. Sammantaget blir studiens huvudsakliga slutsats att det verkar finnas goda förutsättningar för att bedriva någon form av fjärrlotsning. Ett förslag på hur detta skulle kunna gå till presenteras också.</p>

<p>Abstract</p><p>Stereotypes are mental representations of for example people groups or places. It has been argued that stereotypes are used to classify for example individuals in to normal and deviant categories. One group in Sweden who are being associated with strong stereotypes and prejudice are individuals of a Muslim background. This study aims at understanding Swedish middle-aged men and woman’s images of Muslims. The overall resarchquestion which the study seeks to answer is; what are Swedish middle-aged men and woman’s images of Muslims? The research design of the study is of a qualitative nature. The method employed is phenomenological analysis. The data collection techniques employed in the study are interviews and projective techniques. The study’s findings indicate that the Swedish middle-aged men and woman’s images of Muslim are of a confirmatory nature. A typical stereotype of individuals of a Muslim background is, according to the respondents, that Muslims are dangerous and hold a female-hostile point of view. Furthermore, all of the respondents exhibit an ethnocentric way of thinking regarding Muslims.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Stereotyper är mentala föreställningar om exempelvis människor, grupper eller ställen. Stereotyper klassificerar individer till kategorier, vilka som tillhör den normala eller avvikande kategorin. En grupp i Sverige som betraktas utifrån fördomar och stereotyper är människor med en muslimsk bakgrund. Undersökningens syfte är att undersöka medelålders svenskars män och kvinnors bilder av muslimer och studiens forskningsfråga är; Vilken bild av muslimer har svensk medelålders män och kvinnor om muslimer? Studiens design är av kvalitativ art och den valda metoden är en fenomenologisk analys. Datainsamling har skett genom intervjuer och projektiv teknik.</p><p>Studiens resultat visar att svensk medelålders män och kvinnors bilder av muslimer är återbekräftande och stereotyper av muslimer är att de är farliga och har en negativ kvinnosyn. Vidare visar studiens resultat att respondenter har ett etnocentriskt tänkande.</p>

Abstract Stereotypes are mental representations of for example people groups or places. It has been argued that stereotypes are used to classify for example individuals in to normal and deviant categories. One group in Sweden who are being associated with strong stereotypes and prejudice are individuals of a Muslim background. This study aims at understanding Swedish middle-aged men and woman’s images of Muslims. The overall resarchquestion which the study seeks to answer is; what are Swedish middle-aged men and woman’s images of Muslims? The research design of the study is of a qualitative nature. The method employed is phenomenological analysis. The data collection techniques employed in the study are interviews and projective techniques. The study’s findings indicate that the Swedish middle-aged men and woman’s images of Muslim are of a confirmatory nature. A typical stereotype of individuals of a Muslim background is, according to the respondents, that Muslims are dangerous and hold a female-hostile point of view. Furthermore, all of the respondents exhibit an ethnocentric way of thinking regarding Muslims. / Sammanfattning Stereotyper är mentala föreställningar om exempelvis människor, grupper eller ställen. Stereotyper klassificerar individer till kategorier, vilka som tillhör den normala eller avvikande kategorin. En grupp i Sverige som betraktas utifrån fördomar och stereotyper är människor med en muslimsk bakgrund. Undersökningens syfte är att undersöka medelålders svenskars män och kvinnors bilder av muslimer och studiens forskningsfråga är; Vilken bild av muslimer har svensk medelålders män och kvinnor om muslimer? Studiens design är av kvalitativ art och den valda metoden är en fenomenologisk analys. Datainsamling har skett genom intervjuer och projektiv teknik. Studiens resultat visar att svensk medelålders män och kvinnors bilder av muslimer är återbekräftande och stereotyper av muslimer är att de är farliga och har en negativ kvinnosyn. Vidare visar studiens resultat att respondenter har ett etnocentriskt tänkande.

WAD betyder whiplash associated disorder och har sin grund i en whiplashskada, som är en svårdiagnostiserad skada på nackpartiet.Whiplashskador har i västvärlden blivit en av de vanligaste skadornatill följd av trafikolyckor. De vanligaste symptomen är smärta i huvudoch nacke samt domningar och stickningar i olika kroppsdelar. Syftet med denna studie var att undersöka huruvida det finns någon skillnad i kognitiva funktioner mellan personer med WAD och personer utan denna skada (n = 20). Detta undersöktes med hjälp av en enkät och ett kognitivt testbatteri. Resultaten tyder på en signifikant gruppeffekt för sekundärminne vid omedelbar fri återgivning, F(1, 19) =4.48, p&lt;.05.De övriga resultaten var inte statistiskt säkerställda men visade klara tendenser till att kontrollgruppen presterade bättre på samtliga kognitiva test.

Att säkert navigera ett fartyg in till eller ut från en hamn är ett av de svårare momenten inom sjöfarten. För att underlätta uppgiften har man under lång tid använt sig av lotsar – erfarna sjömän med hög grad av lokalkännedom som assisterar fartygets ordinarie besättning med navigering och andra uppgifter relaterade till en säker passage genom farleden och hamnen. Ny teknik, tillsammans med ekonomiska och säkerhetsmässiga överväganden, har lett fram till frågan om det i någon mån är möjligt att bedriva lotsning från andra platser än från fartyget självt, s.k. fjärrlotsning. Att överföra lotsningsfunktioner från en fartygsbrygga till ett landbaserat kontrollrum är emellertid ingen trivial fråga. Inom komplexa sociotekniska system som sjöfarten innebär införandet av ny teknik och nya metoder alltid nya svårigheter och problem, och förutsättningarna för och konsekvenserna av en förändring måste analyseras noggrant. Denna studie syftar till att vara en första sådan analys. Förutsättningarna för fjärrlotsning undersöks genom en litteraturstudie, en empirisk studie bestående av intervjuer med lotsar och annan personal samt en riskanalys. Med utgångspunkt i ett kontrollperspektiv, hämtat från Cognitive Systems Engineering, identifierar litteraturstudien ett grundläggande teoretiskt problem med fjärrlotsning samt ett sätt att hantera detta. Den empiriska studien ger stöd åt tanken att problemen kan hanteras och att fjärrlotsning således är möjligt att genomföra. Riskanalysen identifierar slutligen ett antal tänkbara risker med fjärrlotsning. Dessa bedöms dock inte vara oacceptabla ur säkerhetssynpunkt. Sammantaget blir studiens huvudsakliga slutsats att det verkar finnas goda förutsättningar för att bedriva någon form av fjärrlotsning. Ett förslag på hur detta skulle kunna gå till presenteras också.

En god arbetsmiljö kan anses vara nyckeln till en välfungerande verksamhet. Arbetsmiljö som begrepp är dock oerhört komplext där många olika problemaspekter samverkar och påverkar arbetsplatsens miljö. Vissa arbetsmiljörelaterade problem kan härröras till egenskaper som inte tillåter individen att utnyttja sina kognitiva förmågor och benämns därmed som kognitiva arbetsmiljöproblem. Andra faktorer som tekniska arbetsverktyg som skall vara de anställda behjälpliga, kan i de fall de brister, också påverka och störa tankeprocesserna hos individen. Den här rapportens syfte är att utveckla en förståelse om hur komplexa arbetsmiljöer samt interaktion med teknik kan skapa en stress som i förlängningen kan leda till kognitiva arbetsmiljöproblem och teknikstress. En kvalitativ fallstudie utfördes för att få en holistisk överblick över arbetsflödet. Studien genomfördes på en avdelning på ett äldreboende med hjälp av datainsamlingsteknikerna observation och intervju. Resultatet tyder på att kognitiva arbetsmiljöproblem och teknikstress är nära sammanlänkande och förutom tidigare identifierade kognitiva arbetsmiljöproblem, framträdde även en ny dimension.

Syftet med det här arbetet är att få en större förståelse för hur barn utvecklar empati och hur lärare kan stötta barn i den utvecklingen. Vi har valt detta ämne då vi varit ute i skolor och förskolor där lärare och förskolelärare har uttryckt ett stort behov av empati utvecklande arbetsätt/metoder. Vi har använt oss av aktionsforskning i detta arbete för att det är en forskningsdesign som syftar till att utveckla och förändra praktiken. Aktionsforskningen genomfördes på två olika verksamheter en förskola och en grundskola årskurs 6. Resultatet visar på att det krävs ett genomsyrande arbetssätt och medvetenhet från lärarnas sida

Denna studie hade som syfte att undersöka om olika heuristiker belastar en individs kognitiva resurser olika mycket, och om det därmed kräver olika mycket av de kognitiva resurserna. För att undersöka detta genomfördes ett experiment med en oberoende mätning, där deltagare fick genomföra ett antal produktval samt ett strooptest. Genom ett tillfällighetsurval värvades 149 deltagare som medverkade i experimentet med 50, 52 och 47 deltagare i tre olika betingelser. Data från 99 deltagare användes i denna uppsats då enbart två av de tre betingelserna användes i denna uppsats. Detta på grund av att studien är en del av en större studie som resulterade i fyra uppsatser, där olika aspekter av experimentet analyserades i var uppsats. Resultatet visade att olika heuristiker belastade kognitiva resurser olika och var därmed olika krävande, men denna skillnad enbart verkar vara kortvarig då inga signifikanta skillnader kunde uppmätas på strooptestet.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Univ., 2003. / Härtill 3 uppsatser.