Att arbetstagaren innehar arbetsmotivation är ett nödvändigt och avgörande fenomen inom alla företag runt om i världen. Forskningen kring ämnet är bred men långt i från avslutad. Föreläggande studie kommer endast att fokusera på de stora drag som uttalats under 1900-talets forskning. Därför att det dels är de studierna som än i dag utgör en bas för inspiration för mycket forskning inom området. Samt att arbetsgivare och chefer inspireras av dessa än idag. Studiens syfte är att studera arbetsmotivationen på avdelning Y på företag X. Avdelning Y innefattar krävande arbetsuppgifter och syftet med föreläggande studie är därför att utforska vad som motiverar just dessa arbetstagare. En stor del av den tidigare forskning som formulerats inom området utgår från en kvantitativ ansats, medan denna fallstudie utgår från en kvalitativ ansats. Detta för att utifrån ett subjektivt perspektiv förstå arbetstagarnas upplevelser. Studiens urval består ut av sex olika deltagare, varav två stycken är män och fyra stycken är kvinnor från avdelning Y. Genomförandet baseras på intervjuer med semistrukturerade frågor. Den efterföljande analysen följde de principer som gäller för en tematisk analys. Resultatet innehåller en redogörelse av respondenternas upplevelser kring arbetsmotivation. Denna visar att det är en blandning mellan olika inre och yttre motivationsfaktorer som leder till motivation hos de olika arbetstagarna. Vidare visar detta på att det inte finns en enda universell sanning om vad som motiverar den enskilde arbetstagaren.

Bakgrund: Ungefär 15000 personer i Sverige har idag diagnosen multipel skleros som är en autoimmun sjukdom som angriper myelinet i det centrala nervsystemet. Ungefär 40-60 % av alla personer med multipel skleros drabbas av kognitiva nedsättningar. Dessa nedsättningar kan orsaka svårigheter i vardagen och här blir arbetsterapeutens roll framträdande. Syfte: Att ta reda på vilka rehabiliterande interventioner som kan tillämpas inom arbetsterapi, vid kognitiva nedsättningar hos personer med multipel skleros. Metod: En litteraturstudie gjordes där databaserna Cinahl, Medline och Amed genomsöktes med sammanlagt fem olika sökordskombinationer. Slutligen inkluderades 10 artiklar. Endast interventioner som arbetsterapeut kan utföra samt artiklar innehållande en beskrivning av interventionerna inkluderades.  Medicinska behandlingar, fokus på andra symtom än de kognitiva samt artiklar utan beskrivning av interventioner exkluderades. Dataanalysen gjordes med hjälp av frågor som författarna ställde till artiklarna. Resultat: Ett antal interventioner framkommer i resultatet, både träning och kompensatoriska metoder redovisas. Databaserad träning, penna-papper uppgifter, olika strategier, användandet av en handdator, ett gruppbaserat program etc. redovisas. Studierna ger överlag ett positivt resultat. Slutsats: Slutsatsen som dras av författarna är att interventioner för kognitiva nedsättningar fungerar men ingen enhetlig bild kan presenteras då samtliga, som undersökts i denna studie, är mycket olika. Alla de redovisade interventionerna anses, av författarna, vara möjliga att utföra av en arbetsterapeut.

Bakgrund: Varje år drabbas 10 000 personer i Sverige av ett plötsligt hjärtstopp. Ett hjärtstopp innebär att hjärtats pumpförmåga plötsligt upphör. Att drabbas av ett hjärtstopp och även överlevt upplevas som traumatiskt. Det är viktigt som sjuksköterska att ha en förståelse och kunskap om patientens livsvärld för att kunna ge god omvårdnad.Syfte: Att få en förståelse för hur patienter upplever sin livskvalitet efter ett hjärtstopp.Metod: Metoden som har använts var en litteraturöversikt med kvantitativ och kvalitativ ansats. Studien baserades på 10 vetenskapliga artiklar.Resultat: Av de som överlever ett hjärtstopp kommer endast ett fåtal att leva en längre tid efteråt, eftersom överlevnadsprognosen är mycket låg. I resultaten av studierna framkommer det att majoriteten av alla som har drabbats av ett hjärtstopp och överlevt, upplever en god livskvalité efteråt. De har fått nya insikter och värderingar i livet och även prioriterat sitt familjeliv mer. Vanliga komplikationer är minnessvårigheter och trötthet, vilket har påverkat deras livskvalité.Slutsats: De som överlever ett hjärtstopp, känner en oerhörd glädje och tacksamhet över att ha överlevt och där med en god livskvalité. Trots denna glädje har många upplevt hela sin tillvaro som kaotisk och många nya tankar väcks. Faktorer som påverkar vår livskvalité är till exempel vår kognitiva och fysiska förmåga. Trots en begränsad kroppslig förmåga har många en möjlighet till att leva ett självständigt liv. Efter den traumatiska händelsen ser man livet ur ett annat perspektiv. Det är viktigt att följa upp och ge stöd åt de patienter som upplever ångest och sämre livskvalité.

Syftet med studien var att undersöka hur klädesaffärer kan skapa en mer positiv syn på second hand kläder bland konsumenter. Undersökningen utfördes genom att använda Tricomponent Attitude modellen och erkända strategier för attitydförändring. Tricomponent Attitude modellen utgörs av den kognitiva, affektiva samt konativa delen medan attitydstrategierna utgörs av tillvägagångssätt för att förändra attityden. En kvantitativ enkätundersökning utfördes och sändes ut till respondenterna med hjälp utav sociala nätverk och forum. Totalt samlades 343 svar in. Det visade sig att konsumentens inställning till second hand kläder mestadels utgjordes av den kognitiva delen av Tricomponent Attitude modellen, men att det samtidigt existerade ett klart samspel mellan modellens tre delar. Dock fick alla strategier till attitydförändring svaga resultat och skulle på så vis inte påverka konsumenterna att köpa mer second hand kläder. Den huvudsakliga upptäckten var att klädesaffärerna inte har en tillräckligt stark position för att påverka konsumenternas inställning till second hand kläder men att konsumentens positiva uppfattning om second hand kläder visar att förutsättningarna för en ökad konsumtion finns.

Stroke är den vanligaste orsaken till neurologisk funktionsnedsättning hos vuxna. Upp till ca 65 % får någon form av kognitionsnedsättning. Den kognitiva förmågan är avgörande för hur man klarar av att utföra dagliga aktiviteter, delta i sociala sammanhang och för känslan av livskvalitet. Arbetsterapi spelar en viktig roll för rehabilitering och förbättring av ADL-utförande samt delaktighet.Syfte: Att kartlägga arbetsterapeutiska interventioner för personer med kognitiva funktionsnedsättningar efter stroke. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes med genomsökning av databaserna Amed, Cinahl, Medline och PsycINFO. Tio engelska peer review artiklar publicerade mellan år 2000-2011, med interventioner riktade till personer med kognitiva funktionsnedsättningar till följd av stroke inkluderades. Resultat: Kartläggningen resulterade i interventioner utifrån tre huvudkategorier, datorbaserade program, holistiska rehabiliteringsprogram och strategier för förbättring av aktivitetsförmåga och delaktighet samt minne. Nedsättningar som behandlades var uppmärksamhet, minne, medvetenhet, unilateralt neglekt, generell kognitiv funktionsnedsättning samt svår kognitionsnedsättning. Interventionerna innefattade både remediala och kompensatoriska element samt en kombination av de två. Samtliga studier visade positiva resultat, en del signifikanta, andra kliniskt relevanta och några med marginell signifikans.Slutsats: Det finns interventioner för behandling av personer med kognitiva nedsättningar efter stroke, som visar positiva resultat för förbättring av nedsättningar och på aktivitetsnivå. Arbetsterapeuter bör uppmärksamma, behandla och utvärdera kognitiva nedsättningar under hela rehabiliteringsprocessen. Evidensen är begränsad och mer arbetsterapeutisk forskning behövs inom området för att guida arbetsterapeutisk praxis.

<p>Arbetet handlar om hur feedbacken påverkar människans kognitiva processer när denne använder sig av någon form av webbrowser. Genom en användarutvärdering och enkätundersökning besvarades följande frågor:</p><p>Hur påverkar visuell feedback de kognitiva processerna uppmärksamhet och perception, i vanlig webbrowsermiljö?</p><p>Hur pass stor är visuell feedbacks effektivitet i olika interaktionssituationer?</p><p>De resultat som framkom tyder på att visuell feedback spelar en betydande roll när det gäller att påvisa funktioner, ge en känsla av länkning och ge användaren en uppfattning om vad som kan utföras på en hemsida. Även placeringen av feedback spelar en roll för hur väl feedbacken uppfattas av användaren.</p>

<p>Datorer och annan informations- och kommunikationsteknik har på flera sätt underlättat arbetet för många användare, men kan också bidra till kognitiva arbetsmiljöproblem och teknikstress. För att undersöka hur teknikstress uppstår på den moderna arbetsplatsen, där tekniken är en mobil och integrerad del av användarnas arbetsmiljö, behövs ett perspektiv på interaktionen mellan människan och tekniken som utforskar hela omgivningen. I den här uppsatsen föreslås ett distribuerat perspektiv på människans interaktion med teknik för att skapa en ökad förståelse för teknikstressens orsaker. Det distribuerade perspektivet har tagit undersökningen ut på fältet för att genom direktobservation och videoinspelning studera olika aspekter av interaktionen med teknik som över tid kan leda till teknikstress för användaren. Även en välbeprövad enkät om teknikstress delades ut för att samla in information om den kognitiva arbetsmiljön. Resultatet av undersökningen är en ökad förståelse för teknikstressens orsaker i form av en rad nya kategorier och en ny definition av teknikstress, men också ny kunskap kring hur det distribuerade perspektivet kan skapa en ökad förståelse för hur teknikstress uppstår.</p>

<p>Metoder som används för att utvärdera om en produkts gränssnitt är användbart, är av stort intresse för dagens forskare inom området människa-datorinteraktion. Med anledning av att användbarhetstester i allmänhet är tidskrävande och kan innebära stora kostnader, används idag metoder som heuristisk utvärdering. Användbarhetsproblem som identifieras vid användandet av inspektionsmetoder (däribland heuristisk utvärdering) har dock ifrågasatts på grund av att de vid användning bland annat identifierar andra slags användbarhetsproblem, än vad som identifieras när reella användare utför användbarhetstester. Om resultaten från utvärderingarna används som vägledning vid omdesign av befintliga system, kan detta ge felaktiga beslutsunderlag som kan ge upphov till allvariga konsekvenser för en designprocess.</p><p>Syftet med detta arbete var att undersöka om heuristisk utvärdering är en effektivare metod med avseende på validiteten, i jämförelse med metoden användbarhetstestning, att identifiera kognitiva användbarhetsproblem. För att få ett svar på arbetes frågeställning har tekniker som intervju, scenarier och ?tänka högt?, används. Även om det inte erhölls några signifikanta resultat, tyder det ändå på att heuristisk utvärdering är en effektivare metod. Resultatet visade även att metoderna kompletterar varandra.</p>

<p>Beslutstödssystem, som syftar till att underlätta beslutsfattandet för beslutsfattare, är idag vanliga i organisationer (Power, 2002a). Dessvärre upplever många beslutsfattare att beslutstödssystemen inte ger ett fullgott stöd (Carson & Turban, 2002). Anledningen till detta menar Angehrn och Jelassi (1994) är att tillräckligt stor hänsyn inte har tagits till mänskliga faktorer, såsom kognitiva begränsningar. Det är av vikt att utgå från andra modeller över mänskligt beslutsfattande än Simons (1960) modell, som i stort sett är den enda modellen som utgås från (Angehrn & Jelassi, 1994). En modell av Mintzberg et al. (1976) kan utgöra ett alternativ till Simons modell. För att få vetskap dels om vilka kognitiva svårigheter beslutsfattare upplever dels om huruvida modellen framarbetad av Mintzberg et al. är lämplig att använda för att beskriva vilka kognitiva svårigheter beslutsfattare upplever vid beslutsfattande i organisationer genomfördes öppna intervjuer med medelhögt uppsatta chefer i olika organisationer. Resultatet visar att informationsinhämtande, verklighetskontroll, generering av lösningsförslag och förutseende av konsekvenser är svårigheter viktiga att stödja. Utifrån resultatet kan en slutsats dras om att Mintzberg et al:s modell är lämplig för att beskriva kognitiva svårigheter, men att vissa modifieringar i modellen borde göras</p>

<p>Inhiberingsförmåga, arbetsminne och verbal förmåga testades hos 25 treåringar i syfte att analysera barnens förmåga till inhibering. Tre instrument användes; inhiberingsuppgiften Less is More (en konkret del och en symbolisk del), arbetsminnesuppgiften Mister Peanut samt, för att testa verbal förmåga; deltestet ordigenkänning från WPPSI-III. Hypotesen var att inhiberingsförmåga skulle korrelera med arbetsminneskapacitet. Resultaten visade att ingen skillnad fanns i barnens resultat i det konkreta respektive symboliska deltestet. Arbetsminneskapacitet, liksom verbal förmåga korrelerade med resultaten i den konkreta uppgiften. Ett oväntat fynd visade att resultaten i den konkreta inhiberingsuppgiften påverkades av antal syskon barnen hade. Vidare analyser av den symboliska delen i Less is More behövs eftersom det är tveksamt om uppgiften mäter inhiberingsförmåga.</p>