This is a case study that explores the ways in which implemented university reforms have affected employees in the higher educational sector. Previous research within the research field has mainly focused on policy related consequences of the reforms. This is why a study that brings attention to the ways the reforms have affected employees is sorely needed. The aim with the study is to examine whether there is a discrepancy between formal changes and the ways the employees experience them. The study is based on interviews with 8 lecturers from two universities and the material is analyzed mainly through sociological neo-institutional theories, such as Richard Scott’s theory of the three pillars within an informal institution and Helmke and Levintskys theory of the relationship between formal and informal institutions. The results show that there is a discrepancy between the formal changes and the ways employees perceive them. Furthermore the results also show that the employees are not fully satisfied with the outcomes of the changes.

En rapport från det globala managementkonsultbolaget McKinsey, Värdet av digital teknik i den svenska vården från 2016, har fått en viktig roll i myndigheternas och SKR:s arbete med att digitalisera den svenska vården. Uppsatsens syfte är att göra en källkritisk analys av rapporten och hur den omskrivits och debatterats i medierna. Målet är att få syn på vilka krafter som varit i rörelse när det gäller digitaliseringen av vården, och hur medierna fångat upp det. För att skapa förståelse inför analysen av aktörer, intressen och källor, ger uppsatsen en bakgrundsbeskrivning. Den visar på ett flerårigt och omfattande lobbyarbete med McKinsey i spetsen, både i Sverige och internationellt. Bolaget är spindeln i nätet mellan offentliga och privata intressen. Det teoretiska perspektivet i uppsatsen bygger på forskning om relationerna mellan journalister och professionella källor, och beskriver hur aktörer utanför medierna kan påverka opinionsbildningen, till exempel genom informationssubventioner och lansering av nyheter och tolkningsramar. Den empiriska analysen bygger på en källkritisk studie av McKinsey-rapporten och mediebevakningen från lanseringen 2016 fram till våren 2021. Mediematerialet omfattar 85 nyhets- och opinionsartiklar. Uppsatsens huvudfråga är ”Hur har svenska medier – ur ett källkritiskt perspektiv – rapporterat om McKinsey-rapporten Värdet av digital teknik i den svenska vården?”. Svaret är att nyhetsrapporteringen har återgivit rapportens innehåll, men utan kritiska frågor eller uppföljning. Journalisterna har accepterat McKinseys påståenden och försöker inte verifiera dem. Uppsatsens delfråga ”Vilka källor används i McKinsey-rapporten och vad säger källanvändningen om rapportens trovärdighet?” besvaras i dokumentanalysen med att källanvändningen varit mycket svepande och oklar. Det gör att rapportens trovärdighet kan ifrågasättas. Den övervägande delen av både nyhets- och opinionsartiklarna ansluter sig till rapportens tolkningsramar och reflekterar inte över vare sig ramarna, avsändaren eller sammanhanget. Rapporten har fungerat som en informationssubvention till medierna och en lagstiftningssubvention till politiker och andra beslutsfattare i vård och omsorg.

Denna studie utgår från fältet organisationskommunikation med inriktning på intern kommunikation i förändringsprocesser. Tidigare forskning inom detta fält har huvudsakligen utgått från ett modernistiskt perspektiv som uppfattar kommunikation i förändringsprocesser som något som kan förmedlas till de passiva organisationsmedlemmarna. Nu har detta perspektiv alltmer förkastats och kommunikation ses istället som meningsskapande processer där organisationsmedlemmarna fungerar som aktiva uttolkare av kommunikationen. Det saknas dock forskning kring detta perspektiv, speciellt gällande en alltmer vanlig organisationsförändring idag, nämligen införandet av ett intranät. Därför ligger denna studies huvudsakliga intresse på medarbetarna i organisationen och studiens mål och syfte blir att försöka bidra till en ökad förståelse för de meningsskapande processerna kring intranät, i hur det uppfattas och används i praktiken. Studiens undersökningsobjekt är AB Lindex som nyligen genomgått en omfattande organisationsförändring vilket bland annat innebar ett nytt intranät, Index. Följande frågeställningar blir besvarade i studien: 1) Med utgångspunkt i det meningsskapande perspektivet undersöks det hur den meningsskapande processen kring intranätet går till bland butiksmedarbetarna på Lindex. 2) Utifrån ovanstående beskrivning undersöks det varför de meningsskapande processerna ser ut som de gör samt vilka bakomliggande faktorer som påverkar dessa processer. 3) Avslutningsvis undersöks också eventuella konsekvenser som de meningsskapande processerna kan ge upphov till samt vilka möjliga lösningar som kan finnas på dessa eventuella problem.   Det meningsskapande perspektivet är studiens teoretiska utgångspunkt som i sin tur utgår från en socialkonstruktionistisk ansats. Tillsammans med teorier om kommunikation, sociala identiteter, roller och tolkningsramar bildar dessa ämnen vår analytiska grund. Det empiriska materialet består av 27 personliga intervjuer på 11 olika Lindexbutiker samt företagsdokument såsom riktlinjer för Index. Studiens huvudresultat är följande: 1) Medarbetarna på Lindex anser sig inte ha tid till att använda Index speciellt mycket och ser användningen som tudelad - å ena sidan finns en arbetsrelaterad användning och å andra sidan en nöjesrelaterad användning. Detta gör att Index inte kan få en vidare mening som en kommunikationskälla vilket syftet är, utan de flesta medarbetarna ser Index enbart som en informationskälla, vilket i stort sett blir som en ersättare av deras tidigare fax. 2) Varför användningen ser ut som den gör beror dels på tidsbrist, dålig implementering, olika tolkningsramar såsom datorvana samt fasta strukturer inom organisationen. 3) Dessa meningsskapande processer kan få konsekvenser såsom dolda konflikter, skilda uppfattningar om vad Index är men också om vad företaget är och står för som helhet. Detta kan på lång sikt hota organisationens interna organisationskultur men också den externa kommunikationen vilket i sin tur kan påverka organisationens totala framgång.   Viktiga ord: organisationskommunikation, organisationsförändring, intern kommunikation, meningsskapande, intranät, AB Lindex, tolkningsramar, social identitet, roller, organisationskultur.

<p> </p><p>Denna studie utgår från fältet organisationskommunikation med inriktning på intern kommunikation i förändringsprocesser. Tidigare forskning inom detta fält har huvudsakligen utgått från ett modernistiskt perspektiv som uppfattar kommunikation i förändringsprocesser som något som kan förmedlas till de passiva organisationsmedlemmarna. Nu har detta perspektiv alltmer förkastats och kommunikation ses istället som meningsskapande processer där organisationsmedlemmarna fungerar som aktiva uttolkare av kommunikationen. Det saknas dock forskning kring detta perspektiv, speciellt gällande en alltmer vanlig organisationsförändring idag, nämligen införandet av ett intranät. Därför ligger denna studies huvudsakliga intresse på medarbetarna i organisationen och studiens mål och syfte blir att försöka bidra till en ökad förståelse för de meningsskapande processerna kring intranät, i hur det uppfattas och används i praktiken. Studiens undersökningsobjekt är AB Lindex som nyligen genomgått en omfattande organisationsförändring vilket bland annat innebar ett nytt intranät, Index. Följande frågeställningar blir besvarade i studien: 1) Med utgångspunkt i det meningsskapande perspektivet undersöks det hur den meningsskapande processen kring intranätet går till bland butiksmedarbetarna på Lindex. 2) Utifrån ovanstående beskrivning undersöks det varför de meningsskapande processerna ser ut som de gör samt vilka bakomliggande faktorer som påverkar dessa processer. 3) Avslutningsvis undersöks också eventuella konsekvenser som de meningsskapande processerna kan ge upphov till samt vilka möjliga lösningar som kan finnas på dessa eventuella problem.</p><p> </p><p>Det meningsskapande perspektivet är studiens teoretiska utgångspunkt som i sin tur utgår från en socialkonstruktionistisk ansats. Tillsammans med teorier om kommunikation, sociala identiteter, roller och tolkningsramar bildar dessa ämnen vår analytiska grund. Det empiriska materialet består av 27 personliga intervjuer på 11 olika Lindexbutiker samt företagsdokument såsom riktlinjer för Index. Studiens huvudresultat är följande: 1) Medarbetarna på Lindex anser sig inte ha tid till att använda Index speciellt mycket och ser användningen som tudelad - å ena sidan finns en arbetsrelaterad användning och å andra sidan en nöjesrelaterad användning. Detta gör att Index inte kan få en vidare mening som en kommunikationskälla vilket syftet är, utan de flesta medarbetarna ser Index enbart som en informationskälla, vilket i stort sett blir som en ersättare av deras tidigare fax. 2) Varför användningen ser ut som den gör beror dels på tidsbrist, dålig implementering, olika tolkningsramar såsom datorvana samt fasta strukturer inom organisationen. 3) Dessa meningsskapande processer kan få konsekvenser såsom dolda konflikter, skilda uppfattningar om vad Index är men också om vad företaget är och står för som helhet. Detta kan på lång sikt hota organisationens interna organisationskultur men också den externa kommunikationen vilket i sin tur kan påverka organisationens totala framgång.</p><p> </p><p>Viktiga ord: organisationskommunikation, organisationsförändring, intern kommunikation, meningsskapande, intranät, AB Lindex, tolkningsramar, social identitet, roller, organisationskultur.</p><p> </p>

Drawing upon data from a qualitative interview study on the life stories of young women, the aim of this study is to analyze young womens experiences of difficult life events. Special interest is directed to how cultural frameworks are reflected in young women’s stories about themselves and the family and school worlds they have lived in. During a period of almost four years, I conducted deep interviews with ten young women on two to four occasions. They were between the ages of sixteen and twenty at the time of the first interview and of different classes and local origins. The young women were recruited to the study through leaders of a youth detention home and of a girl group activity. Methodologically, the thesis is based in the general field of narrative research and more specifically in the field of feminist life story research. I employed a holistic and thematic content analysis inspired by hermeneutic interpretation and the mainly focus has been on what was told in the stories. The thesis is written in a context of feminist epistemology and from a critical perspective (cf. Harding, 1986, 2004). It includes, among other things, an assumption that there is a social, cultural and historically created imbalance of power between different groups in society (cf. Anderson, 2003). The theoretical concepts that form the basis of this part of the theoretical framework are social worlds (cf. Shibutani, 1955), exclusion (cf. Goffman, 1963; Young, 1990, 2000), belonging (cf. Molin, 2010; Spånberger Weitz, 2011), agency (cf. McNay, 2003, 2004), space of agency (cf. Eduards, 2002) and social positions (cf. Anderson, 2003). The young women´s stories about family gathered around experiences of parents’ separation, family violence, parental substance abuse and the separation from parents. Their stories of school life gathered mainly around experiences of being different and othered, and these experiences of otherness and alienation were closely linked to bullying, school difficulties and to a general unhappiness at school (cf. Andersson, 1995). In contemplation of life as a series of life events, the young womens stories highlight the importance of difficult life events and the impact they have had on their ability to live their lives. The results portray the importance of considering life as a series of moving events, instant and recurring, and of understanding the consequences of social structures on how life and its conditions change and are linked across borders, between different worlds and different times. In a consideration of the life events as variable, instantaneous and sometimes recurring and changing, every life event has to be viewed as new and important to pay attention to, both as an event in itself and also how this event spreads to other moments and contexts than the time and world in which it occurred. In the assumption of life as moving and of life events as essential elements in a changeable life course, available positions and spaces of agency are made visible in the young womens stories. The cultural frameworks of the good family, the real schoolgirl and an authentic I represent structuring principles for how the events are possible to understand and talk about for the young women. They can be considered as ideal images that both increase and limit their opportunities to make difficult life events and their own actions in relation to the events understandable. In this thesis, it becomes visible that, in order to understand young women’s experiences of difficult life events, we need to place experiences in a context where the different circumstances, such as social positions and local structures, are made visible, analyzed and reflected upon.