Diss. Linköping : Univ., 2002.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2006. / Härtill 3 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Univ., 2003. / Härtill 3 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Linköpings universitet, 2009. / Härtill 6 uppsatser.

<p>Arbetet handlar om hur feedbacken påverkar människans kognitiva processer när denne använder sig av någon form av webbrowser. Genom en användarutvärdering och enkätundersökning besvarades följande frågor:</p><p>Hur påverkar visuell feedback de kognitiva processerna uppmärksamhet och perception, i vanlig webbrowsermiljö?</p><p>Hur pass stor är visuell feedbacks effektivitet i olika interaktionssituationer?</p><p>De resultat som framkom tyder på att visuell feedback spelar en betydande roll när det gäller att påvisa funktioner, ge en känsla av länkning och ge användaren en uppfattning om vad som kan utföras på en hemsida. Även placeringen av feedback spelar en roll för hur väl feedbacken uppfattas av användaren.</p>

I litteraturöversikten undersöker vi om det finns en korrelation mellan läsförståelse och matematik, med särskild inriktning på vad som kan förklara elevernas svårigheter relaterat till deras prestationer av textbaserade problemlösningsuppgifter inom matematik. Målet är att identifiera vilka specifika faktorer som påverkar elevers svårigheter när de löser textbaserade matematikuppgifter. Mellanstadiet är den huvudsakliga inriktningen av åldersgrupp, men vi utvidgar åldersgruppen till att omfatta hela grundskolan, F-9. Vi använder tematisk analys i litteraturöversikten genom att samla in och undersöka empiriskt material. Tidigare forskning inom området står som fokus för att inhämta och identifiera redan existerande kunskaper och finna eventuella kunskapsluckor. Det vi finner som kan vara avgörande för elevernas framgångsprestationer inom textbaserade problemlösningsuppgifter i matematik är flera förmågor. Resultaten indikerar på en utmärkande korrelation mellan elevers färdigheter och deras förmåga att lösa textbaserade matematikuppgifter. Resultaten  i litteraturöversikten visar att färdigheter som kan förklara elevers svårigheter vid textbaserade problemlösningsuppgifter är läsförmågan som innefattar: läsförståelse, avkodning, läsflyt, läshastighet som bidrar till elevers förståelse av textinnehållet och kognitiva processer som innefattar: modelleringsprocessen, visualisering, uppdateringsprocessen, arbetsminne och korttidsminne. Färdigheterna ses som grundläggande och har en påverkan på elevernas förmåga att lösa textbaserade uppgifter. Det framkommer att framgångsrik problemlösning inom matematik kräver goda färdigheter i läsförmåga och de kognitiva processerna.

Taluppfattning är grundläggande för all matematisk utveckling. I denna rapport har vi valt att analysera två olika läromedel i matematik för årskurs 1 och 2. Syftet med rapporten var att undersöka hur taluppfattning hanteras i de båda läromedlen samt vilka kognitiva nivåer (grundat på Blooms taxonomi) som stimuleras. Vi hade även för avsikt att undersöka omfattningen av konkretisering i de analyserade läromedlen. En del av vårt syfte var även att jämföra dessa två för att ta reda på om det förekommer skillnader/likheter läromedlen emellan. För att uppnå vårt syfte har vi tagit fram ett analysverktyg som vi hade till vår hjälp vid analysen. Analysverktyget har vi grundat på det centrala innehållet i Lgr11 (2011) i kombination med Blooms taxonomi. Datainsamlingsmetoden som vi använt oss av är av kvalitativ art. Resultatet är presenterat i tabeller och diagram som visar att området taluppfattning hanteras olika i de båda läromedlen, den kognitiva nivån som stimuleras mest är Förståelse. En slutsats som vi har dragit av resultatet är att det finns fler skillnader än likheter.

Forensiska tekniker såsom fingeravtryckstolkning har under senare år genomgått stora förändringar vad gäller exempelvis tekniska hjälpmedel, dock är människans roll i tolkningen fortfarande central i processen. Denna studie syftar till att öka kunskaperna om individernas kognitiva processer i tolkning av fingeravtryck genom ett experiment där fingeravtrycksforensiker, forensiker från andra fält än fingeravtryck samt noviser fick avgöra huruvida ett antal fingeravtryck härrörde från samma finger eller ej.  De kognitiva processerna studerades utifrån att testpersonerna fick rapportera sin tankar verbalt i form av att ”tänka-högt”. Resultaten transkriberades och analyserades sedan med mixade metoder (mixed methods), det vill säga med både kvantitativ och kvalitativ metod. Resultatet visar att fingeravtrycksforensiker signifikant bättre kan lösa denna typ av problem jämfört med övriga forensiker och noviser, men att det fortfarande finns kognitiva processer hos fingeravtrycksforesnikerna som medför risker i form av bias i förfarandeprocessen.