Syftet med min studie är att undersöka några elevers uppfattningar om samt attityder till matematik samt vilka användningsområden de anser att matematik har. Jag har undersökt sju elevers affektiva matematikrelaterade faktorer genom att intervjua dem enskilt, med en semi-strukturerad intervjuform. Studien har en fenomenografisk ansats, vilket innebär ett fokus på att ta reda på vilka olika föreställningar elever har om ett specifikt fenomen och har ingenting att göra med vad som är rätt eller fel. Studien visade att eleverna beskrev ordet matematik med de fyra räknesätten, på så vis kan slutsatsen dras att eleverna verkar tro att matematik är detsamma som aritmetik. Elevernas uppfattning var att matematik består av att använda sig av huvudräkning och att räkna ut svåra tal. De menade även att om någon är duktig i matematik ska det gå fort för dem att göra en beräkning. En person som är duktig på matematik ska kunna dess grunder, med detta menade eleverna främst de fyra räknesätten. Eleverna förklarade att de använde sig av matematik även utanför skolan, främst då de handlar i affären. Annars menade eleverna att de lär sig matematik för att kunna använda sig av det i framtiden samt för att få ett arbete.

Denna studie har sin utgångspunkt i elevers olika uppfattningar om matematik. Syftet med studien har varit att studera de olika uppfattningar som råder kring matematik bland elever hemmahörande i årskurs 1 respektive 6. Detta för att sedan uppmärksamma och belysa de likheter kontra skillnader som finns mellan uppfattningarna i dessa årskurser. För att fullborda syftet genomfördes intervjuer med tio elever från vardera årskurs. Det som framkom under intervjuerna kategoriserades sedan utifrån Sandahls (1997) modell (se tabell 1), vilket sammantaget lade grunden till jämförelsen mellan de båda årskurserna. Resultatet visade på att den uppfattning som var mest frekvent förekommande hos eleverna var att matematik endast innebär räkning. Detta utgjorde även den största likheten mellan de båda årskurserna. Vidare synliggjordes det även att majoriteten av de intervjuade eleverna besatt en positiv uppfattning om matematik. Utöver detta framkom det att den största skillnaden mellan årskurserna var att majoriteten av de yngre eleverna uppfattade att matematiken endast används i skolan, medan majoriteten av de äldre eleverna även uppfattade att matematiken används i vardagslivet.

Matematik anses vara ett av de viktigaste ämnen vi lär oss och dagens samhälle ställer höga krav på matematiskt kunnande, oavsett utbildningsnivå. Samtidigt har elevresultaten försämrats sedan mitten av 90-talet och har sedan 2013 legat relativt stabilt, där cirka 10% av samtliga elever i årskurs 9 går ut grundskolan med ett F eller streck i matematik. Syftet med studien är att undersöka vad elever med ett icke-godkänt slutbetyg i matematik i årskurs 9 har för uppfattning om och attityd till ämnet, samt försöka se hur det påverkat deras skolgång. Studien genomfördes med hjälp av en kvalitativ intervjustudie och en enkätundersökning där sex elever från olika skolor, inom samma kommun, deltog. Resultaten analyserades därefter med hjälp av en tolkande fenomenologisk metod. Resultaten visade att eleverna hade ett växande statiskt mindset och en bristande självförmåga som utvecklats genom åren fram till årskurs 9. En tydlig framgångsfaktor för majoriteten av eleverna var att ett ökat lärarengagemang och stärkt relation mellan lärare och elev främjade elevernas motivation och självförtroende. Slutligen diskuteras behovet av välutbildade lärare som förstår vilka faktorer som påverkar elevernas kunskapsutveckling. Vidare forskning i större omfattning krävs dock för att kunna dra generaliserbara slutsatser kring elevers affektiva faktorer i relation till matematik.

Bristande motivation hos eleverna är ett problem de flesta lärare i matematik har stött på. Hur mindset och attributionsmönster påverkar elevers prestationer i matematik har undersökts i många studier, men hur de påverkar specifikt motivation är inte klart. I denna studie har motivation och dess koppling till mindset och attributionsmönster undersökts på en gymnasieskola. I en enkätundersökning (N=136) söktes svar på hur motivationsbilden såg ut på skolan, vilka faktorer som påverkade elevernas motivation mest, samt om det fanns några samband mellan motivation och mindset och/eller attributionsmönster. Analysen av resultaten indikerade att ca en tredjedel av eleverna hade bristande motivation i matematik. Vidare förefanns att eleverna angav sitt eget tycke och inställning gentemot matematik samt lärarens egenskaper och undervisning som de faktorer som påverkade deras motivation mest i positiv riktning, och eget tycke och inställning gentemot matematik samt ansträngning och arbetsbelastning som de faktorer som påverkade deras motivation mest i negativ riktning. Slutligen förefanns negativ korrelation mellan fixed mindset och motivation i matematik, samt att elever som attribuerade specifikt sina misslyckanden i matematik till otillräcklig ansträngning var mer motiverade än elever som attribuerade sina misslyckanden till otillräcklig förmåga.

The purpose of this study was to deepen the knowledge about factors that influence students’ willingness and ability to oral interaction in a target language, in this case French. It also aimed to achieve a clearer picture of the tasks the students work with and would like to work with in classroom situations. The study was based on two theoretical frameworks, Willingness to Communicate, which looks into the social and affective factors enhancing the will to communicate, and Task Based Language Teaching investigating how tasks can be designed to promote oral interaction between students in a classroom or in a digital environment. Based on the purpose of the study three research questions were formulated. The first question was about the importance of cognitive factors to promote oral interaction. The second focused on the role Willingness to Communicate and other affective factors play to make students willing to communicate in the target language. The third question aimed at investigating to what extent task-based language teaching occurs in teaching to create opportunities for students to interact in the target language. The design of the study was made up of qualitative personal interviews with students from upper secondary schools in the Stockholm area. In total seven students were interviewed, six of them studying French 4, one of them French 3.  All students highlighted cognitive and linguistic factors as being the most important to interact orally, foremost vocabulary and pronunciation and also the ability to express themselves orally. The students did not consider grammar as an important factor to their willingness and ability to communicate in French. Self-confidence, self-efficacy and the teacher’s attitude are the most important social and affective factors influencing the willingness to communicate. The ones that were considered the least important were anxiety, knowing your speaking partner and the topic of the conversation. The students’ opinion of the least important factors differed from research and empirical studies, which rate these factors higher. The students reported that the teaching did not include Task Based Language Teaching as defined in the theory and that limited use of computer mediated communication was used in the classroom. All students express a desire to communicate and interact with each other more than they do at present as well as to work with tasks and tools both face-to-face and digital enabling this to happen.

Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra interaktionen i en andraspråksklass med interaktionen i en spanska som främmandespråksklass, och att undersöka vilka olika interaktionsmodeller som kan hittas. Studien har utgått ifrån elevernas perspektiv och skiljer sig i detta avseende från tidigare forskning. Interaktion är en av de viktigaste faktorerna i klassrummet, liksom de affektiva faktorerna. Totalt deltog 16 elever och en lärare i svenska som andraspråk och 79 elever och två lärare i spanska som främmandespråk. Metoder som användes för undersökningen var observation, enkät och intervju. Resultatet visade stora skillnader i användningen av målspråket i de olika klassrummen. I främmandespråksklassrummet skedde interaktionen ofta på modersmålet svenska istället för på målspråket, medan det i svenska som andraspråk användes målspråket mer än modersmålet. Studien visade även att svenska som andraspråkseleverna hade interagerat mer på målspråket och ansåg i högre grad att klassrumsinteraktionen varit positiv för språkinlärningen. Slutligen kan konstateras att studien har visat stora individuella skillnader både vad gäller de affektiva faktorerna och interaktionen mellan lärare och elever.