Sveriges officiella statistik visar under de senaste åren en procentuell ökning på de elever som ej uppnått kravnivån i matematik. Trots detta så finns det lärare vars elever visar hög uppfyllelse av målen i matematikämnet. Tidigare forskning beskriver hur lärarens uppfattningar avgör de matematikdidaktiska val som utformar planeringens grundläggande byggstenar. Denna studie ägnas åt att, genom intervjuer med några utvalda lärare vars elever har hög måluppfyllelse i de nationella proven urskilja några likheter och skillnader i lärarnas uppfattningar och teoretiska utgångspunkter genom deras planeringar för matematikundervisningen. Studien visar att de intervjuade lärarnas uppfattning om matematiklärande grundar sig i en dynamisk uppfattning, samt att lärarnas syn på matematiken som ämne grundar sig på både en öppen och en stängd syn. Studiens resultat indikerar att matematikundervisningens processer är ett komplext fenomen som inte låter sig beskrivas genom ett antingen-eller-tänkande när det gäller vilka uppfattningar lärare har. Matematikämnets karaktär sätter även krav på att lärare kan förklara och förstå sina utgångspunkter, samtidigt som kopplingen mellan lärares uppfattningar och deras elevers måluppfyllelse är mer komplex än att vi kan säga att det räcker med en inställning som kan ses som rätt. / <p>Matematik</p>

Denna studie har sin utgångspunkt i elevers olika uppfattningar om matematik. Syftet med studien har varit att studera de olika uppfattningar som råder kring matematik bland elever hemmahörande i årskurs 1 respektive 6. Detta för att sedan uppmärksamma och belysa de likheter kontra skillnader som finns mellan uppfattningarna i dessa årskurser. För att fullborda syftet genomfördes intervjuer med tio elever från vardera årskurs. Det som framkom under intervjuerna kategoriserades sedan utifrån Sandahls (1997) modell (se tabell 1), vilket sammantaget lade grunden till jämförelsen mellan de båda årskurserna. Resultatet visade på att den uppfattning som var mest frekvent förekommande hos eleverna var att matematik endast innebär räkning. Detta utgjorde även den största likheten mellan de båda årskurserna. Vidare synliggjordes det även att majoriteten av de intervjuade eleverna besatt en positiv uppfattning om matematik. Utöver detta framkom det att den största skillnaden mellan årskurserna var att majoriteten av de yngre eleverna uppfattade att matematiken endast används i skolan, medan majoriteten av de äldre eleverna även uppfattade att matematiken används i vardagslivet.