Denna studie handlar om vilka olika matematikuppgifter elever möter i sina matematikböcker samt vilka förmågor eleverna får möjlighet att träna på genom dessa uppgifter. Uppgifterna är kategoriserade i rutinuppgift, textuppgift, problemuppgift samt rika problem. De matematiska förmågor som analyseras är problemlösningsförmågan, begreppsförmågan, procedurförmågan, resonemangsförmågan samt kommunikationsförmågan. Studiens syfte är att undersöka elevers möjlighet till att utveckla de matematiska förmågorna genom matematikuppgifterna i två olika läroböcker. Detta görs utifrån två frågeställningar som berör matematikuppgifternas innehåll och möjligheter. Hur ser fördelningen av olika typer av uppgifter ut i de valda matematikböckerna? Hur ser fördelningen ut gällande vilka förmågor eleverna får möjlighet att träna på genom de olika uppgifterna i matematikboken?Studien utgår ifrån en innehållsanalys och det analysverktyg som används är en process i sex steg där varje matematikuppgift analyseras efter samma variabler och sedan kategoriseras utifrån givna kriterier.Av resultatet framgår att rutinuppgifter dominerar i båda läromedlen. Gällande textuppgifter och problemuppgifter ser fördelningen lite olika ut beroende på bok. Eldorado har både fler textuppgifter och problemuppgifter. Varken Favorit matematik eller Eldorado erbjuder eleverna några rika problem. Gällande förmågorna dominerar procedurförmågan och begreppsförmågan i båda läromedlen medan övriga förmågor utgör en mindre del av uppgifterna i boken. Resultatet visar att Eldorado har fler uppgifter som ger möjlighet till problemlösningsförmågan jämfört med Favorit matematik.

This study aims to describe what individual support four primary school pupils with high mathematical skills are given in their mathematical teaching and how this affect their attitude towards the subject. It also examines their possibilities to influence their conditions during these classes and the level of challenges they are given in order to expand their mathematical knowledge. The study is based on classroom observations, a McIntosh test (McIntosh, 2008) as well as individual interviews with the four pupils and their teacher. The results of the study show that the studied pupils attitudes towards mathematics in school as well as their motivation to complete the tasks they were given were affected by their relationship with the teacher. A large portion of the study time in the observed lessons was devoted to group discussions connected to assignments in their class workbook. The possibility for the studied pupils of getting individualized tasks and guidance or influencing the classes was low. This leads to the conclusion that they do not get the proper challenges and stimulation needed in order to gain a deeper mathematical knowledge.

The purpose of this study is to explore the use of physical activity in mathematics teaching. Through qualitative interviews with six teachers, the extent to which physical activity is used in mathematics education in pre school class was studied. The study shows how these teachers use physical activity in the education of mathematics and which effects the teachers can see that it has on the childrens mathematics learning. The result shows that physical activity is activly used by the respondents in mathematics teaching in different ways and that teachers can see positive effects of it.

Syftet med denna kvalitativa studie är att få en fördjupad förståelse av och kunskap om hur elevers hinder i matematiklärandet kan identifieras, förstås och åtgärdas inom ramen för speciallärares arbete. I studien används fokuserade gruppintervjuer och 14 speciallärare, specialpedagoger och lärare som arbetar med matematik inom det specialpedagogiska området har intervjuats. Fyra fokuserade gruppintervjuer har genomförts. Resultatet kan förstås utifrån ett kategoriskt och ett relationellt perspektiv. Deltagarna beskriver att arbetet med identifiering av elevers hinder i matematik är komplext. Arbetet startar ofta på gruppnivå för att sedan fokusera på den enskilde eleven. Vårt resultat visar att deltagarna i studien verkar ha relationella förklaringar till elevers matematiksvårigheter. Med relationella förklaringar menas att förklaringar till hinder söks utanför individen i relationen mellan individen och omgivande miljö. Studien visar att undervisningens upplägg och lärarens kompentens kan påverka att hinder uppstår för elever i matematiklärandet. De åtgärder som beskrivs i studien är inriktade på att möta elevens svårigheter på individnivå.

I utemiljö finns det mängder av tillfällen att utöva matematik på ett varierat och lekfullt sätt. Dessutom lämpar utemiljön sig mycket bra för kommunikation och argumentation, något som är viktigt för barnens utveckling av sin matematiska begreppsförståelse.Studiens syfte är att synliggöra hur några pedagoger på förskola använder utomhusmiljö för att utveckla barnen förståelse av olika matematiska begrepp. Litteraturen innefattar matematiklärande i förskola, utveckling och lärande, lek och lärande, pedagogernas roll och vad erbjuder utemiljö? Till den empiriska delen av studien valdes två kvalitativa metoder, som innefattar kvalitativa intervjuer med fem förskolepedagoger och kvalitativa observationer av förskolebarn respektive pedagoger i utemiljö.I resultatdelen framkommer att pedagogerna är överens om att det i utemiljö finns många möjligheter som stimulerar barns matematiska lärande. Det har också visat sig att pedagogerna anser att matematiklärande är något som kommer omedvetet och den ingår i alla vardagssituationer. Detta synsätt på matematiklärande gjorde att pedagogerna inte ansåg att det nödvändigt att planera till några särskilda aktiviteter i syftet till matematiklärande i utemiljö.Nyckelord: Förskolans utemiljö, matematiklärande, utevistelse, lek och lärande

No description available.

Syftet med denna studie är att få en fördjupad kunskap om hur förskolepersonal arbetar med flerspråkiga barns språkutveckling i verksamheten. Detta examensarbete är en kvalitativ studie där vi genomfört åtta semistrukturerade intervjuer med förskolepersonal som arbetar på fyra olika mångkulturella förskolor belägna i två olika kommuner. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv. I resultatet framgår det att förskolepersonalen använder sig utav stöd såsom bildstöd, kroppsspråk och TAKK-tecken i arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling. Det framkommer även att det är positivt om förskolepersonalen talar fler än ett språk när de arbetar på mångkulturella förskolor. Det synliggörs att förskolepersonalen arbetar med och förhåller sig till barns språkutveckling på olika sätt, men samtliga arbetar aktivt med detta ämne. Det lyfts i resultatet att förskolepersonalen anser att utbildning inom flerspråkighet kan vara en tillgång i arbetet med barngruppen. Vidare visar studien att barn lär sig språk när de kommunicerar med andra människor och att barnen behöver få utveckla sitt modersmål i verksamheten då det är grunden för barns svenska språkutveckling.

Syftet med examensarbetet var att få fördjupad förståelse av hur elevers tidigare erfarenheter och behov av anpassningar och stöd i matematik i grundskolan möts i årskurs 1 på två gymnasieskolor, samt hur informationen kring eleverna överförs mellan skolformerna. Studien utgår från en kvalitativ ansats med ett utvecklingsekologiskt och ett sociokulturellt perspektiv. Metoden har varit att få information genom intervjuer vilket har skett genom enskilda intervjuer med åtta matematiklärare på gymnasiet samt två fokusgruppsintervjuer med studie- och yrkesvägledare, speciallärare, specialpedagog och skolsköterska, totalt åtta personer. De två fokusgrupperna är fördelade på en grupp från grundskolan och en grupp från gymnasieskolan. I den samverkan som sker mellan elevhälsan på grundskolan och gymnasieskolan görs överlämning av information kring elever i matematiksvårigheter. Informationen är knapphändig och vanligaste åtgärden är att eleven har undervisats i liten grupp på grundskolan. Informationen om eleverna förmedlas till undervisande lärare via mentor eller på överlämningsträffar, i de fall vårdnadshavare gett sitt tillstånd till informationsöverföringen. De flesta lärare kartlägger elevernas förkunskaper och matematiklärande när de kommer till gymnasieskolan för att skapa sig en bild av eleverna. Detta underlag används vid planering av undervisningen för att förebygga hinder i elevers matematiklärande. Hur elevers behov av anpassningar och särskilt stöd möts i undervisningen beror på den enskilde läraren och vilka resurser som finns på skolan. Ett dilemma är att det saknas speciallärare för att möta denna elevgrupps behov.

Syftet med denna studie är att, utifrån lärare som ingår i Matematiklyftet, beskriva och analysera lärares erfarenheter av muntlig kommunikation som en del av matematik-undervisning, matematiklärande och matematikbedömning, samt hur detta kan förstås. Studien utgår från en kvalitativ ansats och bygger på halvstrukturerade intervjuer med 12 lärare som är behöriga i samt undervisar i matematik i årskurserna 1-9 i grundskolan. Intervjuerna har bearbetats och analyserats ur ett sociokulturellt perspektiv med den didaktiska triangeln som analysverktyg. Studien synliggör en enighet rörande den muntliga kommunikationens betydelse för att främja elevers matematiklärande. Utifrån studiens lärarröster framträder lärarens ämneskunskap och didaktiska val rörande allt från lärandemål, elevgrupperingar och aktiviteter till genomförande och bedömning som viktiga faktorer för elevens möjligheter att utveckla sin matematiska kompetens. Den muntliga bedömningen ger ofta snabb återverkan på undervisningen och lärandet, men visar sig vara svår att dokumentera, något som kan leda till att den ges en mer informell roll. Språkets betydelse för matematisk förståelse och lärande framträder tydligt i studien. Resultatet visar dock på en skiljelinje mellan de lärare som betonar ett korrekt matematiskt språk och de som i och för sig strävar åt det hållet, men sätter resonemanget och förståelsen i främsta rummet.

Syftet med denna studie är att få fördjupad kunskap om hur elever med särskilt utbildningsbehov i matematik kan identifieras, bedömas och förstås utifrån ett lärarperspektiv. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ metodansats med semistrukturerade intervjuer. Femton lärare med specialpedagogiskt uppdrag intervjuades för att ge svar på frågeställningarna och synliggöra lärares uppfattningar kring bedömningsprocessen. Resultatet visar att det är många faktorer som karaktäriserar elever med särskilt utbildningsbehov i matematik och det är andra aspekter än de matematiska färdigheterna som lyfts som centrala. Att identifiera hinder i elevers matematiklärande med hjälp av samtalet och dialogen som verktyg vid utförligare bedömningar är i fokus. Det framkommer många förklaringar till hinder i matematiklärande såsom lärmiljö, arbetsminne och koncentration samt språkliga förmågor. Bedömningens konsekvenser kan vara både positiva och negativa för elever med särskilt utbildningsbehov i matematik, men vikten av motivation, självkänsla och en inkluderande undervisning lyfts fram. Lärarens roll och kompetens genomsyrar studien. I det sociokulturella perspektivet är samtalet och dialogen centralt och lärarens kompetens står i centrum för att göra bedömningssituationen tillgänglig och rättvisande. Lärare med specialpedagogiskt uppdrag har en komplex och viktig uppgift att identifiera hinder och bedöma elevens styrkor och svagheter för att förebygga matematiksvårigheter och undanröja hinder i elevers matematiklärande.