Syftet med studien var att ta reda på vilka metoder förskollärare använder sig av i sin verksamhet för att få barn med bristande svenska språkkunskaper delaktiga i verksamheten. Syftet var även att finna hur förskollärarna främjar mångkultur i förskolans dagliga verksamhet. Studien utgick ifrån Vygoskijs sociokulturella teori och en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer användes. Tio förskollärare från två olika förskolor intervjuades. Resultatet visade att förskollärarna är medvetna om vilka metoder de använder sig av för att göra barnen delaktiga, samtidigt som de talade om komplexiteten i att vara medveten och kunna ta vara på de olika kulturer som finns i förskolans verksamhet.

No description available.

Sjukskrivningstiden har ökat dramatiskt sedan 1990 talet, utmattningssyndrom kan vara en orsak till detta. Den behandling som oftast rekommenderas är multimodal rehabilitering för utmattningssyndrom. Studier visar dock att rehabiliteringen inte verkar minska sjukskrivningstiden. Syftet med studien är att beskriva upplevelsen och erfarenheten av Multimodal rehabilitering vid utmattningssyndrom. Metoden som användes var en kvalitativ ansats med individuella semistrukturerade intervjuer. Det gjordes ett ändamålsenligt urval föratt syftet skulle kunna besvaras. Det blev totalt sex deltagare, där en användes som en pilotintervju och exkluderades från analysen. Resultatet bestod av fyra kategorier; känsla av gemenskap, bibehållen effekt, teamarbete och medvetenhet. Slutsatsen är att MMR är en komplexbehandling på en komplex problematik. Där flera av komponenterna upplevdes värdefulla av deltagarna. Det kan därmed finnas ett värde i att studera sjukskrivningstid i korrelation med andra utfallsmått.

Uppsatsen tar upp hur några naturbruksskolor arbetar med elever som utmanar skolan. Jag har använt mig av en kvalitativ metod. Jag har valt att använda mig av fokusgrupper och observationer som grund för min datainsamling. Uppsatsen visar på att de studerade naturbruksskolorna i hög grad har en samsyn i sitt sätt att både tänka och arbeta kring dessa elever. Skolorna använder sig av både multimodala och multiprofessionella förhållningssätt i sitt bemötande av elever som utmanar skolan. Uppsatsen har visat på vikten av att vi i skolans värld försöker hitta lösningar där vi lyfter det som fungerar istället för att fokusera på det som är fel. Att vi inte behandlar vissa elever mer olika än andra om inte situationen så kräver. Uppsatsen visar vidare på att vi i skolans värld bör se individen i första hand och att etiketten som en diagnos ger bör tas i andra hand. Etiketten eller diagnosen bör användas som en hjälp till en förståelse i hur vi kan anpassa vår verksamhet kring varje enskild elev och inte per automatik presentera diagnosen som ett åtgärdsprogram eller anpassning med färdig struktur för eleven. Att hitta positiva relationsskapande processer för att skapa gynnsamma lärmiljöer har också varit tydligt resultat i denna uppsats. / This is a paper based on a selection of agriculture schools and their work with students that challenge school culture and the responsible of their education on many levels. The survey is based on a qualitative method, where the collection of data relies on focus groups and observatory studies. The study shows that the schools in focus had a similar attitude as well as practice concerning these students. The schools are using multi modal and multi professional ways in their practice towards students with challenging behavior. The study also shows the importance of searching for the solutions that work instead of focusing on what is wrong, that is, that we treat students different only if needed. When we feel that our method doesn´t work and the student needs more support than their fellow students, we must do something about it. The study shows that we in the world of school, must initially take the individual in consideration and secondly he / her diagnose or etiquette. The diagnose or etiquette of the students should be seen more like a help in understanding how to adapt the education and not automatically present the diagnose as a program or adaptation with an already done structure for the student. To find relationships creating processes of positive educational environments is also an obvious result in the study.

Syftet med studien var att undersöka vilka typer av texter och bilder som unga tjejer och killar använde sig av vid framställningen av sig själva på sin blogg och vilken betydelse dessa kunde ha för dem själva och för mottagarna. Studien behandlade frågeställningar som skillnader mellan könen i bloggtexter och bloggbilder, vilka artefakter som de unga använde sig av samt hur frigörelse synliggjordes. 14 stycken bloggar studerades med hjälp av text- och bildanalys. Urvalet bestod av tio stycken tjejer mellan 13-21 år samt fyra killar 20-22 år. Resultatet visade att tjejerna i stor utsträckning använde sin blogg som medel för kommunikation där kravet på deltagande från läsarna var relativt högt beroende på ett direkt tilltal med direkta frågor och påståenden. Motkravet var att läsarna lovades fler inlägg och fler bilder vid tid och lust. Tjejernas bilder var dock oftast närbilder vilket kunde tolkas som att de blev för närgångna för att kunna skapa en social relation. I framställningen av genus i bilder visade tjejerna upp en ganska allvarlig yta med en känsla av passivitet, oftast ensamma i hemmamiljö medan de i text framhöll att var aktiva hela tiden med saker de hade gjort, saker de gjorde just nu och saker de skulle göra sedan även om dessa aktiviteter också gällde att bara vara hemma med familj och vänner.Åtminstone tre av de fyra killarnas bloggar var inte lika fokuserade på en kommunikation där responsen från läsaren var av vikt. Alla framställde de betydelsen av jobbrelaterade aktiviteter. Bilderna signalerade om en större öppenhet och tillgänglighet för en social relation då deras bilder nästan alltid var professionellt tagna på större avstånd av någon annan person. De log mer och hade öppna munnar i bild, som om de hade en kommunikation med fotografen eller med någon annan. Även om två av killarnas texter hade ett direkt tilltal till läsaren så var karaktären av dessa av den typen att de inte hade samma tydliga krav på deltagande som hos tjejerna. De visade sig bland annat genom färre direkta frågor och uppmaningar och desto fler erbjudanden. Sammantaget för båda könen var att de i sin kommunikation tydligt betonade värdet av vänner, god mat och dryck i sina bloggar.I analysen av kompositionen av texter och bilder som en helhet uttolkades tre typer av bloggidentiteter, de som skrev utifrån ett brinnande intresse, skribenterna, de som mest lade upp mycket bilder, lay-outarna samt de som både skrev om allt möjligt och illustrerade detta med bilder och vice versa, korrespondenterna. De korrespondenter som kunde balansera en personlig och en professionell framställning samt sticka ut utan att ”bli för mycket” tolkades som de som skulle kunna nå framgång hos en bredare publik än bara bland kompisar eller de som är intresserade av samma sak.Tjejer visade upp en stor frigörelse genom att de vågade ta för sig mer av utrymmet inom genren bloggar men att innehållet i dem var ganska homogent med liknande bilder och liknande inlägg. Dock var det ett par som stack ut. Killars frigörelse och empowerment framstod som mer bestämda med vad de ville ha sagt med sin blogg. Om flera av tjejerna passade in i genren enligt3stereotypen av en bloggande tjej så svarade inte resultatet på vem som är den typiska ”bloggkillen”. Det skulle kunna tolkas som att killar har större frihet och möjligheter i framställningen av sig själva.

Litteraturstudien behandlar elevnära, multimodala texter i undervisning. Syftet med litteraturstudien är att belysa hur undervisning med olika multimodala elevnära texter påverkar elevers läs-och skrivutveckling. Frågeställningarna som kommer att besvaras är:  Vilka möjligheter erbjuder elevnära multimodala texter för att utveckla elevers läs-och skrivförmåga?  Och på vilka sätt kan elevnära multimodala texter utgöra ett hinder för elevers läs-och skrivutveckling? Litteraturstudien bygger på nationell och internationell forskning om hur elevers läs-och skrivutveckling påverkas av arbete med multimodala texter. Studien behandlar 6 stycken doktorsavhandlingar och 9 vetenskapliga artiklar. Komparativ analysstrategi har använts som metod för att göra en jämförande analys. Resultatet visar att multimodala elevnära texter i undervisningen bidrar till att elever får användning av sina förkunskaper om populärkultur och att tillgången till autentiska mottagare gör att eleverna anpassar sitt textinnehåll efter mottagare. Vidare visar resultatet även att tillgången till bilder kan bidra till ökad läsförståelse men även till distraktion om utformningen är bristfällig. I resultatet framkommer det även att bedömningen av multimodala texter är något som behöver utvecklas eftersom modaliteter som ljud och bild knappt blir bedömda i elevernas multimodala texter. Slutligen visar resultatet även att multimodala E-böcker bidrar till ökad motivation och att elever läser längre stycken.

The aim of this bachelor’s thesis is to gain insight into young adults’ reading practices with regard to the genres fantasy and science fiction as well as the motivations for these practices in a multimodal world where traditional and digital media and platforms exist side by side. Young adults’ attitudes to traditional and digital media and platforms are also investigated. The methods used in this study were semistructured interviews and qualitative content analysis. Eight young adults who all have an interest in at least one of the genres were interviewed. In the analysis, motivational theory is used where we distinguish between intrinsic and extrinsic motivational factors. Our results show that the informants in this study are mostly positive to both traditional and digital media and platforms. They appreciate the different attributes of various media and platforms and find that they contribute to the overall understanding and perception of the story. The informants tend to use several formats. Some of our informants describe their reading practices in terms of a circle where one media or platform might inspire the use of another. Our study also shows that it is usually intrinsic motivation that fuels the informants’ interest in the genres, although extrinsic factors sometimes initiate an interest. Extrinsic factors may also contribute to the continued development of interest inreading.

Syftet med den här studien är att undersöka hur lärare som undervisar i årskurs 3-6 i grundskolan bedömer elevers multimodala texter i ämnet svenska, för att belysa vilka semiotiska modaliteter som framhålls som betydelsefulla och varför. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv. För att besvara forskningsfrågorna i studien användes en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Fem lärare som undervisar i årskurs 3-6 intervjuades om sina erfarenheter av att bedöma multimodala texter i ämnet svenska. Resultatet visar att det är viktigt för lärarnas bedömning att elever kan skapa texter som kombinerar typografisk text och bild. Bedömningen av elevernas bilder varierar eftersom vissa av lärarna har bedömningskriterier för den semiotiska modaliteten bild medan andra inte har det.  När elever skapar multimodala texter som innehåller typografisk text blir den typografiska texten oftast den semiotiska modaliteten som är viktigast i lärarnas bedömning. Däremot när elevers multimodala texter kombinerar muntligt framförande och typografisk text är det den muntliga förmågan som får störst betydelse. Det stöd som lärarna beskriver sig få från läroplanen i svenska härrör främst till kriteriet att eleverna ska kunna kombinera typografisk text med bild och ljud. / The aim of this study is to investigate how teachers who teaches in grades 3-6 assess students' multimodal texts in the school subject Swedish, to highlight which semiotic modalities are emphasized as important in teacher assessments of students' multimodal texts and the reasons behind it. The study is based on a socio-cultural perspective. To answer the research questions of the study, a qualitative method was used in form of semi-structured interviews. Five teachers who teach in grades 3-6 were interviewed about their experiences of assessing multimodal texts in the school subject Swedish. The result shows that it is important for the teachers' assessments that the students could create texts that combine typographic texts and images. The assessment of the students' images varies, as some of the teachers have assessment criteria for the picture itself and others do not.  When students are instructed to create multimodal texts that contain typographical text, the typographic text is usually the semiotic modality that is most important in teacher assessments. However, when students' multimodal texts combine spoken language and typographical text, the oral ability is considered the most significant. The support that the teachers describe they receive from the Swedish curriculum derives from the criteria that students should be able to combine typographical texts with images and sounds.

<p>Den första juli 2007 kommer en ny transporträttskonvention att träda i kraft. Konventionen förbereds av FN-organet UNCITRAL och avser behandla internationella transporter, där hela eller största delen av transporten sker till sjöss. De multimodala transporterna – alltså de där mer än ett transportsätt används i en transportkedja – ökar stadigt i omfattning och behovet av en harmonisering av internationella transporter är stort. Eftersom UNCITRAL:s konvention ämnar omfatta även till internationella sjötransporter anslutande landtransporter är ett av uppsatsens syften att undersöka hur omfattande denna multimodalitet är. En annat syfte med uppsatsen är att utreda huruvida multimodala transporter kan anses utgöra ett transportsätt sui generis. I uppsatsen kommer en fiktiv transport från New York till Oslo, via Rotterdam och Göteborg, att företas och analyseras. Inom ramen för exempeltransporten presenteras de regler som är aktuella om transporten företas idag och de regler som blir aktuella på transporten när UNCITRAL:s konvention trätt ikraft.</p>

Den första juli 2007 kommer en ny transporträttskonvention att träda i kraft. Konventionen förbereds av FN-organet UNCITRAL och avser behandla internationella transporter, där hela eller största delen av transporten sker till sjöss. De multimodala transporterna – alltså de där mer än ett transportsätt används i en transportkedja – ökar stadigt i omfattning och behovet av en harmonisering av internationella transporter är stort. Eftersom UNCITRAL:s konvention ämnar omfatta även till internationella sjötransporter anslutande landtransporter är ett av uppsatsens syften att undersöka hur omfattande denna multimodalitet är. En annat syfte med uppsatsen är att utreda huruvida multimodala transporter kan anses utgöra ett transportsätt sui generis. I uppsatsen kommer en fiktiv transport från New York till Oslo, via Rotterdam och Göteborg, att företas och analyseras. Inom ramen för exempeltransporten presenteras de regler som är aktuella om transporten företas idag och de regler som blir aktuella på transporten när UNCITRAL:s konvention trätt ikraft.