Vi lever i ett samhälle som inom många områden präglas av multimodalitet, och där text innefattar mer än enbart skrivna och tryckta verbalspråkliga texter. Begreppet text har fått en vidgad innebörd och innefattar numera texter där flera teckensystem samspelar (Selander & Kress, 2010), det vill säga multimodala texter. Den nya innebörden av text kan komma att utmana skolans textpraktiker och dess traditionella syn på text och bedömning. Vårt syfte är att undersöka vad lärare tar fasta på vid bedömning av multimodala texter som kombinerar skrift och bild. Vi utgår från den sociosemiotiska teorin samt den multimodala teorin när vi analyserar insamlade bedömningar av lärare samt semistrukturerade intervjuer. Våra undersökningsresultat antyder att lärare saknar verktyg för bedömning av multimodala texter. Dels för att lärare på fältet har en traditionell syn på bedömning av elevtexter. Dels på grund av sättet det multimodala perspektivet kommer till uttryck i skolans styrdokument. Våra undersökningsresultat visar att lärare behöver utveckla ett gemensamt metaspråk i klassrummet, genom vilket eleverna blir medvetna om sitt eget lärande under själva arbetsprocessen. Metaspråket i klassrummet kan fungera som ett verktyg vid bedömningssamtal.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka förskollärares uppfattningar om ocherfarenheter av att använda digitala verktyg i förskolan och digitaliseringsprocessen iverksamheten generellt. Den belyser också utmaningar som förskollärare möter när deanvänder digitala verktyg. Vi intervjuade sju förskollärare med varierande långyrkeserfarenhet i förskolan för att få deras syn på användningen av digitala verktyg och hurdessa verktyg hjälper förskollärare i utbildningsprocessen. Vi ville också ta reda påmöjligheter där verktygen kan användas samt utmaningarna som uppstår på grund avanvändningen av de digitala verktygen i förskolan. I denna studie används intervju fördatainsamling för att nå upp till studiens syfte och denna data analyseras med kvalitativanalys. Resultatet i vår studie visar att digitala verktyg är mycket viktiga och ses som hjälpmedel förgenomförandet av olika aktiviteter som till exempel de språkliga, matematiska ochnaturvetenskapliga etc. Förskollärarnas digitala kompetens spelar en stor roll i skapandet aven pedagogisk miljö rik på de digitala verktyg. Bristen på digital kompetens hosförskollärarna kan ibland leda till motstånd av vårdnadshavarna, vilket utgör en stor utmaningför förskolläraren att fördjupa sig i det pedagogiska innehållet när det gäller användning avdigitala verktyg. Förskollärarens intresse för digitala verktyg är den viktiga faktorn för attgenomföra aktiviteter som inkluderar användningen av digitala verktyg i förskolan på ettpedagogiskt sätt, vilket inte är beroende av längden på arbetslivserfarenhet.

Flerspråkiga klassrum har blivit allt vanligare i svenska skolor. Enligt styrdokumenten ska alla elever ges lika förutsättningar att tillägna sig kunskap i skolan. Forskning inom matematikdidaktik har påvisat att tillämpandet av multimodala resurser är gynnsamt för att främja flerspråkiga elevers lärande i matematik. Dessutom visar forskning att transspråkande samt kodväxling är två pedagogiska verktyg som kan bidra till ökad förståelse inom matematik. Denna studie syftar till att undersöka vilka multimodala resurser som framträder i matematiklärares undervisning på gymnasiet samt hur dessa används för att främja flerspråkiga elevers lärande i matematik. För att kunna besvara studiens forskningsfrågor har en kvalitativ ansats gjorts där klassrumsobservationer samt kompletterande intervjuer genomförts. Teorierna som använts för att tolka och analysera studiens empiri är socialsemiotik, multimodalitet som resurs för lärande, transspråkande som resurs för lärande samt kodväxling som resurs för lärande.  Studiens resultat visar att semiotiska modaliteter som röstläge, kroppsspråk, bild och former samt tekniska hjälpmedel som projektorer och tavlor är starkt framträdande i matematikundervisningen hos de gymnasielärare som deltog i studien. Resultatet visar också att transspråkande samt kodväxling inte är lika starkt framträdande. Slutsatsen som dras är att multimodalitet används som resurs för lärande i matematikundervisningen för främjandet av flerspråkiga elevers lärande. Men flerspråkighet som resurs i form av transspråkande och kodväxling används inte lika frekvent på grund av ovisshet om de pedagogiska verktygen och lärares inställning om att undervisningsspråket ska vara på svenska.

Denna studie har haft som syfte att undersöka vilka arbetssätt lärare upplever stödjer flerspråkigelevers språkutveckling samt tar vara på elevers erfarenheter av olika språk. För att få svar påfrågeställningarna gjordes en kvalitativ intervjustudie där sex lärare från olika skolor deltog.Studien utgår från fenomenografiskt perspektiv. Forskningen som ligger till grund för dennastudie har visat att transspråkande, kodväxling, ordförrådsutveckling samt multimodalaarbetssätt är arbetssätt som gynnar språkutvecklingen. Resultatet från denna studie visar attarbetssätten transspråkande och kodväxling gynnar elevernas språkutveckling då lärarnaupplevt att eleverna kan koppla samman svenskan med modersmålet och på så sätt få en störreförståelse. Även elevernas nyfikenhet för andra alfabet och språk ökade vid dessa arbetssätt. Dehar också sett att eleverna får en större medvetenhet om hur olika språk fungerar och äruppbyggda samt att elevernas självförtroende ökade. Resultatet från studien visar också attmultimodala arbetssätt, bildstöd, grammatik, gruppindelningar och ordförrådsutveckling ärarbetssätt som gynnar språkutvecklingen.

Syftet med denna studie var att undersöka om lärare anser att all typ av text är lika effektiv för att öka elevers läsförståelse.  För att kunna besvara syftet formulerades följande forskningsfrågor: -Ges utrymme i undervisningen till att läsa texter i olika former, varför i så fall? -Vilka texter anser lärare är relevanta i arbetet med elevers läsförståelse och varför?-Ser lärarna multimodala texter som ett stöd för elevers läsförståelse, varför?   För att behandla våra forskningsfrågor har kvalitativa intervjuer genomförts med fyra grundskolelärare från fyra olika skolor. De semistrukturerade intervjuerna genomfördes via digitala samtal. De teorier som användes var socialsemiotisk teori och multimodal teori. Den tidigare forskningen som studien tar upp utgår ifrån digitaliseringen i skolan och det didaktiska val som lärare gör i arbete med multimodalitet. Forskningen lyfter även fram läsförståelse och att det finns en ny syn på text vilket är en följd av att samhället har digitaliserats. En tematisk analys av den insamlade empirin har genomförts. Det resultat som framkom i studien var att lärarna i studien hade en vidgad syn på text och på hur elever skapar förståelse genom olika textformer. Alla lärare såg multimodala texter som bra verktyg att använda i undervisningen för att öka elevernas läsförståelse.

Detta examensarbete inom ämnet informationsdesign med inriktning textdesign, fokuserar på hur text och bild samverkar. Studien har genomförts för att ta reda på hur text och bild kan samverka inom texttypen teknikinformation. Kunskapen ska sedan appliceras på förklarande texter med syfte att hjälpa användare att förstå hur komplexa tekniker fungerar. I detta fall tekniken GPS. Tidigare forskning visar att användare verkar kombinera informationen från text och bild i en och samma mentala modell. Alltså deras egen representation av informationsmaterialet de tagit del av. Det har också visat att den kognitiva belastningen minskar om båda modaliteterna hålls inom ett nära avstånd, så användaren inte behöver röra sig mellan två element. Det metodiska arbetet i denna studie består av text och bildanalys samt intervjuer med den tänkta målgruppen för den gestaltning som tagits fram i samband med studien. Textanalysen genomfördes för att kunna urskilja mönster i denna typ av text och för att ta reda på om eller hur svåra ord används, meningslängd och hur väl texterna uppfyller sin funktion. Slutsatsen av mitt arbete bekräftar en känd princip. Att bilder verkar förstärka och förbättra användares möjlighet att komma ihåg och förstå det de tagit del av, när de används på rätt sätt. Under intervjuerna menade samtliga respondenter att bilder som förmedlade samma information som texten hjälpte dem att komma ihåg och förstå informationen. Den gestaltning som tagits fram är en text, med tillhörande bilder, som förklarar tekniken GPS.

Forskning har visat att svenskar, i synnerhet barn och ungdomar, läser allt läser mindre. Multimodala medier skapar nya möjligheter och nya verktyg för att utforma undervisning och på så vis även försöka främja elevers motivation till att läsa. Den här studien har som syfte att bidra med kunskap om hur svensklärare arbetar med multimodala medier i klassrummet för att främja elevers läsmotivation. Genom intervjuer med fyra yrkesverksamma svensklärare på gymnasiet undersöker studien hur lärare beskriver sina kunskaper om multimodala medier och deras didaktiska möjligheter och utmaningar när det gäller främjandet av läsmotivation, samt vilka för- respektive nackdelar det finns i arbetet med multimodala medier kontra traditionella texter. Resultatet visar att samtliga lärare besitter olika mycket kunskap om hur multimodala medier kan användas i undervisningen för att främja läsmotivation hos eleverna. Lärarna beskriver att multimodala medier skapar förutsättningar för att fånga upp fler elever i klassrummet och kan fungera som en hjälpande hand eller språngbräda in i berättandet och till en motivation att läsa. Exempelvis genom att elever får möjlighet att med olika medier ta till sig en och samma berättelse. / Research indicates that the Swedish population, especially children and young adults, read less and less. Multimodal media have the potential to create new opportunities and new tools for teachers to foster student’s motivation to read. The purpose of this study is thus to contribute with knowledge about how Swedish teachers use multimodal media in the classroom to promote students reading motivation. The empirical material consists of qualitative interviews with 4 teachers from different upper secondary schools in Sweden, with the purpose to analyze how teachers describe their knowledge of multimodal media and their didactic possibilities and challenges regarding the promotion of reading motivation, and what advantages and disadvantages there are in working with multimodal media versus traditional books.  The study shows that all of the interviewed teachers possess various much knowledge about how multimodal media can be used in classrooms to promote students reading motivation. The teachers describe that multimodal media can act as a helping hand or springboard to increase student motivation to read. For example, by giving student the opportunity to understand a specific story through different multimodal media.

Digitaliseringen i samhället och skolan har lett till att lärare ställs inför nyautmaningar då läraren behöver besluta om vilka digitala läromedel som ska användas i matematikundervisningen. Syftet med denna studie var att synliggöra hur utvalda digitala läromedel är utformade för att hjälpa elever med deras automatisering av multiplikationstabellerna. Fyra digitala läromedel har analyserats med hjälp av textanalys, där fokus varit på multimodalitet och begreppen ersätta, förstärka och transformera. Analysens resultat visar skillnader på hur de digitalaläromedlen använder olika semiotiska resurser, exempelvis när det gäller samspelet mellan text och bild. Några av de valda digitala läromedlen använder kompletterande bilder som kan ge eleven fler inlärningsstrategier. Bilder kan också hjälpa till att skapa ett sammanhang, vilket ökar elevens automatisering avmultiplikationstabellerna. Vissa läromedel använder även rörliga dekorativa bilder. Vi saknar dock rörliga bilder i form av förstärkning och transformering, vilket hade kunnat ge eleven fler sätt att förstå multiplikation. Analysen visar även att läromedlen kan användas för att individanpassa undervisningen, bland annat genom att eleven själv kan välja vilken multiplikationsuppgift som ska tränas samt olika svårighetsgrader. Vissa läromedel anpassar också svårighetsgraden automatiskt beroende på elevens svar exempelvis genom längre eller kortare svarstid.

Multimodal forms of expression have been added to the latest updated curriculum but doesn’t have an explicit description of the didactical questions, what, how, when, and why. You can find research about multimodal forms of expression used as a resource with reading- and writing difficulties, also for a meaningful learning, but it is missing in forms of the oral expressions. This essay examines how multimodal forms of expression is used when students are presenting oral presentations and how it is discussed in scientific research for the Swedish subject in year 4-6. This essay examines what students experiences when making an oral presentation and pros and cons with multimodal forms of expression for students learning abilities when presenting an oral presentation during the Swedish subject.  The sociocultural perspective, social-semiotic and the design theoretic perspective is the foundation of the analyzed material. The Swedish and the international litterateur has been found in databases and are all based on scientific research. To determine relevance of litterateur a chart of overview has been made for the material that we found relevant to the essays purpose and question formulations.  The result indicates that multimodal forms of expression have both pros and cons for the learning abilities in education. It also indicates that many students have negative experiences during oral presentations. The question formulations are partly answered, and a conclusion is that multimodal forms of expression can be used as a complement when making oral presentations. The result indicates that multimodal forms of expression give students meaningful learning opportunities and offers them several possibilities of performing an oral presentation.

Intresset för denna studie och för bildskapande har vuxit fram genom egna erfarenheter och från tidigare forskning som jag har tagit del av. Den forskning som jag har tagit del av visade att bildskapande kan vara språk- och kunskapsutvecklande samt att det är en del av ett multimodalt lärande (Borgfeldt & Lyngfelt, 2017; Dahlbäck, 2017; Häikiö, 2007). Syftet med studien är att ge en fördjupad inblick i verksamma lärares ställningstagande till elevers bildskapande ämnesintegrerat i svenskämnet. Vidare är syftet att synliggöra vilka förutsättningar bildskapande arbete kräver enligt verksamma lärare. Frågeställningarna är följande: På vilka sätt beskriver lärare att de förhåller sig till bildskapande i svenskämnet? Vilka förutsättningar beskriver lärare behövs för att integrera bildskapande i svenskämnet?Studiens teoretiska utgångspunkt är i det sociokulturella perspektivet (Säljö, 2014; Vygotskij, 1995). Centrala begrepp som används i studien är bildskapande, ämnesintegrering och multimodala uttrycksformer. Metoden som har använts är semistrukturerade intervjuer, urvalet gjordes ur ett bekvämlighetsurval med sex lärare på två olika skolor inom samma kommun. Resultatet visade att alla lärare beskriver att de använder sig av fler än ett sätt. De beskrev fem olika sätt hur de ämnesintegrerar bildskapande i svenskämnet. Bildskapande som förstärkning av elevers lärande, bildskapande som samtalsstöd, bildskapande som en lustfylld och avkopplande aktivitet, bildskapande som färdighetsämne och bildskapande som kompensation. Även fem förutsättningar var viktiga enligt lärarna för att ämnesintegrera bildskapande i svenskämnet: tillgång till material, miljö, lärarens kompetens, lärarens egna intresse och tid.