I uppsatsen undersöks metoder för läs- och skrivundervisningen inom sfi med utgångspunkt från modersmålet dari och multimodala verktyg. Syftet med denna studie är att undersöka de pedagogiska metoder som används vid läs- och skrivundervisningen på modersmålet dari inom sfi samt att se vilka multimodala verktyg som kan ges som stöttning vid läs- och skrivundervisningen för elever som ännu inte är litterata. Frågeställningarna var: Hur undervisar man i läs- och skrivundervisningen på modersmålet dari? Vilka didaktiska principer används tillsammans med multimodala verktyg? Undersökningen är en kvalitativ undersökning med intervjuer och observationer. Resultatet beskriver alfabetiseringsundervisning i en sfi-verksamhet som utförs på modersmålet dari med multimodala verktyg som stöd. Luke och Freebodys modell kan ligga till grund för undervisningen för vuxna (Freebody, 1992). Modellen belyser fyra centrala färdigheter: avkodning, meningsskapande, textanvändning samt kritiskt användande. En annan teori som genomsyrar synen på språkinlärning i uppsatsen är teorin om kognitiv inlärning som arbetades fram av den ryska psykologen Lev Vygoskij angående språk, tänkande och lärande (Vygotskij, 2001). Pauline Gibbons forskning har påverkat de teoretiska utgångspunkterna eftersom lärande av ett andraspråk sker i interaktion med andra (Gibbons, 2013).

Syftet med föreliggande studie är att med utgångspunkt i den sociokulturella och sociosemiotiska teorin undersöka hur sex stycken lärare i årskurs 1–3 resonerar kring visuella representationers agens i svenskundervisning och hur de menar att deras undervisning om visuellt meningsskapande ser ut. Tidigare forskning beskriver ett komplicerat förhållande till de visuella representationernas funktion i svenskundervisningen, de beskrivs både som ett tillägg och som ett viktigt redskap för lärande. Studien är genomförd genom en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer där elevtexter som informanterna tagit med sig har fungerat som utgångspunkt i samtalen. Empirin analyserades genom tematisk innehållsanalys med våra forskningsfrågor som kategorier. Resultatet visar hur de olika informanterna förhåller sig till visuella representationer i undervisningen och det framgår en skillnad mellan hur lärare talar om de visuella representationernas agens i förhållande till olika ämnen. Resultatet visar även att informanterna finner att de visuella representationernas funktion är viktig på lågstadiet och något som tillskrivs hög agens, men att hur de talar om dem är komplext.

Syftet med den här studien är att synliggöra goda exempel på hur flerspråkiga elever integreras i svenskundervisningen och analysera hur grundskolelärare i årskurserna 1–6 gynnar dessa elevers kunskaps- och identitetsutveckling i svenskämnet. För att kunna samla in relevant data om olika strategier och metoder för att gynna flerspråkiga elever har vi genomfört fyra semistrukturerade intervjuer med fyra grundskollärare som alla har undervisat i svenska som andraspråk. Metoden består av kategorisering av intervjusvaren utifrån begreppen multimodala verktyg, studietekniker och transspråkande liksom begreppet modersmål och dess vikt för att förstå svenska som andraspråk. Studiens teoretiska ram grundar sig i det sociokulturella perspektivet och vikten av stöttning i undervisningen. För att analysera våra intervjuer och den insamlade empirin har vi utgått från ett hermeneutiskt perspektiv för att skapa en djupare förståelse för intervjusvaren. Genom att analysera de fyra lärarnas svar kan vi konstatera att alla lärarna har strategier som de anser vara fungerande för att stötta den flerspråkiga eleven. Alla fyra lärarna arbetar mycket med olika multimodala verktyg. Tre av de fyra lärarna anser att modersmålet har en stor vikt för utveckling av elevens inlärning. Två av dem arbetar mycket med transspråkande i klassrummet. Utifrån resultatet har vi dragit slutsatsen att alla dessa strategier hänger ihop och främjar språkutvecklingen, som är en viktig del av människans utveckling utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Dessa olika metoder hjälper eleven att utvecklas såväl kunskapsmässigt som identitetsstärkande.

Inom matematik har bråk definierats som ett av de svåraste områdena att lära sig. En stor del av att förstå och räkna med bråk är att förstå begreppen som används inom matematik. För elever är matematikboken ett verktyg för matematikinlärning där de även får möta exempel på hur bråk kan skrivas och beskrivas med olika textresurser. Syftet med vår studie var att undersöka vilka matematiska ord och begrepp elever möter i matematikböcker som kan kopplas till bråk. Det gjordes för att undersöka hur matematikboken kan utveckla elevers ordförråd inom bråkområdet. För att uppfylla syftet med studien gjordes en kvalitativ innehållsanalys där innehållet av två matematikböcker för årskurs 6 analyserades. Innehållet analyserades ur ett konstruktivistiskt perspektiv utifrån att matematikböcker är artefakter med potential att konstruera kunskap hos eleven. Resultatet av analysen visade att matematikböcker kan tolkas som språkutvecklande artefakter genom att de introducerar en variation av matematiska ord och begrepp samt upprepar orden i olika kontext. Med utgångspunkt från ett konstruktivistiskt synsätt är det främst mängden unika ord och variation av textexempel eleven kommer i kontakt med i matematikböckerna, som utvecklar elevens ordförråd inom bråk. Därmed kan matematikböcker fungera som en resurs för att utveckla elevers ordförråd. Exempelvis erbjuder   böckerna övningar på hur bråk kan skrivas med olika ord men också hur olika textformer kan stödja elevers matematiska begreppsförståelse. / In mathematics, fraction has been defined as one of the most difficult areas to learn. A big part of understanding and counting fractions is understanding the concepts used in mathematics. For students, mathematics textbook is a tool for learning mathematics where they find examples of how fractions can be written and described with different text resources. Thus, the purpose of our study was to investigate which mathematical words and concepts students encounter in mathematics textbooks that can be linked to fractions.  The study was conducted to investigate mathematics textbooks´ potential to develop vocabulary while learning fractions. To fulfill the aim of the study, a qualitative content analysis was conducted where the contents of two mathematics textbooks for year 6 were analyzed. Based on constructivist learning perspective, the content was analyzed with the assumption that mathematics textbooks are artefacts with the potential to help students construct knowledge. The result of the analysis showed that mathematic textbooks can be interpreted as language developing artefact by introducing a variety of mathematical words and concepts and repeating the words in different contexts. However, from a constructivist point of view, it is mainly the number of unique words and variation of text examples the student comes into contact within the mathematics textbooks, which supports and develop the student's vocabulary in fractions. Thus, mathematics textbooks can serve as a resource for developing students' vocabulary by giving examples of how fractions can be written with different words, and the interaction between different text forms.

Syftet med denna studie är att undersöka likheter och skillnader inom olika lärares syn på användningen av multimodala digitala verktyg inom undervisningen och deras personliga strategier för att integrera dessa i sina klassrum. Även om skolundervisning till stor del alltid har varit multimodal, har graden av denna multimodalitet på senare tid ökat kraftigt på grund av samhällets generella digitalisering vilket har medfört att större antal digitala läromedel finns tillgängliga för användning. Digitala läromedel är multimodala och presenterar många olika möjligheter till en bättre undervisning. Med detta följer dock även utmaningar som innebär risker för kvaliteten på denna undervisning.I bakgrunden finns en kortare sammanfattning av digitaliseringens historia i Sveriges skolor och skolans styrdokument och regeringens beslut granskas för att visa hur digitalisering utvecklades hittills. Tidigare forskning visar att multimodalitet är avgörande för naturvetenskapliga ämnen och att det är extremt viktigt att lärarna använder sig av denna ökade multimodalitet. Därefter utförs en kvalitativ studie angående verksamma lärares inställning till detta och risken att undervisningsmoment inte följer kursernas centralinnehåll diskuteras. Tio lärare intervjuas angående deras upplevelser av anpassning till digitaliserad undervisning och deras funderingar angående framtiden av detta. Fokuset har lagts på undervisning av naturvetenskapliga ämnen och matematik, men resultatens relevans är inte nödvändigtvis begränsad till dessa ämnen.

I dagens samhälle är i stort sett alla texter multimodala. Forskning visar att elever har svårt med läsförståelse när det gäller texter med flera modaliteter. Syftet med föreliggande uppsats är att ta reda på vad lärare har för strategier när de tillsammans med elever läser texter bestående av flera modaliteter där text samt illustrationer, tabeller, symboler och grafer kombineras, samt om de läser texterna på olika sätt beroende på om de fått kompetensutveckling/utbildning eller inte.  Undersökningen bygger på gruppintervjuer med totalt fem verksamma klasslärare i årskurs 4–6 med lärarutbildning och minst tio års erfarenhet. Tre av lärarna har dessutom fått kompetensutveckling inom området multimodala texter.  Resultatet visar att lärare har specifika strategier när de läser multimodala texter tillsammans med eleverna och att dessa grundas på tradition, tidigare erfarenhet samt kunskaper som lärarna fått genom kompetensutveckling. Det framgår också att de lärare som inte fått kompetensutveckling saknar de kunskaper som krävs för att på ett bra sätt undervisa i hur man läser multimodala texter. / Nowadays, almost all texts are multimodal. Research show that pupils have a hard time understanding texts with several modalities. The aim of this thesis is to figure out teachers’ strategies in reading multimodal texts which consists texts combined with illustrations, charts, symbols and graphs, and examine if they are reading multimodal texts differently depending whether they have completed in-service courses or not.  The analysis is based on group interviews with teachers from five different classes teaching 4th to 6th grade. All teachers have a teachers-degree and they have at least ten years of experience. Three of them have taken part in in-service courses within the area of multimodal texts.  The results show that it appears that teachers have strategies while reading multimodal texts with their pupils and those strategies are founded in tradition, experience and knowledge obtained through in-service courses. It also appears that teachers who do not have completed in-service courses, lack the skills needed to teach in how to read multimodal texts.

Syftet med den här undersökningen är att ta reda på hur lärare på tre olika skolor i Sverige un-dervisar om läs- och skrivlärande och multimodala texter med hjälp av smartboardtavla. Vi-dare har syftet varit att se vilket resultat det ger på elevernas läs- och skrivutveckling.  Tillvägagångssättet har varit tre stycken observationer, en intervju med lärare och elevenkäter på varje skola. Studien har baserats på både kvalitativ och kvantitativ forskning där intervju-erna och observationerna har varit till största delen kvalitativa och elevenkäterna kvantitativa. Utifrån litteraturen som har använts i undersökningen har det visat sig att undervisningen med stöd av multimodala texter ökar med hjälp av den nya tekniken, samt att lärarna och lärarstu-derande kan behöva mer digital kompetens så att de kan hantera den teknik som finns ute på skolorna samt hur undervisningen med hjälp av digital teknik kan se ut. Det kan alltså bli en teknisk fråga och en pedagogisk fråga. Utifrån mina undersökningar har jag fått fram att smartboardtavlan är ett bra och roligt verktyg att använda i klassrummet där multimodala tex-ter ingår. När det gäller de multimodala texterna har litteraturen visat att det både kan vara en svårighet för elever när det kommer till att förstå bilderna men att det även kan medföra att kunskaper lättare kan befästas. / The purpose of this investigation is to find out how teachers in three different schools in Swe-den teaches about read- and writing-developing and multimodal texts with the help from a smartboard. The investigation also aims to examine whether it gives a result on the pupils read- and writing-developing. The methods of this study have been three observations on each school, one interview at each school and pupil survey for all of the pupils in each class. The study has been based on both quality and quantitative research were the interview and the ob-servations mostly have been qualitative and the pupil surveys have been quantitative. The literature used in the result on this study have shown that multimodal texts increases with the help from the new technology that exits. It also shows that teachers and teachers students need a deeper digital competence so they can use the technology that exits on the schools and to know how to teach from it. The result of my investigations show that smartboards is a good and fun tool to use in the classroom were multimodal texts existed. The literature has shown that the multimodal texts can be a difficulty for some children when it comes to understanding pictures, but it also can result in easier knowledge accomplishment.

The purpose with this study is to analyze and interpret the curriculum and through that highlight what opportunities the curriculum sets for the teachers to teach in accordance with aesthetic learning processes and different forms of expressions that’s a part of the lecture and the learning of the social studies subject in F-3. There is a lack of research on the aesthetic learning process and forms of expression linked to F-3 core subjects and almost no research linked to social studies. This study analyzes curriculum documents from 2011, syllabuses from 2011 and comment material from 2011 in the subject’s history, geography, religious education and civics and the aesthetic subject’s art and music. I have then compared these with the curriculum, syllabuses, and comment material for the same subjects in the upcoming curriculum of 2022. The study shows there is plenty of opportunities for teachers to build on the aesthetic learning process and different forms of expressions in the social studies subjects for F-3 in their teaching. The result has been discussed in relation to former research of aesthetic learning processes and different expressions. This discussion shows that education through aesthetic learning processes and different forms of expressions promotes thinking and analyzing skills among individuals enhancing their ability to actively participate in society. / Syftet med studien är att analysera och tolka läroplanen samt därigenom synliggöra vilka möjligheter läroplanen ger lärare att arbeta med estetiska lärprocesser och olika uttrycksformer som en del av undervisningen och lärandet i de samhällsorienterande ämnena i grundskolan F-3. Det finns sparsamt med forskning gällande estetiska lärprocesser och uttrycksformer kopplat till kärnämnena i grundskolans F-3 och näst intill ingen forskning alls gällande koppling till de samhällsorienterande ämnena. Studien utgår ifrån en textanalys där de analyserade dokumenten består av läroplanen från 2011, kursplaner från 2011 och kommentarmaterial från 2011 i ämnena historia, geografi, religionskunskap och samhällskunskap samt de estetiska ämnena bild och musik. Jag har sedan jämfört dessa med läroplan, kursplaner och kommentarmaterial för samma ämnen i kommande läroplaner 2022.  Studien visar att det finns gott om möjligheter i styrdokumenten som uppmanar och lämnar plats för läraren att använda sig av estetiska lärprocesser och olika uttrycksformer i de samhällsorienterande ämnena för F-3 i undervisningen. Resultatet har sedan diskuterats gentemot tidigare forskning om estetiska lärprocesser och olika uttrycksformer. Diskussionen visar att undervisning genom estetiska lärprocesser och olika uttrycksformer skapar tänkande och analyserande individer som kan delta aktivt i samhällslivet.

Den föreliggande studiens syfte är att undersöka lärare i årskurs 4–6 erfarenheter av att använda multimodala texter i undervisningen samt om det finns en medveten strategi i syftet att använda multimodala texter för att främja elevers läs- och skrivutveckling. För att fullgöra syftet med studien samlades data in med hjälp av semistrukturerade intervjuer och de som deltog i studierna var behöriga, undervisande lärare i årskurs 4–6. Studiens insamlade data analyse- rades med hjälp av en kategorisering som utformats efter studiens forsknings- frågor. De teoretiska ramar som formulerats för studien har sin grund i den socialsemiotiska teorin, socialsemiotikens multimodala perspektiv såväl som det designteoretiska perspektivet. Resultatet visar att de deltagande lärarna har en liknande positiv syn till multimodala texter. Däremot skiljer det sig åt hur lärarna använder sig av multimodala texter i undervisningen. Resultatet visar på såväl utmaningar som möjligheter i användandet av multimodala texter och samtidigt uttrycker lärarna i studien att multimodala texter är gynnsamma för elevers läs- och skrivutveckling. En återkommande problematik i studien är läroplanens otydlighet av begreppet multimodalitet, vilket kan hämma det multimodala förhållningssättet såväl som det genomtänkta syftet med under- visningen av multimodala texter.

Studiens syfte är att undersöka vilka resurser som erbjuds i undervisningen inför och under textskapandet av berättande texter. Vidare syftar studien att undersöka vad som karaktäriserar de berättande elevtexter som skapas i undervisningspraktiken samt vilka samband som synliggörs mellan elevtexterna och lärarens undervisning. Det empiriska materialet i studien utgörs av observationer, fältanteckningar och elevtexter. Studien bygger på socialsemiotisk teori, där språket beskrivs som ett sätt att i ”sociala sammanhang skapa betydelser och kommunicera” (Holmberg & Karlsson 2019:201). I elevtexterna har ord och bilder analyserats med hjälp av verktyg från systemisk-funktionell lingvistik, en språkmodell som beskriver hur språket fungerar i kommunikativa sammanhang (Holmberg, Karlsson & Nord 2011:10). Studien visar att det finns en del tydliga samband mellan lärarens undervisning och elevernas texter. Det kunde även iakttas ett generellt mönster i elevtexterna utifrån innehållet och uppbyggnaden av texterna. Vidare visar resultaten att bilderna ofta uttrycker samma som orden i texten och att läraren verkar lägga störst fokus på den verbala texten.