Most of the information online is difficult for people with cognitive disabilities to understand and assimilate. In this project I have had the expectation that this is possible to change. In cooperation with FUB, a Swedish organization working for people with cognitive disabilities, I have studied how to adapt content, pictures and writing to persons with the levels of mild to moderate cognitive disabilities. I have also taken the perspective “design for all”, which means that you adapt a design for the weakest persons in the society to make it work for everyone. The purpose of my work is to study how to create a web text where content, writing and pictures are incorporated. To examine how to do this I have conducted qualitative interviews in which I have let the informants look at and read four different texts. I have participated in a reference group where the content of the website has been discussed. I have also analyzed two of the texts that I used in the qualitative interviews. The result is based on the chosen methods and on the theory of interest for my work. My study has resulted in a manual about how to create a web text where content, writing, pictures and form, are adapted to people with cognitive disabilities. I have also made anexample of this kind of text. / En stor del av den information som finns på internet är svår för personer med utvecklingsstörning att ta till sig. Med förhoppning om att detta kan gå att ändra, har jag samarbetat med FUB, För utvecklingsstörda barn, unga och vuxna. Riksföreningen ska utveckla sin webbplats genom att användaranpassa den för personer med utvecklingsstörning. Därför har jag undersökt hur man kan skapa anpassade webbtexter. Jag utgår även från perspektivet ”design för alla” som innebär att om man anpassar en design efter de svagaste personerna i samhället så passar den alla. Syftet med arbetet har därför varit att undersöka hur man skapar en webbtext bestående av innehåll, skrift och bild, anpassad för personer med lindrig till måttlig utvecklingsstörning. För att undersöka detta har jag utfört kvalitativa intervjuer där jag låtit informanterna läsa fyra olika texter, deltagit i en referensgrupp som FUB har hållit i, där innehållet på webben har diskuterats. Jag har även gjort textanalyser på två av de testtexter som ingick i de kvalitativa intervjuerna. Utifrån den teori som var av intresse för mitt arbete och utifrån metoderna, har jag kunnat skapa en manual över hur en text kan se ut, som är anpassad för personer med lindrig till måttlig utvecklingsstörning. Därefter har jag gjort ett exempel på en sådan text.

Den här uppsatsen presenterar en undersökning vars syfte är att se om det finns skillnader i språket och semiotiken, inom semiotiken studerar man t.ex. tecken, bilder och annat som kan vara betydelseskapande, i nyhetsartiklar publicerade i papperstidningar och på webben. Bakgrunden till denna undersökning är utbredningen av nyhetsläsare på webben och de minskade upplagorna av tryckta dagstidningar. Undersökningen bygger på jämförelse och analys av en och samma nyhet i tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Aftonbladet och deras respektive webbsidor. Undersökningen visar att artiklar på webben bland annat är längre. Ett resultat som kan tyda på att vi blir mer informerade på webben.

Samhället lägger stort fokus på könsroller och genustänk samtidigt som Skolverket lägger fokus på att elever behöver läsa mer i skolan. Därför har vi valt att analysera hur könsroller framställs i barnlitteratur. Vi valde ut sex olika barnböcker och gjorde en kvalitativ analys av dom utifrån analysmetoder som Boréus (2015) och Widén (2015) beskrivit samt Nikolajevas (2004) motsatsschema. Syftet med vår studievar att analysera hur könsroller framställs i barnlitteratur. Resultatet visade att i de modernare böckerna framställdes huvudkaraktären inte tydligt som pojke eller flicka men i den äldsta boken var alla könsroller dock mycket tydligt framställda på ett stereotypiskt sätt. Uppsatsens slutsats var att majoriteten av barnböcker är genussmarta där barn i huvudkaraktär ofta är könsneutrala dock inte barnens föräldrar. / <p>Betygsdatum: 2021-06-06 </p>

Vårt syfte med kunskapsöversikten är att undersöka vad forskningen säger om hur lärare bör stödja elever och utforma sin undervisning för att möta de språkliga variationer som finns i skolan idag. Metoden för detta arbete har varit att genom databaser söka efter relevanta vetenskapliga texter samt att koppla dessa till rådande styrdokument i grundskolan samt gymnasieskolan. Resultatet visar på vikten av att möta flerspråkiga elever genom språkinriktad undervisning med stöd av metakognitiva strategier. Det är även av betydelse att stödja eleverna i deras starkaste språk genom transspråkande. Det påvisas även vara av nytta att använda multimodala hjälpmedel i kombination med transspråkande strategier för att stödja eleverna i deras utveckling och lärande.  Slutsatsen är att en språkinriktad undervisning där ett metakognitivt perspektiv i kombination med transspråkande bör användas för att möta de språkligt heterogena elevgrupper vi möter som lärare i våra klassrum. Översikten visar att utmaningen för professionen ligger i den språkliga kompetensen då varje enskild lärare inte har kunskap i alla elevers olika språk de kommer möta i sitt yrke. Vidare föreslås vidare forskning inom området för hur skolan påverkar integrationen för de med annat modersmål på sikt i samhället. Även ett intressant område för examensarbete föreslås där lärares didaktiska ledarskap i kombination med språkinriktad undervisning med metakognitivt perspektiv kan vara intressant att undersöka.

Inriktningen för den här litteraturstudien är multimodala texter i lågstadieundervisningen, eftersom samhällets utveckling ställer nya krav på såväl undervisning som lärare. Syftet är att sammanställa hur användandet av multimodala texter behandlas i forskning inom yngre elevers språkundervisning. De frågeställningar som besvaras är: Hur påverkas elevers läs- och skrivförmåga av att läsa och skriva multimodala texter i årskurs F-3? Vilka eventuella utmaningar medför användandet av multimodala texter för lågstadielärare? Den teori som återkommer i litteraturstudiens resultat är sociokulturell teori. Det analyserade materialet består av både nationella och internationella studier, presenterade i form av vetenskapliga artiklar, en doktorsavhandling och ett bokkapitel. Resultatet visar att multimodala texter i undervisningen kan påverka utvecklandet av elevers läs- och skrivförmåga antingen positivt eller negativt, utfallet beror på lärarens kompetens och planering.

I detta arbete har vi arbetat med hur åtta verksamma lärare ser på film i matematikundervisningen. Syftet med denna studie har varit att ta reda på hur några verksamma, undervisande lärare ser på filmvisningen på högstadiets matematiklektioner. Genom de erfarenheter vi fått, från de skolor vi gjort VFU på, vet vi att det visas film på lektionerna men frågan är varför visas det film, hur genomtänkt är filmvisningen och hur mycket planeringstid läggs det på de filmer som visas i undervisningen. Skolverket (2011)menar att arbetssättet förekommer i de flesta klassrum. Vi har valt att formulera vårt syfte i tre frågor. Formuleringarna lyder: 1. Vad anser lärarna att film har för påverkan på matematikundervisningen? 2. Vilka för och nackdelar ser lärarna med filmvisning? 3. Hur påverka filmvisning lärarnas planering av matematiklektionen? För att få en uppfattning om hur mycket forskning som gjorts och vad de har kommit fram till gjorde vi en bakgrundsundersökning. Tidigare forskning visar både positiva och negativa effekter av film. Forskningen visar också hur man kan använda det i sin matematikundervisning för att öka måluppfyllelsen eller variera sin undervisning. Vi har tittat på hur Skolverket ställer sig till digitaliseringen i stort för att sedan kunna ta ner det i diskussion och analys till filmvisningens effekter. Att förstå digitaliseringen av skolan menar vi är en grund till att förstå hur filmen har börjat användas i undervisningssyfte. Vi har tittat på vad det står i läroplanen för grundskolan om digitala verktyg och hur de ska användas. Det följer en liten del om hur man på lång sikt har försökt öka lärares digitala kompetens och att det mestadels har skett genom kollegialt lärande. I den tidigare forskningen har vi tittat på studier som har gjorts kring hur man ska arbeta med film för att få ut mest av filmtittandet. Vi tittade även på en studie som visar hur man ska tänka när man producerar egna filmer för att visa i sin matematikundervisning. De studierna visade på att om man gör filmerna på rätt sätt så kan det öka måluppfyllelsen i matematik med upp till 95%. Efter tidigare forskning följer en teoretisk presentation av Piaget, Vygotskij och multimodala teorier dessa teorier kopplas sedan ihop med film i analyskapitlet. Undersökningens metod är intervjuer. Vi har intervjuat åtta lärare som i dagsläget arbetar som matematiklärare. En del har jobbat länge medan andra bara är inne på sin andra termin som lärare. Utifrån intervjusvaren erhölls ett resultat som visar hur lärare ser på film i undervisning och det skiljer sig mycket mellan de olika lärarnas syn på film. Via dessa lärare erhölls svar som både visar att det är svårt att hitta filmer som passar till att kompletteralektioner med, någon tycker inte det finns någon mening med att visa film för eleverna, medan andra lärare säger raka motsatsen, att det är lätt att hitta filmer som passar, lätt att få in filmerna under lektionerna och det är lätt att motivera eleverna till att titta på samma film både hemma och på lektionerna för att de ska få en djupare förståelse för det matematiska området som de arbetar med. Innan vi presenterar resultatet har vi ett analyskapitel där vi har gjort en tabell och kategoriserat in våra informanter beroende på om de har en positiv, neutral eller negativ syn på film i matematikundervisningen. Resultatet visar att lärarna arbetar väldigt olika med film men det visar också att om man arbetar metodiskt med film, lägger ner tid på filmen under sin planering och sedan arbetar aktivt med eleverna före, under och efter filmvisningen så blir det en aktiv del av undervisningen som ger mycket både gällande begrepp och allmänna kunskaper. Resultatet presenteras med hjälp av våra forskningsfrågor och studien avslutas med en diskussion och en slutsats som visar att vi har fått svar på våra forskningsfrågor.

Abstract Syftet med vårt utvecklingsarbete är att beskriva vilka multimodala verktyg som yrkesverksamma pedagoger som har studerat pedagogiskt drama använder i sin undervisning samt på vilket sätt dessa verktyg används. I Pedagogiskt drama utgår man från en helhetssyn på människan. Föreningen av praktik och teori sker i en utvecklande process. Vi har använt oss av en kvalitativ metod bestående av tre semistrukurerade intervjuer och dagboksanteckningar från en deltagare. Vi har även studerat aktuell forskning inom området och i närliggande områden. De verksamheter som är representerade i vårt utvecklingsarbete är; förskola, fritids, grundskolan och gymnasiet.Vår resultatdel består av två delar; multimodala verktyg och kommunikativa användningsområden, där vi har sammanställt delar av det empiriska materialet. Något av det vi kommit fram till i vår undersökning är att pedagogerna aktivt använder sig av sitt förhållningssätt vilket i sig blir ett multimodalt verktyg. Deltagarna i vår undersökning använder sig av multimodala verktyg som både är digitala och icke-digitala. Exempel på de digitala verktygen är filmkamera, Internet och foto. Teaterpåsar, lek och rollspel är exempel på de icke-digitala verktygen som deltagarna beskriver. Vidare kan pedagogiskt drama räknas som ett multimodalt verktyg då dess innehåll består av många olika språk. Det är tre aspekter/användningsområden för multimodala verktyg som blir tydliga i vår undersökning; gestaltning, dokumentation och reflektion.

Denna litteraturstudie fokuserar på användningen av multimodala texter i årskurs F-3. Samhället blir alltmer effektivt i att identifiera specifika behov hos individer, till exempel behoven som kommer med diagnoser som dyslexi och språkstörning. Elever har en juridisk rätt till anpassade undervisningsmetoder som tar hänsyn till dessa individuella behov. Detta ökar därmed kraven på skolan och lärarens undervisningsmetoder samt förmåga att variera undervisningen. En variation skulle kunna vara att inkludera multimodala texter. Syftet med studien är att granska hur forskningen behandlar användandet av multimodala texter och dess inverkan på elevers läsutveckling. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har både nationell och internationell forskning, samt olika typer av publikationer undersökts. Publikationstyperna inkluderar artiklar och en avhandling. Litteraturstudiens resultat visar att arbete med multimodala texter gynnar elever med lässvårigheter. Resultatet visar också att användningen av multimodala texter ökar elevernas motivation och stödjer deras läsförmåga. Övningar som involverar multimodala texter ger eleverna möjlighet till en djupare förståelse av textens innebörd. Multimodala texter kan således vara till stor hjälp för elevers lärande. Sammanfattningsvis kan det fastslås att användningen av multimodala texter är värdefullt och bör ha en självklar plats i skolans verksamhet.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om i vilken utsträckning svensklärare använder sig av multimodala uttrycksformer och introducerar dem för eleverna i samband med muntliga lärandesituationer i ämnet svenska för årskurs 4–6, samt hur de multimodala uttrycksformerna påverkar elevernas lärande vid muntliga lärandesituationer. Studien belyser hur svensklärare i årskurs 4–6 upplever att de arbetar och använder sig av multimodala uttrycksformer i sin svenskundervisning. Studien belyser även hur lärarna upplever att de multimodala uttrycksformerna påverkar elevernas lärande vid muntliga lärandesituationer. Den sociokulturella teorin och dess syn på lärares roll vid elevers lärande är det som ligger till grund för studien. Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod. För att besvara studiens frågeställningar har semistrukturerade intervjuer använts där sex verksamma svensklärare i årskurs 4–6 har deltagit. Kvalitativ tematisk analys har använts för att bearbeta insamlade data från intervjuerna.Resultatet visar att svensklärarna använder sig av multimodala uttrycksformer vid muntliga lärandesituationer men även vid andra lärandesituationer i svenskundervisningen. Det framkommer i resultatet att det finns en osäkerhet hos svensklärarna kring begreppets innebörd. Resultatet visar också att några av lärarna ser multimodala uttrycksformer både som en möjlighet och nödvändighet för elevernas lärande. De andra lärarna ser multimodala uttrycksformer som ett hinder. En slutsats är att svensklärare behöver mer information om hur de multimodala uttrycksformerna kan användas och vilka olika multimodala uttrycksformer det finns. / The purpose of the study is to contribute knowledge about the extent to which Swedish teachers use multimodal forms of expression and introduce them to students in connection with oral learning situations in the subject of Swedish for grades 4–6, and how these multimodal forms of expression affect students' learning during oral learning situations. The study highlights how Swedish teachers in grades 4–6 perceive their work and use of multimodal forms of expression in their Swedish teaching. The study also highlights how teachers perceive how the multimodal forms of expression affect students' learning during oral learning situations.The sociocultural theory and its view on the role of teachers - teaching, forms the basis of the study. The study is based on a qualitative research method. To answer the study's questions, semi-structured interviews were conducted with six active Swedish teachers in grades 4–6. Qualitative thematic analysis was used to process the collected data from the interviews.The results show that Swedish teachers use multimodal forms of expression in oral learning situations as well as in other learning situations in Swedish teaching. The findings indicate that there is uncertainty among Swedish teachers about the meaning of the concept. The results also show that some of the teachers see multimodal forms of expression both as an opportunity and a necessity for students' learning, while others view them as an obstacle. One conclusion is that Swedish teachers need more information on how multimodal forms of expression can be used and the different types of multimodal forms of expression that exist.

Antalet andraspråkselever i den svenska skolan har idag ökat, vilket innebär att undervisningen behöver anpassas till de nya förutsättningarna. Den här litteraturstudiens syfte är att undersöka andraspråkselevers läs- och skrivutveckling och hur lärare genom multimodala arbetssätt kan stötta denna i ämnet svenska i årskurs 1 – 3. Resultatet i den här studien visar att lärarens stöttning har en avgörande betydelse vid andraspråkselevers utveckling och att det är viktigt att lärare har kunskaper om hur andraspråkselever lär. I studien redovisas även framgångsrika exempel på hur lärare kan stötta andraspråkselever genom att arbeta multimodalt. / <p>Svenska</p>