Utvecklingen i skola och i samhället går mot en alltmer digitaliserad värld. För att svara upp mot denna utveckling satsas det på att införa datorer i skolan. Många skolor följer trenden med att förse varje elev med en dator. Händer det något med lärarens didaktiska synsätt när vi introducerar in ett nytt verktyg i undervisningen och i undervisningsaktiviteterna? Den tidigare forskningen fokuserar främst på elevernas betyg och hur deras motivation förändras men det finns andra perspektiv som behöver belysas. Utgångspunkten för denna uppsats är att belysa och lyfta fram fem lärares resonemang om didaktiska synsätt där datorn är ett självklart verktyg i klassrummet. Frågeställningarna i uppsatsen tar upp vad lärare kan säga om hur datorn används i undervisningen, synen på den digitala kompetensen och lärandet med datorn. Intervjuer med verksamma lärare ligger till grund för empirin. Informanterna säger att datorn används på olika sätt i skolan. Hur datorn används i undervisningen skiljer sig åt mellan informanterna. Informanterna säger att datorn i undervisningen fungerar både som kreativt verktyg för eleverna samtidigt som det är ett administrativt verktyg för dem. Sammanställningen och tolkningen av informanternas utsagor visar att det inte finns en klar genomsyrande tanke för användandet av datorn i undervisningsaktiviteterna. Informanternas berättelser tyder snarare på att datorn används där den tycks passa in och fylla ett förenklande syfte.

Med denna studie har vi velat undersöka vilka synsätt som finns på drama inom förskolan och hur man förhåller sig till dessa synsätt i förskolans verksamhet. För att undersöka detta har vi använt oss av kvalitativa intervjuer med både förskollärare och dramapedagoger. Med hjälp av Sternudds fyra dramapedagogiska perspektiv har vi skilt de olika synsätten åt som framkommit i resultaten. Slutsatsen som vi har kommit fram till utifrån vår insamlade data är att både förskollärare och dramapedagoger använder sig av drama på mer eller mindre medvetna sätt och att deras synsätt på drama kan sammankopplas med Sternudds dramapedagogiska perspektiv men även synsätt som går utöver Sternudds perspektiv.

Bakgrund I dagens samhälle konsumerar en svensk person i genomsnitt 800 kilo livsmedel per år och det svenska hushållet utgör ungefär en fjärdedel av klimatpåverkan i livsmedelsväg. Växthusgaserna förändrar klimatet på jorden och med det medföljer en förändring av djur och växtriket på jorden. För att förändra detta är de viktigt att konsumenterna väljer livsmedel som är bra för miljön. Syfte Syftet med den här studien var att ta reda på hur konsumenter ser på närproducerat och ekologiska livsmedel. Metod Metoden som används i denna studie är kvantitativ med beskrivande statistik som analyserades i SPSS 17.0. En webbenkät utformades i GApps för att sedan publiceras på webbsidan Facebook.se. Resultat I studien deltog 120 respondenter. Att en råvara är närproducerad och ekologisk ansåg majoriteten av respondenterna att det är när livsmedlet har ett tydligt ursprung, liten inverkan på klimatet och att råvaran ska vara bra för miljön. Nittiotre procent ansåg det viktigt för dem att ha tillgång till både närproducerade och ekologiska livsmedel. Majoriteten av respondenter vill se ett ökat utbud av närproducerade och ekologiska livsmedel. Slutsats Studien visar att majoriteten av respondenterna anser det viktigt med närproducerade och ekologiska livsmedel samt att de vill ha ett ökat utbud av dessa livsmedel. Dock är ordet närproducerat fortfarande ett svårtolkat begrepp men respondenterna hade en uppfattning om vad närproducerat och ekologiskt innebar för dem. / Background Today a Swedish person consumes at average 800 kilograms of food per year and the Swedish household accounts for about a quarter of the carbon footprint in food consumption. Greenhouse gases are changing the climate of the earth and with it comes a change for the animals and plants. To change this, it is important for the consumers to choose foods that are less harmful for the environment. Objective The purpose of this study was to find out what consumers look at locally produced food and organic food. Method This is quantitative study with descriptive statistics and analyzed in SPSS 17.0. An online survey was designed in GApps and then published on the website Facebook.se. Results This study involved 120 respondents. A clear origin of the food, little impact on the climate and good for the environment was considered as locally produced and organic food. Further on 93% felt it was important to have access to both locally produced and organic food. The majority of respondents wanted to see a wider range of locally produced and organic food. Conclusion This study showed that the majority of the respondents highly valued the importance to find locally produced and organic foods and that they wished an increased range of these foods. However, the word locally produced is still a concept but difficult to interpret even if respondents had an idea of what locally and organic food meant for them.

Neuropsykiatriska funktionshinder är ett ständigt aktuellt ämne i både media och inom skolans värld. I Sverige har det förts en konfliktfylld debatt kring neuropsykiatriska diagnoser, vilket har utvecklats till en professionernas kamp. I skolans verksamhet är rektorn den aktör som har det övergripande ansvaret för beslut som omfattar elever med neuropsykiatriska funktionshinder.  Utifrån detta var syftet med arbetet att undersöka vilket synsätt, individuellt eller socialt, som framträder i rektorernas syn på elever med neuropsykiatriska funktionshinder och dess betydelse i skolans värld. Rektorernas uppfattningar ställs i arbetet mot två olika sätt att se på problematiken, det individuella och det sociala synsättet. För att avgränsa undersökningen har enbart kategorierna orsak, diagnos, konsekvenser och stödåtgärder/behandling lyfts fram. Studien är kvantitativ och har genomförts i form av en enkätundersökning, där sju rektorer i en kommun i södra Sverige deltagit. För att analysera datan som samlats in via enkätundersökningen har en kvalitativ metod använts. Slutsatsen från studien är att de rektorer som deltagit i enkätundersökningen, till övervägande del gav uttryck för svar kopplade till det individuella synsättet. Ingen rektor svarade dock genomgående på ett sätt som gör det möjligt att knyta honom eller henne enbart till det ena eller andra synsättet. Därav kan slutsatsen dras att samtliga rektorer som deltagit i undersökningen, i varierande grad, gav uttryck för både ett individuellt och ett socialt synsätt.

<p>Handledning är en metod för lärande och utveckling som används på arbetsplatser i olika verksamheter. Specialpedagogen är den yrkeskategori som oftast svarar för den handledning som bedrivs i förskolan och i grundskolan. Vi ville med studien undersöka hur specialpedagogen uppfattar handledningens syfte och hur de upplever sin roll i handledningssituationer. Detta för att vi skulle få en djupare kunskap om specialpedagogens syn på handledning.</p><p>För att få svar på syftet valdes kvalitativa intervjuer som metod. Fem specialpedagoger har ingått i studien, där vi i intervjuerna utgått från en intervjuguide med halvstrukturerade frågor.</p><p>Resultatet av studien visar att specialpedagogens syn på handledning till största delen överensstämmer med den litteratur som finns i ämnet. Specialpedagogens syfte med handledning är att genom handledning stärka personalens yrkeskompetens och att det i sin tur gynnar barn i behov av särskilt stöd. Specialpedagogens uppfattning av sin roll i handledningssituationer varierar. Arbetskamrat, samtalsledare eller expert, beror på i vilket uppdrag man handleder.</p>

<p>I forskningsdebatten, som rått på läs- och skrivområdet, har en polarisering kunnat urskiljas. De två polerna utgörs, enligt Anita Hjälme (1999), av ett syntetiskt respektive ett analytiskt synsätt. De olika synsätten finns, enligt oss, representerade hos två framstående forskare, Ingvar Lundberg och Caroline Liberg. Både Lundberg och Libergs forskningsresultat har haft stor inverkan i undervisningssammanhang, men forskningsresultaten står i kontrast mot varandra. Med utgångspunkt i de två synsätten, syntetiskt och analytiskt, har vi byggt vår studie. Syftet är att undersöka verksamma lärares synsätt på läsning och skrivning i de tidiga skolåren. För att kunna uppnå vårt syfte har vi använt oss av kvalitativa forskningsintervjuer med lärare i grundskolan. Vi har i resultatet kunnat fastslå att <em>merparten</em> av lärarna inte kan sägas ha antingen ett syntetiskt eller ett analytiskt synsätt, men vi ser tydliga tendenser åt något av hållen. Lärarnas varierande synsätt leder till att även de valda metoderna varierar i läs- och skrivundervisningen. Den forskning som vi har studerat, främst Hjälmes (1999) avhandling, visar att det finns en dikotomi mellan syntetiskt och analytiskt synsätt. Detta är något som vi inte har återfunnit hos de lärare vi har intervjuat.</p>

Handledning är en metod för lärande och utveckling som används på arbetsplatser i olika verksamheter. Specialpedagogen är den yrkeskategori som oftast svarar för den handledning som bedrivs i förskolan och i grundskolan. Vi ville med studien undersöka hur specialpedagogen uppfattar handledningens syfte och hur de upplever sin roll i handledningssituationer. Detta för att vi skulle få en djupare kunskap om specialpedagogens syn på handledning. För att få svar på syftet valdes kvalitativa intervjuer som metod. Fem specialpedagoger har ingått i studien, där vi i intervjuerna utgått från en intervjuguide med halvstrukturerade frågor. Resultatet av studien visar att specialpedagogens syn på handledning till största delen överensstämmer med den litteratur som finns i ämnet. Specialpedagogens syfte med handledning är att genom handledning stärka personalens yrkeskompetens och att det i sin tur gynnar barn i behov av särskilt stöd. Specialpedagogens uppfattning av sin roll i handledningssituationer varierar. Arbetskamrat, samtalsledare eller expert, beror på i vilket uppdrag man handleder.

No description available.

I forskningsdebatten, som rått på läs- och skrivområdet, har en polarisering kunnat urskiljas. De två polerna utgörs, enligt Anita Hjälme (1999), av ett syntetiskt respektive ett analytiskt synsätt. De olika synsätten finns, enligt oss, representerade hos två framstående forskare, Ingvar Lundberg och Caroline Liberg. Både Lundberg och Libergs forskningsresultat har haft stor inverkan i undervisningssammanhang, men forskningsresultaten står i kontrast mot varandra. Med utgångspunkt i de två synsätten, syntetiskt och analytiskt, har vi byggt vår studie. Syftet är att undersöka verksamma lärares synsätt på läsning och skrivning i de tidiga skolåren. För att kunna uppnå vårt syfte har vi använt oss av kvalitativa forskningsintervjuer med lärare i grundskolan. Vi har i resultatet kunnat fastslå att merparten av lärarna inte kan sägas ha antingen ett syntetiskt eller ett analytiskt synsätt, men vi ser tydliga tendenser åt något av hållen. Lärarnas varierande synsätt leder till att även de valda metoderna varierar i läs- och skrivundervisningen. Den forskning som vi har studerat, främst Hjälmes (1999) avhandling, visar att det finns en dikotomi mellan syntetiskt och analytiskt synsätt. Detta är något som vi inte har återfunnit hos de lärare vi har intervjuat.

This Bachelor’s thesis is the result of participation in a minorfield study at Hangzhou Public Library in China. The functionand role of the public library and its librarians are discussedthrough the views and perspectives of the librarians. Sevenlibrarians were interviewed using a semi-structured interviewguide. The results were analyzed with the help of The four-spacesmodel, which was developed to advocate and strengthen the roleof the public library and culture as a sustainable and socialdevelopment. The results are also of interest as there is a lack ofnon-western perspectives in Swedish LIS research and education.The results reveal varied uses of the library in terms of thefour spaces model. Hangzhou public library is similar in manyways to the Swedish and the Anglo-Scandinavian library sector.However, there are also distinct differences, for instance there isgreater emphasis on the librarian’s role as tutor and on the libraryas an educational institution. The informants expressed mixedfeelings towards the future. On the one hand, they believe that therole of the traditional librarian will continue. On the other hand,this belief clashes somewhat with their belief that the publiclibrary will become more of a performative and inspirationalspace. In general, it can be said that the librarians’ views of theirrole and of the functions of the public library are complex and, insome cases, in collision with each other.