The aim of this study is to examine and identify the different ways in which secondary and upper secondary school teachers perceive the use of fiction to teach English as well as their beliefs about the outcome or benefits of doing so. Five secondary and upper secondary school teachers in Sweden who teach English as a foreign language were interviewed about how they use fiction to teach English. A phenomenographic cross-case analysis was used to analyse the data. The teachers’responses were categorized and labelled into two main themes, that is, teaching methods and benefits of using fiction to teach English. However, the teachers’ descriptions about the definition and medium of expressing fiction was first established. The data from the theme ‘teaching methods’ were later sorted, categorized, and labelled into six instructional strategies. The teaching strategies included: selecting authentic learning material for students; building knowledge about themes in the fictional works; using classroom discussions to support students' learning; encouraging students to use their previous knowledge and learning experiences to understand the content of the fictional works; using audio-visual aids to enhance students' understanding of themes in the fictional works; and designing tasks that reinforce learning. These strategies were common amongst all five teachers. However, there were some subtle differences in the teaching methods, caused by factors such as the students’ mastery of the English language, the English course(s) the teachers were teaching and the fictional material they were using to teach English. / Syftet med denna studie är att undersöka och identifiera de olika sätt på vilka högstadielärare och gymnasielärare uppfattar användningen av fiktion för att undervisa engelska samt deras uppfattning om fördelarna med att göra det. För att få insikter om detta intervjuades fem lärare som undervisar engelska som främmande språk på högstadiet och gymnasiet i Sverige. En fenomenografisk tvärfallsanalys användes som metod för dataanalys och lärarnas beskrivningar av vad fiktion betyder samt på vilket sätt den kan uttryckas framställdes. Lärarnas svar kategoriserades i två huvudteman och märktes som: undervisningsmetoder och fördelarna att undervisa engelska genom fiktion. Data från temat ’undervisningsmetoder’ sorterades, kategoriserades och delades in i sex undervisningsstrategier. Undervisningsstrategierna innefattar: att välja autentiskt undervisningsmaterial; att bygga upp kunskap om teman i de fiktiva verken; att använda klassrumsdiskussioner för att stödja elevernas lärande; uppmuntra eleverna att använda sina tidigare kunskaper och erfarenheter av lärande; använda audiovisuella hjälpmedel för att förbättra elevernas förståelse av teman i de fiktiva verken; utforma uppgifter som förstärker lärande. Dessa strategier var gemensammabland de fem lärarna. Det fanns dock några små skillnader i undervisningsmetoderna som orsakades av elevernas behärskning av det engelska språket, de engelska kurserna som lärarna undervisade i och de fiktiva materialen som de använde för att undervisa engelska.

SammanfattningElevers intresse för naturvetenskap är lågt (DeWitt, Archer, Willis & Wong, 2013; The Gallup Organisation, 2008). Detta tros delvis bero på att abstrakta begrepp känns svåra, men olika gestaltning av svåra begrepp kan underlätta förståelsen (Ekborg, 1997).Syftet med denna studie är att undersöka hur praktiska inslag påverkar inlärningen under kemilektioner och om det ökar intresset för kemi. Litteraturstudier gjordes, dels av kognitionspsykologiska perspektiv av inlärning, dels av forskning och erfarenheter av praktiska inslag i undervisning. Vidare gjordes ett elevtest med elever (n=49) som gick andra året på naturvetenskaplig linje. Eleverna fick lösa övningsuppgifter i kemiområdet isomeri. De fick testa att arbeta med eller utan fysiska molekylmodeller. Därefter fick eleverna svara på en enkät.Litteraturstudien fann att både kognitionspsykologiska teorier om inlärning och resultat av studier av elevgrupper ger stöd för att praktiska inslag gynnar inlärning. Resultatet av elevstudien visade att majoriteten av eleverna ansåg att det är bäst att jobba med modeller eller en kombination av modeller och att skriva och rita.3-D-modeller är en bra hjälp för delar av kemiundervisningen. Praktiska inslag ger bättre förståelse för mer avancerade begrepp samt gynnar samarbete och intresset för ämnet (Hageman, 2010; Roberts, Hagedorn, Dillenburg, Patrick, & Herman, 2015). Praktiska inslag kan också gynna inkludering av funktionshindrade (Nilsson, 2014).Nackdelar med praktiska inslag är att de kan ta mycket tid, att lärmiljön kan bli orolig och högljudd och att material, verktyg och praktisk problemlösning kan ta fokus från kunskapsinnehållet i aktiviteten (Dicks, 2013). Om de praktiska inslagen innebär att för mycket ny information presenteras på en gång finns risk att korttidsminnet blir överbelastat (Rosenshine, 2012).Med hjälp av kunskaper i kognitionspsykologi och genom att ta del av erfarenheter och resultat från elevstudier kan man som lärare utveckla undervisningen ur ett ämnesdidaktiskt perspektiv där praktiska inslag i olika klassrumssituationer gynnar elevernas inlärning och intresse för kemi.

Syftet med studien är att undersöka lågstadielärares syn på och erfarenheter av multimodala texter i svenskundervisningen. Med detta menas hur kombinationer av flera olika uttrycksformer används i utformningen av text. I och med samhällets utveckling av digitala tekniker medför detta en större tillgänglighet av multimodala texter i elevernas vardag. Detta för med sig att ett multimodalt lärande som behandlar förmågan att läsa, skriva, analysera och tolka multimodal text har fått en väsentlig roll i elevernas undervisning. De forskningsfrågor som besvaras är: Hur beskriver lärarna att de uppfattar begreppet multimodala texter och dess roll i svenskundervisningen? Hur beskriver lärarna att de använder och arbetar med multimodala texter? Hur beskriver lärarna att de använder sig av digitala verktyg i svenskundervisningen? Dessa frågor besvaras genom semistrukturerade intervjuer med lågstadielärare. Deltagarnas svar analyserades sedan med en tematisk analys och resultatet diskuterades genom resursmodellen som Freebody och Luke utvecklat. Resultatet visar att lärarna uppfattar de multimodala texterna som något positivt och att olika uttrycksformer används som ett komplement och stöttande hjälpmedel i läs- och skrivundervisningen. Därutöver visar resultatet att digitala verktyg i undervisningen kan vara positivt om dessa noggrant planeras utefter ett tydligt syfte. Lärarna beskriver även de digitala verktygen som ett hjälpmedel i läs- och skrivundervisningen. / The purpose of the study is to investigate primary school teachers' views on and experiences with multimodal texts when teaching literacy. This refers to how a combination of different forms of expression are used designing texts. Due to the development of society and digital technologies, this leads to a larger number of multimodal texts in students' everyday life. This means that multimodal learning, including the ability to read, write, analyze, and interpret multimodal texts, has been given an essential role in students' education. The research questions answered are: How do teachers describe their perception of the concept of multimodal texts and their role in teaching literacy? How do teachers describe that they use and work with multimodal texts? How do teachers describe their use of digital tools when teaching Swedish? These questions have been answered through semi-structured interviews with primary school teachers. The teachers' responses were then analyzed with thematic analysis and the result discussed through The Four Resources Model developed by Freebody and Luke. The result shows that the teachers perceive multimodal texts as something positive and that different forms of expression are used as a complement and supporting aid in literacy instruction. In addition, the results shows digital tools in teaching can be positive if these are carefully planned with a clear purpose. The results also show that the digital tools are described as an aid when teaching reading and writing.

Research shows that young people of today read less and less fiction based on a negative attitude towards reading. At the same time, multimodal media is an increasingly growing part of what the school is expected to focus on. The purpose of the following study is to contribute with knowledge about upper secondary school teachers views on the relationship between multimodal media and students' reading pleasure in literature teaching. This is then discussed from Linda B. Gambrell's research-based perspective on the promotion of reading motivation and transmedia storytelling. By interviewing four practicing Swedish teachers from one upper secondary school, it becomes clear which multimodal media teachers at the school use and how they use these in literature teaching. The results of the study show that teachers use multimodal media such as film, pictures, theater, audiobook and podcast. The teachers experience that multimodal media function as a gateway to fiction in that these media arouse interest and stimulate students in a way that only traditional reading is not experienced as doing. Students get the opportunity to experience one and the same story through different media. At the same time, teachers value the traditional reading of printed text highly in a way that the use of multimodal media should not take place at the expense of traditional reading.

Syftet med denna strukturerade litteraturstudie är att med fokus på platsbaserad undervisning skapa förståelse för hur lärare kan arbeta med undervisning utanför klassrummet inom de samhällsorienterande ämnena i förskoleklass och årskurs 1–3. Studien undersöker vilken betydelse plats har för undervisning och lärande, vilka fördelar platsbaserad undervisning kan medföra samt vilka begräsningar som kan hindra skolor från att implementera denna undervisningsmetod. Följande frågeställningar valdes: Vilka pedagogiska och didaktiska vinster kan en platsbaserad undervisning medföra? Vilka hinder och begränsningar kan försvåra implementeringen av platsbaserad undervisning? Hur kan undervisning utanför klassrummet bedrivas i praktiken inom de samhällsorienterande ämnena? Två primära sökmetoder har använts för att finna ett relevant urval, databassökning och manuell sökning. Analysen av urvalet visar att platsen har en betydelsefull inverkan på undervisningen och lärandet. En platsbaserad undervisning ökar elevernas engagemang, deltagande och ökar elevernas förmåga att komma ihåg sina kunskaper. Forskningen visar dock att det finns aspekter som försvårar implementeringen av undervisningsmetoden för yrkesverksamma lärare. Studien visar slutligen på allmänna aspekter som lärare med fördel kan ha i åtanke vid genomförandet av undervisning utanför klassrummet på olika platser.

Med fokus på att öka lönsamheten för sina medlemmar strävar Norra Skog ständigt efter att förbättra och effektivisera sin logistik för att hantera det ständigt föränderliga flödet av massaved från skogsavlägg till industri. För att uppnå detta har företaget implementerat Woodflow, en avancerad programvara för logistikoptimering. I linje med det ökande intresset för att minska transportkostnader och främja hållbarhet inom transportnätverket, har det också börjat väcka intresse för att undersöka möjligheterna till att utöka användningen av tågtransporter för massaved. Detta examensarbete syftar till att analysera och optimera Norra Skogs transportflöde av massaved med målet att minimera transportkostnader och undersöka möjligheterna till att minska koldioxidutsläpp inom transportflödet. Arbetet inleddes med en grundlig litteraturstudie för att skapa en förståelse för leveranskedjan för massaved inom skogsindustrin samt ge en bakgrund till den optimeringsteori som ligger till grund för programvaran Woodflow.  Genom användning av Woodflow utfördes olika scenarioanalyser för att utvärdera olika strategier och metoder för att optimera transportflödet. Relevanta data för projektet samlades in och bearbetades för att förbereda indata till programvaran och möjliggöra analys av informationen om transportflöden för massaved. De undersökta scenarierna inkluderade ett scenario som speglade det faktiska transportflödet år 2023 och ett scenario med optimerade lastbilstransporter som användes som referenspunkt. Vidare genomfördes ett scenario med fria tåg- och lastbilstransporter med syftet att undersöka det optimala transportflödet som minimerar transportkostnader. Införande av nya terminaler och uteslutande av en befintlig terminal undersöktes i ett scenario och dessutom utfördes en analys av minimering av koldioxidutsläpp och transportkostnader genom att tillämpa en premiekostnad som representerade lastbilstransporternas högre koldioxidutsläpp. Till sist genomfördes ett framtidsscenario som syftar till att undersöka hur Norra Skog bör planera för sina transporter i framtiden utifrån prognoser av ökade tillgångsvolymer. Genom att noggrant utvärdera dessa olika scenarier söker arbetet efter de mest effektiva och hållbara lösningarna för Norra Skogs transportflöde för massaved. Resultatet visar på att det finns potential till stora kostnadsbesparingar och betydande minskningar av koldioxidutsläpp genom att optimera lastbilstransporterna från det faktiska utfallet 2023. Därefter finns ytterligare kostnadsbesparingar att hämta genom att optimera tågflödet och transportera mer volym via detta mer hållbara transportslag. Samtliga optimeringar av tågflödet, förutom framtidsscenariot med ökad tillgång, bidrar till ytterligare minskningar av koldioxidutsläpp och det anses därav vara av intresse för Norra Skog att fortsatt undersöka och utvärdera möjligheten att utöka tågtransporterna. Det är främst terminalen Storuman som visar på stor potential för fler antal tågavgångar, medan Hissmofors och Bastuträsk överlag visar minst potential för utökning av tågtransporter. Vidare visar terminalen Östavall ytterligare potential för ökad transport av massaved via tåg genom att helt ersätta terminalen Ånge. / Focusing on increasing profitability for its members, Norra Skog continuously strives to improve and streamline its logistics to manage the ever-changing flow of pulpwood from forest sites to industry. To achieve this, the company has implemented Woodflow, an advanced logistics optimization software. In line with the growing interest in reducing transportation costs and promoting sustainability within the transport network, there has also been increasing interest in exploring the possibilities of expanding the use of rail transport for pulpwood. This thesis aims to analyze and optimize Norra Skog's transport flow of pulpwood with the goal of minimizing transportation costs and exploring possibilities to reduce carbon dioxide emissions within the transport flow. The work began with a thorough literature review to create an understanding of the supply chain for pulpwood in the forestry industry and then provide a background to the optimization theory underlying the Woodflow software. Using Woodflow, various scenario analyses were conducted to evaluate different strategies and methods for optimizing the transport flow. Relevant data for the project was collected and processed to prepare input for the software and enable the analysis of information on pulpwood transport flows. The scenarios examined included one that reflected the actual transport flow in 2023 and one with optimized truck transports used as a reference point. Furthermore, a scenario with free rail and truck transports was conducted to investigate the optimal transport flow that minimizes transportation costs. The introduction of new terminals and the exclusion of an existing terminal were examined in one scenario, and an analysis of minimizing carbon dioxide emissions and transportation costs was also performed by applying a premium cost representing the higher carbon dioxide emissions of truck transports. Finally, a future scenario was conducted to examine how Norra Skog should plan its transports in the future based on forecasts of increased supply volumes. By carefully evaluating these different scenarios, the work seeks the most efficient and sustainable solutions for Norra Skog's pulpwood transport flow. The results show that there is potential for significant cost savings and substantial reductions in carbon dioxide emissions by optimizing truck transports from the actual outcome in 2023. Further cost savings can be achieved by optimizing the rail flow and transporting more volume with this more sustainable mode of transport. All optimizations of the rail flow, except for the future scenario with increased supply, contribute to further reductions in carbon dioxide emissions and are therefore considered of interest for Norra Skog to continue evaluating the possibility of expanding rail transports. It is mainly the terminal Storuman that shows great potential for an increased number of rail departures, while Hissmofors and Bastuträsk generally show the least potential for the expansion of rail transports. Furthermore, the Östavall terminal shows additional potential for increased transport of pulpwood by rail by completely replacing the Ånge terminal.

Röntgenavdelningen har ett blandat flöde av patienter vilket medför att denna är en potentiell smittväg för olika sjukdomar. För att minska risken för smittspridning är det viktigt att de basala hygienrutinerna följs, dock visar studier på att följsamheten till de basala hygienrutinerna är låg. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka hur röntgensjuksköterskans följsamhet till handhygienrutiner kan förbättras. Metod: En integrativ litteraturöversikt där vetenskapliga artiklar har sökts i databaserna PubMed och CINAHL. 15 artiklar har kvalitetsgranskats, kategoriserats, analyserats och slutligen har resultatet sammanställts och en syntes skrivits. Resultat: Olika typer av interventioner, såsom utbildning, information, automatiserade observationssystem och multimodala interventioner kan vara hjälpsamma i arbetet med att förbättra följsamheten till handhygienrutinerna Slutsats: Praktisk och teoretisk utbildning, en engagerad ledning och ett klimat i kombination med god tillgång till handhygienprodukter och påminnelser om att utföra handhygien är viktiga delar i arbetet med att förbättra följsamheten till handhygienrutiner. / The radiology department has a mixed flow of patients which means that it has the potential to become a site for infection transmission. In order to reduce the risk of infection spreading it is important that the basic hand hygiene routines are followed. However, studies show that the compliance with the basic hand hygiene routines is low. Aim: The aim was to examine how the radiographer's adherence to hand hygiene practices can be improved. Method: An integrative literature review where scientific articles were searched in the PubMed and CINAHL databases. 15 articles have been quality reviewed, categorized, analyzed and finally the result has been compiled and a synthesis written. Result: Different types of interventions, such as education, information, automated observation systems and multimodal interventions, can be helpful in improving compliance with hand hygiene routines. Conclusion: Practical and theoretical education, dedicated management and a responsible climate combined with good access to hand hygiene products and reminders to perform hand hygiene are important parts of the work to improve compliance with hand hygiene routines.

Dagligen möter eleverna multimodala texter både i skolan och på fritiden. Digitaliseringen har medfört en förändring i hur texter läses och produceras. Dessutom bidrar digitaliseringen till både möjligheter och svårigheter för såväl lärare som elever. Syftet med den här studien är att ta reda på hur lärare och elever arbetar med multimodalt berättande texter i svenskundervisningen i årskurs 1-3 samt vilka möjligheter och svårigheter som finns i arbetet. Lärares och elevers syn på arbetet med multimodalt berättande texter kommer även att jämföras med varandra. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv då de multimodalt berättande texterna skapas i ett socialt sammanhang. Metoden som används för att samla in material är intervju, lärarna intervjuas personligen och eleverna intervjas i grupp. Resultaten i studien visar att skrift och bild är de modaliteter som används mest. Årskurserna arbetar på lite olika sätt men samtliga lärare använder bilder som stöd för att förstärka elevernas förståelse. Digitala verktyg används flitigt i svenskundervisningen, projektor används vid genomgångar och redovisningar, datorer används som sökmotor och att producera text på och iPads används på samma sätt som datorn men även till att spela in ljud och film. Lärarna planerar vad eleverna ska göra medan eleverna får planera vad de vill skriva om. Men det är inte alltid så lätt att komma på vad de ska skriva om. Lärarna upplever att många elever har brist på fantasi vilket även eleverna själva lägger märke till. / On a daily basis, students encounter multimodal texts both at school and at leisure. Digitization has led to a change in how texts are read and produced. In addition, digitization contributes to both opportunities and difficulties for both teachers and pupils. The purpose of this study is to find out how teachers and students work with multimodal narrative texts in the Swedish subject in grades 1—3 and what opportunities and difficulties exist in the work. Teachers´ and pupils' opinion on the work with multimodal narrative texts will also be compared with each other.  The study is based on a sociocultural perspective which considers the multimodal narratives as constructs in a social context. To collect material to my study I use the method interview, the teachers are personally interviewed and the students are interviewed in groups. The results of the study showes that writing and image are the most common modalities. The grades work in slightly different ways, but all teachers use pictures to support students' understanding. Digital tools are used extensively in Swedish teaching, projectors are used in reviews and reports, computers are used as search engines and to produce text on, and iPads are used in the same way as the computer but also to record audio and film. Teachers plan what students should do while students plan what they want to write about. But it's not always easy to figure out what to write about. The teachers feel that many students have a lack of imagination which the students themselves notice.

Denna studie belyser vilka hinder som kan uppstå när man arbetar multimodalt genom lärplattan i lågstadiet i ämnet svenska, men även i vilka sammanhang det kan främja elevers inlärning. Detta visar i sin tur resultatet av vad multimodalt lärande ger, samt varför lärplattan kan ses på olika sätt i lärandet. Hur ska skolan göra för att bidra till att lärplattan blir en tillgång och inte en börda i undervisningen? Multimodalt lärande finns i många olika former så som ljud, rörelse och bild. Det multimodala lärandet med exempelvis lärplattan får ta mer plats och används alltmer i skolan, men för vilket syfte? För vissa lärare kan multimodalt lärande genom lärplattan innebära en tillgång men för andra en börda eller endast en utfyllnad under lektioner. Lärplattan och andra digitala verktyg används av majoriteten av elever och folk i allmänhet på en daglig basis utanför skolan, vilket tyder på att samhället utvecklas. Detta betyder även att skolorna utvecklas. Syftet med denna studie är att undersöka hur multimodalt lärande med hjälp av lärplattan behandlas i forskning inom ämnet svenska. Genom denna studie bildas ett underlag som synliggör behov av vidare forskning inom multimodalt lärande via lärplattan ur lärarperspektivet. Alla elever lär sig inte på samma sätt vilket gör att lärare måste använda olika utlärningsmetoder. Detta gör studiens frågeställningar svåra att ge ett precist svar på. Arbetets resultat visar att multimodalt lärande med lärplattan kan främja elevers inlärning på många olika sätt vilket visar vad ett multimodal lärande genom lärplattan kan innebära. Det kan vara enkla stödjanden så som ett underlättande vid redigering av felskrivning i texter, men även ett främjande i elevers arbete med läs- och skrivkunnighet, hörförståelse och uttal. Arbete med multimodal inlärning genom lärplattan kan även agera som ett hinder, exempelvis kan lärplattan skapa tekniska problem. Det är även essentiellt att passande arbetsmaterial (t.ex. applikationer) används på ett korrekt sätt, vid korrekt tillfälle. När det gäller specialanpassning visar sig multimodalt lärande genom lärplattan kunna stödja vid bland annat språksvårigheter och bearbetning av ljudlig information, samt fungera som ett hjälpmedel vid finmotoriska begränsningar.

Detta examensarbete inom ämnet informationsdesign, inriktning text fokuserar på hur motiverande instruktioner och grafisk form kan bidra till effektivare användning på ett nytt intranät. Undersökningen har genomförts i samarbete med Katrineholms kommun och syftet är att skapa en gestaltning som bidrar till användarvänligheten för användarna i samband med ny lansering av intranät. Studien tog form i utprovningar och intervjuer gällande nuvarande intranät, utprovning av gestaltningsförslaget med hjälp av kommunikationsavdelningen på kommunen samt fokusgrupp. Tidigare undersökning som kommunen gjort har också varit en del av ett givande material jag tagit del av. Slutsatser av undersökningen visar att användarbehoven i en stor organisation är breda. Användarens vilja att faktiskt vilja ta till sig information spelar roll. Self-efficacy är också betydande för hur man förstår och kan navigera på ett intranät. Med hjälp av manualer som stöttar och visar användaren kan flera ta del av smarta tips och råd för att göra intranätet användbart för dem.