Konsumenter ställs inför en ständigt ökande mängd information som påverkar deras beslutsprocess vid en köpsituation. Delar av denna problematik går under benämningen konsumentförvirring och delbegreppen homogenitet, överflöd och tvetydighet. Denna kvalitativa studie syftade till att undersöka lågengagemangsprodukter i livsmedelsbutiker och hur stimuli i form av produktattribut och butiksstimuli kan påverka konsumenters utformning av strategier för att minska förvirring. Undersökningen baserades på samtal utifrån tre fokusgrupper där resultaten visar att det inte kan fastställas något entydigt svar på denna fråga. Detta beror på att olika grader av engagemang och skiftande preferenser identifierades beroende på konsumenttyp och vilket produktsortiment som behandlades.

In a competitive market as supermarkets, hundreds of the same products fight for attention in the shops. Every day thousands of targeted advertising messages is given to us. As a natural result of all this, power is transferred to consumers. You can no longer differentiate yourself by only price and function, thus companies must play on the emotional aspects and create a relationship with consumers. A key to success is to understand people's emotional needs and then satisfying them. In various journals and papers you can find highlighted success stories of strong brands such as Harley-Davidson, Apple and Virgin Airlines. They have all grown strong passionate relationships with their customers. It describes the type of emotional loyalty that all companies strive to achieve. But what about the marketers who face the same challenge, though they will sell toilet paper rather than a motorcycle? Where consumers think that the product in question is boring but necessary evil? Can these products even achieve an emotional relationship with their customers? Low-engagement products often have many loyal customers. Since you do not put so much thought behind the purchase, you choose the same brand on a regular basis again and again. It is thus a loyal customer, but customers often have not reflected on why they are that. The client therefore has no emotional connection to the product. This type of behavior is classified as "false loyalty" and is often based on the customer buying the product of habit and by means of short memory rules. The opposite of this false loyalty is "true loyalty" and may also be termed as "emotional loyalty" where the customer purchases the product on a regular basis because of the perceived value, how much the customer likes the product and what positive feelings and associations the customer has to the product. People strive to experience positive emotions and want to avoid negative ones. This means that if a consumer is experiencing a positive feeling, it is expected that he would endeavor to repeat it, and thus become a loyal customer. This shows that one can connect emotion and loyalty to each other, which we will do in this paper. We have in our study used a qualitative method and with a positivistic approach. We have conducted interviews with two respondents from the company SCA; Camilla Svensson on Edet and Margareta von Renteln on Libresse. We have, through our investigation concluded that it is possible for low-engagement products to achieve emotional and true loyalty to customers, but it is very difficult when compared with a high-engagement product. One must also consider that even low-engagement products have varying degree of commitment. A feminine hygiene product implies a higher risk when compared to a toilet paper. Therefore promotional activities must be adjusted by type of asset. / Inom en konkurrensutsatt marknad som livsmedelshandeln slåss hundratals homogena produkter om uppmärksamheten i butikshyllorna. Varje dag riktas tusentals olika reklambudskap mot oss. Som en naturlig effekt av allt detta har makten överförts till konsumenterna. Man kan inte längre differentiera sig genom endast pris och funktion, därmed måste företagen spela på de emotionella aspekterna och skapa en relation till konsumenterna. En nyckel till framgång är att förstå människors emotionella behov och sedan tillfredsställa dessa. I olika tidskrifter och uppsatser lyfts framgångshistorier om starka varumärken såsom Harley-Davidson, Apple och Virgin Airlines fram, som alla har odlat starka passionerade band till sina kunder.  Det beskriver den typ av emotionell lojalitet som alla företag strävar efter att uppnå. Men hur går det för marknadsförare som ställs inför samma utmaning, fast de ska sälja toalettpapper snarare än en motorcykel? Där konsumenterna rent av tycker att produkten i fråga är tråkig men ett nödvändigt ont. Kan dessa produkter även uppnå en emotionell relation till sina kunder? Lågengagemangsprodukter har ofta många lojala kunder. Eftersom man inte lägger så mycket tankeverksamhet bakom köpet, så väljer man samma varumärke regelbundet om och om igen. Man är alltså en lojal kund, men kunden har ofta inte reflekterat över varför denne är det. Kunden har alltså ingen emotionell koppling till produkten. Denna typ av beteende klassificeras som ”falsk lojalitet” och bottnar ofta i att kunden köper produkten av gammal vana och med hjälp av korta minnesregler. Motsatsen till denna falska lojalitet kallas “sann lojalitet” och kan också benämnas som ”emotionell lojalitet” där kunden köper produkten regelbundet på grund av det upplevda värdet, hur mycket kunden gillar produkten samt vilka positiva känslor och associationer som produkten väcker. Människor strävar efter att uppleva positiva känslor och vill undvika negativa sådana. Detta innebär att om en konsument upplever en positiv känsla, kan det förväntas att denne skulle sträva efter att upprepa detta och därmed bli en lojal kund. Därmed så kan man koppla ihop emotion och lojalitet med varandra, vilket vi kommer att göra i den här uppsatsen. Vi har i vår undersökning använt oss av en kvalitativ metod och med ett positivistiskt synsätt. Vi har fört djupintervjuer med två respondenter från företaget SCA; Camilla Svensson på Edet och Margareta von Renteln på Libresse. Vi har genom vår undersökning kommit fram till att det är möjligt för lågengagemangsprodukter att uppnå emotionell och "sann lojalitet" gentemot kunderna, men att det är mycket svårare om man jämför med en högengagemangsprodukt. Man måste även beakta att även lågengagemangsprodukter har varierande engagemangsgrad. Ett menstruationsskydd innebär en högre risk om man jämför med ett toalettpapper. Därför måste marknadsföringsaktiviteterna anpassas efter varutyp.

Ett besök på Ica fick oss som kommande uppsatsförfattare att begrunda hur vi resonerar i våra val av varumärken i dagligvaruhandeln. Efter en snabb visit kunde vi konstatera att dessa val sedan lång tid tillbaka är bestämda och djupt rotade i vårt undermedvetna. Tankarna fördes vidare och blev sedan inledningsfasen till de två grundpelare som genomsyrar denna uppsats – lojalitet och lågengagemang. Med dessa grundpelare som stöd kom vi sedan att ifrågasätta oss varför hög lojalitet inte nödvändigtvis bygger på ett djupt engagemang. Detta med utgångspunkt i att vi båda var fast beslutna om vilka varumärken vi valde. Varumärken som vi sedan barnsben exponerats för och som vi så länge vi kan minnas varit trogna, utan att egentligen kunna motivera varför. Ofta pratar man bara om det stora, ledande och omtalande varumärkena som exempelvis Apple. Varför pratar ingen om varumärken inom produktkategorierna som diskmedel och tandkräm? Varumärken som vi ofta utsätts för och på så vis förhåller oss i en relation till. Vårt fokus kom sedan att hamna på just dessa två produktkategorier.   Vi genomförde en kvalitativ studie på sex personer. Frågorna var sammanfattande i en intervjuguide utformade efter fem olika teorier: branding, konsumentfunktioner, konsumentperspektiv, konsumentbeteende och lågengagemang. Teorier som vi ansåg kunna koppla ihop med våra grundpelare hög lojalitet och lågengagemang.   Resultatet visade på att informanterna väljer sina varumärken utifrån hur pass exponerade de blivit inför dessa. Detta medför i sin tur att informanterna väljer att blunda för andra varumärken inom produktkategorierna diskmedel och tandkräm. Ingen av informanterna kunde motivera sina val utan talade om en ”känsla” som det helt enkelt inte kunde sätta fingret på. En känsla som gör informanterna tillfredsställda, utan att egentligen veta vad som ligger bakom denna tillfredsställelse. En slutsats vi kunde urskilja var att skillnaden mellan hög- och lågengagemang är huruvida man kan sätta fingret på denna ”känsla” eller inte.

Denna studie syftar till att genom semistrukturerade intervjuer som metod förmaterialinsamling och en tematisk analys undersöka människors motiv och bakgrundtill att aktivt minska sin konsumtion av sociala medier och traditionella nyhetsmedier,antingen helt och hållet eller i tidsperioder. Samt vilka åtgärder som individen tar till föratt öka sin självkontroll och självreglering. Totalt har 6 personer deltagit i desemistrukturerade intervjuerna, 4 kvinnor och 2 män. Intervjusvaren analyseras utifrånuses-and-gratification som teoretisk utgångspunkt med komplettering från begrepp somsjälvreglering, självkontroll, lågengagemang och mångsyssleri. Resultatet visar på attden övergripande orsaken till att deltagarna aktivt tar ökat avstånd från sociala medieroch specifika typer av medieinnehåll är anledningar som att vilja återfå kontrollen fråndet slentrianmässiga användarbeteendet. Ytterligare visar resultatet på att varfördeltagarna tar avstånd eller försöker att begränsa sin konsumtion av traditionellanyhetsmedier är av orsaker som att det påverkar dom negativt att få för mycket intryckav negativa nyhetshändelser. Åtgärder som deltagarna tagit vid för att reglera sinskärmtid och få en ökad känsla av självkontroll har en gemensam utgångspunkt i attreducera och begränsa.