Ett arbete om övningsmetod för långsamma satser. Jag tar upp svårigheterna med detta specifikt ur mitt perspektiv som flöjtist. / <p>Inspelningen innehåller ur Flöjtkonsert i D-dur op. 283 av Carl Reinecke, sats 2 - <em>Lento e mesto</em>. Indra Strautmanis - flöjt, Olga Tomilina - piano.</p>

Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats var att utifrån aktionsforskning som metod undersöka hur elever i årskurs 8 upplever träningsformen långsamma rörelser på idrott- och hälsaundervisningen under en kortare period. Därtill undersöktes elevers uppfattning om alternativa träningsformer i undervisningen. Studiens frågeställningar var: Hur vanligt är det att elever i år 8 har testat alternativa träningsformer tidigare? och Hur upplever elever i år 8 långsamma rörelser som en del av idrott- och hälsaundervisningen under studieperioden?   Metod &amp; Urval Studien genomfördes på en skola i Stockholm, med tre åttondeklasser, vid fem tillfällen, under en sexveckorsperiod. Skolan valdes av bekvämlighetsskäl. Författarna hade tidigare varit i kontakt med skolan genom sin pågående lärarutbildning. Författarna valde att arbeta med år 8 då de ansåg att det är en turbulent tidsperiod med mycket fokus på prestation och betyg och att det därför skulle vara relevant att pröva avslappningsövningar i denna årskurs. Eleverna fick utföra långsamma rörelser i 2 x 7 min i början av idrottslektionerna under studieperioden. Därefter fick eleverna vid varje tillfälle fylla i en enkät baserat på ett POMS-test (Profile of Moods Test) för att skatta sin upplevelse av övningarna. Eleverna fyllde även i en skattning av sitt allmäntillstånd före och efter övningarna. Efter sista tillfället genomfördes kvalitativa intervjuer med två slumpmässigt utvalda respondenter.     Resultat och Slutsats 38 % av respondenterna hade tidigare prövat yoga, qigong eller andra typer av alternativa träningsformer/avslapnningsövningar. De övriga enkätsvaren samt intervjuerna visade att de långsamma rörelserna uppfattades som enkla och avslappnande. Under utförandet av rörelserna upplevde även eleverna att de var avspända och vid tre av studiens fem tillfällen uppskattade eleverna att de hade ett mer positivt allmäntillstånd efter genomförandet av övningarna. Tidigare studier samt intervjuerna i denna studie tyder på att elever i årskurs 8 upplever stressymptom i sin vardag, vilket har en negativ effekt på hälsan. Majoriteten av testgruppen uppger att de ej tidigare testat liknande träningsformer trots att läroplanen tydligt framhäver vikten av variation i idrottsundervisningen. Då testgruppen skattade övningarna som enkla och avslappnande, samt att intervjurespondenterna uppgav att de kunde tänka sig att fortsätta med långsamma rörelser i framtiden, borde det vara motiverat att använda sig mer av långsamma rörelser och liknande övningar i idrott och hälsa undervisningen, för att ge eleverna ett verktyg att hantera dessa symptom och därmed i undervisning får möta hälsa utifrån en praktiskt inriktad stresshantering.

This study aims to generate a deeper understanding of the revival of analog photography by examining intentionally slow artistic processes. In this study, the link between the analog photographic process and creativity is examined, as well as what influence pace in the process has on the experience of creativity. The method of the study consists of undertaking two versions of the analog photographic process in its entirety. An autoethnographic methodology is used to gather data from personal experience, which in turn is analyzed using Flow Theory to understand the connection between the process and creativity from a larger perspective. The results show that the analog photographic process contains demanding aspects which contribute to the possibility of achieving a state of optimal experience. The results also indicate that the challenging nature of the process generates an increase in the perceived value of the product. These results contribute to further understanding in the resurgence of the analog technique, along with increased knowledge within the field of purposely slow processes in artistic practice.

Decarbonization of the marine transportation sector is contributing to the growth of electric recreational boats. The growth of electric recreational boats also means an increase in charging demand to meet the power needs of electric boats to address the problem of range anxiety. To meet the charging demand of electric boat owners, electrification of existing public boat marinas is necessary. The objective of this study is to determine the optimal number of fast and slow chargers to meet charging demand of electric boats at public boat marinas. This study proposes a mathematical model formulated using mixed integer linear optimization programming (MILP). The model is validated using 9 public marinas owned by the city of Stockholm; the technical and economic data of one of the existing electric boats in the Swedish market, electric chargers; and hourly availability profile of boats at the marinas considered. The economic analysis was carried out to determine the year each station will break-even financially. The result obtained is the number of slow chargers and fast chargers to meet the charging demand of all electric boats; and the power drawn per charger type per station. Due to availability profile and charging demand of the boats, the model optimized for higher number of fast chargers compared to slow chargers at some of the stations; and at some of the stations, higher number of slow chargers compared to fast chargers; and equal number of slow and fast chargers at some of the stations. Also, maximum power is drawn between 01:00 and 03:00 at midnight and between 13:00 and 15:00 during the day, and this was as a result of the lowest average electricity price within this time period. In addition, the economic analysis shows that all the stations are financially viable and break-even within the first seven years of their lifetime. The result obtained shows that the number of electric chargers (slow and fast) generated by the model meet the charging demands of all the boats at each of the stations optimally. / Avkarbonisering av sjötransportsektorn bidrar till tillväxten av elektriska fritidsbåtar. Tillväxten av elektriska fritidsbåtar innebär också en ökning av laddningsefterfrågan för att möta elbåtarnas kraftbehov för att lösa problemet med räckviddsångest. För att möta laddbehovet från elbåtsägare är elektrifiering av befintliga offentliga båthamnar nödvändig. Syftet med denna studie är att fastställa det optimala antalet snabba och långsamma laddare för att möta laddningsbehovet för elbåtar vid offentliga båthamnar. Denna studie föreslår en matematisk modell formulerad med hjälp av blandad heltals linjär optimeringsprogrammering (MILP). Modellen är validerad med 9 offentliga småbåtshamnar som ägs av Stockholms stad; tekniska och ekonomiska data för en av de befintliga elbåtarna på den svenska marknaden, elektriska laddare; och timvis tillgänglighetsprofil för båtar vid de övervägda marinorna. Den ekonomiska analysen genomfördes för att fastställa vilket år varje station kommer att nå ekonomiskt nollresultat. Resultatet som erhålls är antalet långsamma laddare och snabbladdare för att möta laddningsbehovet för alla elektriska båtar; och ström som dras per laddartyp per station. På grund av båtarnas tillgänglighetsprofil och laddningsbehov, optimerade modellen för fler snabbladdare jämfört med långsamma laddare på några av stationerna; och på några av stationerna, högre antal långsamma laddare jämfört med snabbladdare; och lika många långsamma och snabba laddare på några av stationerna. Dessutom dras maximal effekt mellan 01:00 och 03:00 vid midnatt och mellan 13:00 och 15:00 under dagen, och detta var ett resultat av det lägsta genomsnittliga elpriset inom denna tidsperiod. Dessutom visar den ekonomiska analysen att alla stationer är ekonomiskt bärkraftiga och nollresultat inom de första sju åren av sin livstid. Resultatet som erhållits visar att antalet elektriska laddare (långsamma och snabba) som genereras av modellen uppfyller laddningskraven för alla båtar vid var och en av stationerna.

Previous research on human judgment and decision making has demonstrated systematic and predictable biases of judgment in experimental settings. One example of this is the tendency to intuitively violate the conjunction rule - a simple rule of probability. This was well illustrated in the famous Linda-problem. (Tversky &amp; Kahneman, 1983). According to the dual-process theory of reasoning, (Kahneman, 2011) reasoning fallacies such as the conjunction fallacy occurs when people fail to use analytic reasoning and instead overly rely on their intuition. The dual process theory proposes that cognitive processes underlying our intuitive impulses and our conscious reasoning constitutes two different modes in the mind –system 1 and system 2- and that the intuitive system 1 are not able to compute probabilities. Furthermore, it is assumed that processes that are labeled system 1 are fast whereas system 2 are thought to be slow. We tested these time course assumptions of dual process theory in a within-subject design by comparing response time latencies between conjunction fallacy judgments and accurate probability judgments. The results showed that inducing accurate responding did not result in delayed response latency. This indicates that making accurate probability judgments does not require more processing time which goes against what would be expected by the dual-process framework. / Tidigare forskning om mänskligt beslutsfattande och bedömningar har i experiment påvisat systematiska och förutsägbara bias. Ett exempel på detta är tendensen att intuitivt gå emot konjuktionsregeln- en enkel regel gällande sannolikhet. Detta illustrerades väl i det berömda Linda- problemet (Tversky &amp; Kahneman, 1983). Enligt två-systemsteorin (Kahneman, 2011) om problemlösning, uppstår bedömningsfel såsom konjuktionsfelet när människor inte använder sig av analytiskt tänkande och istället förlitar sig för mycket på sin intuition. Två-systemsteorin menar att de kognitiva processer som ligger till grund för våra intuitiva impulser och vårt medvetna resonerande utgör två olika aktörer i vårt tänkande- system 1 och system 2- och att det intuitiva system 1 inte kan beräkna sannolikheter. Processer som betecknas som tillhörande system 1 är enligt två-systemsteorin snabba medan system 2 föreställs vara ett långsamt system. I denna studie testades antagandet om tidsåtgång för de två systemen i en inomgruppsdesign genom att jämföra responstider mellan bedömningar där konjunktionsfelet begåtts och bedömningar där det inte begåtts. Resultaten visar att korrekta sannolikhetsbedömningar inte resulterar i långsammare responstider. Detta indikerar att det inte tycks vara mer tidskrävande att göra riktiga sannolikhetsbedömningar, vilket motsäger två-systemsteorins antagande om snabbt och långsamt processande.