Är det självklart vilka låtar som skall behandlas under musiklektionerna? Är en bra låt alltid en bra låt när det kommer till själva lärandet? Denna uppsats fokuserar och tar upp just detta. Vad tycker och värderar musiklärare som viktigt när de väljer låtar och repertoar för kursen Instrument eller sång på gymnasiet? Detta kopplas sedan samman med Lucy Greens teorier kring det informella och formella lärandet, som till exempel handlar om elevers egna inflytande över musiken och deras egna inflytande över musiklektionernas repertoar. Denna uppsats är främst grundad i kvalitativa metoder. De utvalda lärarnas tankar och idéer är insamlat ifrån en internet - enkät där frågorna var mer eller mindre öppna. Uppsatsen tar enbart upp de utvalda musiklärarnas perspektiv på syftet och frågeställningen. Resultaten visar att lärarna väljer deras material/repertoar mycket efter vad som skall behandlas och tas upp enligt styrdokument och läroplan. Det informella lärandet i klassrummet är mer eller mindre lika synligt och styrande som det formella lärandet. Resultaten visar också på att musiklärarna i min studie inte samarbetar och samtalar med varandra när det kommer till faktorer som handlar om musikval och repertoar. Dock är deras tankar och funderingar kring vad som är viktigt när det gäller musik och repertoar i klassrummet väldigt lika varandras.

I den här kvalitativa studien har jag tittat närmare på de låtval man gör inom ämnet ensemble på gymnasieskolan och Kulturskolan. Jag har med hjälp av praxisgemenskap som teori och semistrukturerade intervjuer som metod av tre gymnasielärare, två lärare på Kulturskolan och en lärare på ett högstadium med musikinriktning sökt svar på följande forskningsfrågor: I vilken utsträckning uppdaterar lärare sin ensemblerepertoar med samtida låtar? Vad anser ensemblelärare om samtida musik ur ett pedagogiskt perspektiv? Vilka faktorer påverkar vad som används som undervisningsmaterial på ensemble lektionerna? Det jag fann var att det inom gymnasieskolan var få gånger det användes samtida låtar men att det var mer blandat på kulturskolan. Detta trots att lärarna egentligen inte såg något pedagogiskt hinder för att använda det i sin undervisning. De faktorer man hänvisade till angående varför man inte oftare använde samtida låtar i sin undervisning var bland annat skollag, att det kräver mer förberedelser och att man som lärare är mer trygg när man använder äldre, mer välkända låtar.