Den psykiska ohälsan ökar bland barn och unga. För att hjälpa drabbade barn och ungdomar och för att motverka en fortsatt ökning, krävs det kunskaper om såväl åtgärdande arbete som förebyggande arbete kring psykisk ohälsa. Eftersom barn och unga spenderar mycket tid i skolan har skolans psykolog en viktig roll i detta åtgärdande- och förebyggande arbete av den orsaken att hen besitter kompetens inom området.   Syftet med denna studie har varit att undersöka vilken roll skolpsykologen har tillskrivits i litteratur riktad till dess profession. För att få en historisk skildring av hur skolpsykologens tillskrivna roll har beskrivits över tid har litteratur från olika årtionden analyserats, från 1950-talet fram tills idag. I studien har även läroplaner undersökts för att se om det finns en koppling mellan dem och den analyserade litteraturen. För att studera litteraturen och läroplanerna har en kvalitativ textanalys utförts. De teorier som har använts i studien är läroplanskod/läroplansteori vilken har hjälpt oss att koppla samhällets normer och värderingar till skolpsykologens roll och arbetsuppgifter samt rollteori som har hjälpt oss att förstå skolpsykologens roll på ett tydligare sätt.   Studiens analys visar att skolpsykologens roll har haft ett varierande syfte som har gått från tydliga riktlinjer till att bli mer oklart. I och med att syftet med skolpsykologens roll har varit varierande har också förväntningarna på rollen växlat. Detta har i sin tur påverkat skolpsykologens arbetsuppgifter som har gått från att vara fokuserade på diagnostiseringar och tester till att idag även innefatta organisatoriska arbetsuppgifter. Analysen visar att skolpsykologens roll har förändrats utifrån samhällets utveckling och förändring.

<p>Syftet med den här studien var att undersöka vilka motiv som funnits till engelskämnets existens och funktion i två statliga utredningar. Som empiri tjänade SOU 1948:27, 1946 års skolkommissions betänkande med förslag till riktlinjer för det svenska skolväsendets utveckling och SOU 1992:94, Skola för bildning, på vilka en kvalitativ textanalys med hermeneutisk tolkning genomfördes. Studien tog sina teoretiska utgångspunkter och analysverktyg i Anthony Giddens teori om moderniteten, Ulf P. Lundgrens teori om läroplanskoder och tre forskardiskurser om kultur i språkundervisningen. Resultatet visade att engelskämnets existens inte var given för individen i SOU 1948:27, däremot för samhället då få samhällsresurser ansågs behövas för att ge individen relativt god färdighet jämfört med de andra stora kulturspråken, främst tyska. I SOU 1992:94 var engelskämnets existens självklar för både individen och samhället till följd av modernitetens framväxt och globaliseringen. Resultatet visade vidare att engelskämnets funktion speglade sin tid, vilket innebar att läsningen var den mest prioriterade färdigheten i SOU 1948:27. I SOU 1992:94 var däremot till följd av modernitetens framväxt och teknologiseringen, kommunikationen mellan individer den högst prioriterade färdigheten. Studien skall ses som ett inslag i debatten som ständigt behöver föras, vilka kunskaper som skall reproduceras och vilka färdigheter som bör uppmärksammas.</p>

Syftet med den här studien var att undersöka vilka motiv som funnits till engelskämnets existens och funktion i två statliga utredningar. Som empiri tjänade SOU 1948:27, 1946 års skolkommissions betänkande med förslag till riktlinjer för det svenska skolväsendets utveckling och SOU 1992:94, Skola för bildning, på vilka en kvalitativ textanalys med hermeneutisk tolkning genomfördes. Studien tog sina teoretiska utgångspunkter och analysverktyg i Anthony Giddens teori om moderniteten, Ulf P. Lundgrens teori om läroplanskoder och tre forskardiskurser om kultur i språkundervisningen. Resultatet visade att engelskämnets existens inte var given för individen i SOU 1948:27, däremot för samhället då få samhällsresurser ansågs behövas för att ge individen relativt god färdighet jämfört med de andra stora kulturspråken, främst tyska. I SOU 1992:94 var engelskämnets existens självklar för både individen och samhället till följd av modernitetens framväxt och globaliseringen. Resultatet visade vidare att engelskämnets funktion speglade sin tid, vilket innebar att läsningen var den mest prioriterade färdigheten i SOU 1948:27. I SOU 1992:94 var däremot till följd av modernitetens framväxt och teknologiseringen, kommunikationen mellan individer den högst prioriterade färdigheten. Studien skall ses som ett inslag i debatten som ständigt behöver föras, vilka kunskaper som skall reproduceras och vilka färdigheter som bör uppmärksammas.