LKAB uses personality tests in the recruitment process in order to predict how candidates will act in given situations in their future work as a production manager. The company uses the Temperament and Character Inventory (TCI) and is dissatisfied with it, since the candidates personality characteristics is experienced differently in the job interview from what the test shows. On behalf of LKAB different personality tests is analyzed and compared to LKAB's requirements for production managers. Data was collected by interviews with HR- advisors at LKAB for production manager personality characteristics, the recruitment process, and the problem area. Based on the company's specifications for production managers the personality tests Gordon Personal Profile Inventory, NEO Personality Inventory-Revised, Hogan Personality Inventory, Sixteen Personality Factor and the Temperament and Character Inventory have been compared through a literature study.The results show that Gordon Personal Profile Inventory and NEO Personality Inventory-Revised were relevant to identify and predict candidates’ suitability as a production manager. Keywords: TCI test, personality test, leader recruitment, recruitment process / Validerat; 20121119 (global_studentproject_submitter)

Syftet med den här studien är att undersöka hur tränare rekryteras på klubbnivå inom barn- och ungdomshandboll. Studien utgår ifrån följande tre frågeställningar: Hur rekryteras handbollstränare i Stockholms handbollsklubbar? Hur arbetar handbollsklubbar med utbildning? Har kvinnor och män samma möjligheter som handbollstränare? Fem sportchefer från några av de största handbollsklubbarna i Stockholm har intervjuats med en semi-strukturerad intervjuform och svaren som framkommit har analyserats och diskuterats i relation till den tidigare forskningen kring ämnena: rekrytering av tränare, utbildning och genus. Av resultaten framkom att alla som vill får bli tränare, men att bara vissa blir tillfrågade, vilket är en begränsande faktor. Flera av klubbarna har intentioner att rekrytera unga ledare, men resultatet blir mer ofta att föräldrar får ”ta sitt ansvar” och ta hand om laget för att ingen annan tränare finns tillgänglig. Synen på förbundets utbildningar är delad. Bas-utbildningen anses givande medan Tränarskola 1 ofta omnämns som för tidskrävande eller att den har för enkla kunskaper. Flera av klubbarna har interna utbildningar, som de anser är mer givande för specifika målgrupper. Kvinnor och män har samma möjlighet att bli tränare. Trots detta är det majoritet manliga tränare i alla klubbar. Detta härleder då till en större sannolikhet att de som blir tillfrågade för tränarroller faktiskt är män. Alla handbollsklubbar som deltog i studien har liten eller ingen struktur alls för hur tränare skall rekryteras och bibehållas. Om handbollsklubbar skulle vara mer medvetna om konsekvenser av rekrytering och deras agerande, så skulle fler klubbar kunna rekrytera fler tränare. Framförallt handlar det om att tillfråga fler och inte utesluta någon vid urvalet. Det är också viktigt med mentorskap vid nyrekryterade tränare och visa dem uppskattning för att få dem att stanna längre som tränare. Detta skulle minska dagens ledarbrist och samtidigt leda till personlig utveckling hos tränarna och fler som vill vara närvarande.