No description available.

New technologies present opportunities and challenges for industries. One major challenge is the ease, or even feasibility, of its adoption. The Time-Sensitive Networking (TSN) standards offer a range of features relevant to various applications and are key for the transition to Industry 4.0. These features include deterministic zero-jitter, low-latency data transmission, transmission of traffic with various levels of time-criticality on the same network, fault tolerance mechanisms, and advanced network management allowing dynamic reconfiguration. This thesis aims to develop tools that enable the industry to adopt TSN easily and efficiently. Specifically, we create tools that facilitate the migration of legacy networks to TSN, enabling the preservation of most of the legacy systems and solutions while reducing costs and adoption time. Firstly, we introduce LETRA (Legacy Ethernet-based Traffic Mapping Tool), a tool for mapping Ethernet-based legacy traffic to the new TSN traffic classes. Secondly, we develop HERMES (Heuristic Multi-queue Scheduler), a heuristic Time-Triggered (TT) traffic scheduler that can meet the characteristics of legacy systems and provide quick results suitable for reconfiguration. Thirdly, we develop TALESS (TSN with Legacy End-Stations Synchronization), a mechanism to avoid adverse consequences caused by the lack of synchronization between legacy systems and TSN-based ones, as not all legacy systems need to support the TSN synchronization mechanisms. Finally, we improve Stream Reservation Protocol (SRP) to enhance Audio-Video Bridging (AVB) traffic configuration in terms of termination and consistency. / Uppfinningen av ångmaskinen i slutet av 1700-talet markerade början på en kontinuerlig och snabb process av automatisering och förbättring inom industrin, som tog ytterligare fart i och med införandet av datorstyrda maskiner och robotik i mitten av 1900-talet. Moderna fabriker och deras produkter är beroende av hundratals specialiserade processorer, inklusive sensorer, ställdon och styrenheter, som samarbetar för att utföra uppgifter och tillhandahålla tjänster. Dessa processorer är beroende av kommunikations-subsystem för att samordna och dela resurser. Dessa system, som vanligtvis kallas distribuerade system, omger oss och används av de flesta människor hela tiden. Exempel på distribuerade system finns i en mängd olika exempel, från moderna bilar till fabriker som producerar olika varor. I en bil finns det till exempel många olika sensorer och ställdon som hastighetsmätare, positionssensorer, bränsleinsprutare och tändspolar, som alla arbetar tillsammans för att se till att bilen fungerar säkert och effektivt, medan det i fabriker används robotarmar, transportband och andra anordningar för att automatisera produktionsprocessen och öka effektiviteten. Den snabba utvecklingen av tekniken kan dock göra det svårt för företag att hålla jämna steg med de senaste verktygen och systemen, eftersom kostnaden för att införa tekniken kanske inte är kostnadseffektiv, inte bara på grund av att tekniken måste förvärvas, utan också på grund av de förändringar som införandet kräver i andra system som samarbetar. Till exempel skulle införandet av ett nytt kommunikations-subsystem kräva att alla enheter som använder det anpassas. Dessutom kräver uppgraderingen till nyare teknik ofta betydande resurser, inte bara ekonomiska utan även naturresurser. Detta kan leda till ökat avfall och ökade koldioxidutsläpp, vilket utgör en risk för miljön. Dessutom kan följderna av teknikuppgraderingar, till exempel bortskaffande av föråldrad utrustning och produktion av e-avfall, ha ytterligare miljöpåverkan. I den här avhandlingen fokuserar vi på Time Sensitive Networking (TSN), en ny kommunikationsstandard med betydande fördelar för den framväxande tekniken. Även om TSN-tekniken ger många fördelar, bland annat högre kommunikationshastighet och lägre latenstider, saknar många nuvarande industrisystem mjuk- och hårdvarukraven för att stödja denna teknik. Målet med vår forskning är därför tvåfaldigt: för det första att förbättra TSN’s mekanismer för att göra den mer attraktiv för industrin och för det andra att utveckla verktyg som möjliggör en sömlös migration och integration av äldre system till TSN, så att slutstationerna kan utnyttja fördelarna med TSN utan att behöva byta ut eller uppgradera större delen av systemet. Detta tillvägagångssätt sparar värdefull tid och resurser och minskar det avfall som uppstår under processen.

No description available.

No description available.

No description available.

Yes / Legacy systems have continued to pose a major challenge to digital transformation efforts in public administration. A comprehensive review of literature suggests seven levels of complexity in transforming legacy systems, including, being a stand-alone system, being part of a larger system, and data incompatibility, each depicting unique criteria and challenges. Nonetheless, very little is known as to what degree these complexities implicate the implementation of digital transformation efforts in public administration (PA). To address this gap, this research conducted an analysis on four cases of digital transformation in three European PA settings (i.e., Denmark, the Netherlands, and the UK). The findings revealed complexities that pose the key challenges to systems interoperability and integrability, which are crucial in any digital transformation project. In addition, a comprehensive understanding of the systems to be transformed, the policies which they are serving, and the broader PA setting in which they are implemented were deemed central to succeeding in digital transformation efforts.

A problem solving environment (PSE) provides all computational facilities necessary for solving a target class of problems efficiently. PSEs are used primarily for domain-specific problem-solving in science and engineering and aim to ease the burden of advanced scientific computing. Scientific problem solving, however, often involves the use of legacy resources which are difficult to modify or port, and may be distributed on different machines. Existing PSEs provide little support for solving such problems in a generic framework. This thesis investigates the design of a platform-independent system that enables problem solving using legacy resources without having to modify legacy code. It presents Symphony, an open and extensible Java-based framework for composition and manipulation of distributed legacy resources. Symphony allows users to compose visually a collection of programs and data by specifying data-flow relationships among them and provides a client/server framework for transparently executing the composed application. Additionally, the framework is web-aware and helps integrate web-based resources with legacy resources. It also enables programmers to provide a graphical interface to legacy applications and to write visualization components. Symphony uses Sun Microsystems' JavaBeans component architecture for providing components that represent legacy resources. These components can be customized and composed in any standard JavaBeans builder tool. Executable components communicate with a server, implemented using Java Remote Method Invocation mechanism, for executing remote legacy applications. Symphony enables extensibility by providing abstract components which can be extended by implementing simple interfaces. Beans implemented from the abstract beans can act as data producers, consumers or filters. / Master of Science

The Claiborne site in Hancock County, Mississippi has been considered part of a culture within Poverty Point’s control since it’s discovery in the 1950’s. In this study, I sampled and ran new five new radiocarbon dates from the collections at Mississippi State University. I then created a chronometric hygiene scale, ranked the new and current dates, removed dates from models that did not have the criteria needed to continue. This thesis created a new chronology for the site, placing it within the timeline of Poverty Point but also related it to the Archaic shell mounds in Southeastern North America.

Best Management Practices (BMPs) are conservation practices designed by Natural Resource Conservation Service to help mitigate erosion and nutrient losses in agriculture. Water and Sediment Control Basins (WASCoBs) are BMPs implemented in agriculture fields with sloping topography that are susceptible to erosion to help reduce sediment and nutrient losses. There is little research examining the water quality impacts of WASCoBs and their ability to decrease nutrients in water runoff. Runoff samples were collected following intense rain events in seven basins and analyzed for total suspended soils (TSS), total phosphorus, dissolved reactive phosphorus (DRP), ammonium-nitrogen, and nitrate-nitrogen. Nutrient and sediment concentrations and discharge measurements were used to determine event loads for each basin. The WASCoBs trapped an average of 63.4% of TSS, 30.5% of total phosphorus, 15.3% of DRP, 21.8% of ammonium-nitrogen, and 62.9% of nitrate-nitrogen. An Unmanned Aerial Vehicle (UAV) was used to estimate sedimentation rates and proved to be less effective for annual sediment estimates, but perhaps more accurate on a multi-year basis. A detailed soil assessment was performed on all thirty-two basins to estimate short-term legacy phosphorus accumulation. The thirty-two basins trapped an average of 5,403.0 kg/ha of sediment and 16.8 kg/ha of phosphorus. An average of 22 mg kg-1 of total phosphorus accumulated across the basins in one year of sediment accumulation. Potential crop yield penalty was investigated to see the impact between inside the basins compared to the surrounding area. Corn had a decrease of 5.1% yield and soybeans had a decrease of 36.9% in yield inside the basins.

Att arbeta med ett äldre så kallat legacy-system är en vanlig uppgift bland dagens programmerare men det saknas data om hur arbetsinsatsen är fördelad. Denna data vore användbar för att utvärdera hur kostsamt det är att vidareutveckla ett system kontra en omskrivning eller migration. För att åtgärda detta bidrar den här undersökningen med data som visar arbetsinsatsfördelningen vid migration av ett mindre legacy-system. Frågan som undersöks är ”Hur fördelas kostnaden i tid när man utvärderar och bygger om ett legacy-system?. Grunden för data i denna undersökning kommer ifrån utvecklingen av ett litet studentutvecklat system som använts på KTH och som var i stort behov av uppdatering. Det fanns mycket dokumentation om systemets krav och design, men den kod som fanns var ej användbar då den ej var dokumenterad och saknade klar struktur. Detta ledde till en omskrivning av systemet enligt de krav som tidigare formulerats. I det här projektet användes en vetenskaplig fallstudie med en kvantitativ metod för att få fram resultat. Tiden som lades ned på de moment som identifierats innan uppstart mättes och användes för att beräkna arbetsinsatsfördelningen. Resultatet av denna undersökning är en samling data som kan användas för uppskattningen av arbetsinsatsfördelningen vid omskrivningen av ett mindre legacy-system. I denna undersökning redovisas arbetsinsatsfördelningen som uppmätts under migrationen av ett legacy-system till en ny teknologi, då det existerande systemet inte betraktades som värt att uppdatera. Undersökningens slutsats är att om det finns ett bra förarbete som går att använda för att bygga om systemet så kommer majoriteten av arbetsarbetsinsatsen att läggas på implementeringen av systemet i kod. / Working with legacy-systems is a common task for programmers, and the development of these requires a great effort, but data regarding the distribution of this effort is scarce. This data would be valuable when evaluating the cost of continued development of a system compared to a rewrite or migration. To rectify this, we aim to provide a datapoint regarding the effort distribution for the migration of a small legacy-system. Our question is “How is the cost in time distributed when a legacy-system is evaluated and rebuilt?”. The data presented in this thesis comes from the development of a legacy-system developed by students at KTH. The system needed an update since it had ceased to function. There was a great amount of documentation with regards to requirement specifications and application design which could be used when redeveloping the system. The code, however, lacked any substantial documentation and structure, so it was decided early on that rewriting the system according to the existing documentation was going to be more efficient than working with the code for the current system. A scientific case study built on quantitative methods was used to collect data. To measure effort the time spent on each predefined moment was counted in minutes, and this was used to calculate the distribution of effort. The result of this thesis is a table of data and a review of the distribution of effort when working on a small legacy-system with clear requirements. The data produced in this thesis is based on the effort spent on rewriting a system that was not worth updating. The conclusion of this thesis is that most of the effort will be spent on implementing the code when a clearly defined system is rewritten from the ground up.