Titel: Finns det något samband mellan ESG-score och finansiell prestation för företag  inom finansmarknaden i Europa? En kvantitativ studie på 52 banker i Europa. Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Hakki Arhan Altunsayar och Ensar BujupiHandledare: Jan Svanberg  Datum: 2023 – majSyftet: Syftet med denna studie är att undersöka hur ESG-score påverkar den finansiella  prestationen för företag inom finansmarknaden i Europa.  Metod: Denna studie har en positivistiskt forskningsfilosofi med en hypotetiskt- deduktiv ansats. Studien innefattar en kvantitativ strategi som har genomförts med data från 52 banker inom finansmarknaden i Europa för året 2021. Studiens data är hämtad från databasen Refinitiv Eikon. Datan har sedan analyserats i statistikprogrammen SPSS och Minitab.  Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att det förekommer ett svagt icke signifikant negativt samband mellan ESG-betyg och finansiell prestation i banker som är lokaliserade och verksamma inom Europa.  Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till att fylla ett forskningsgap där vi tar reda på om det råder ett samband mellan ESG-betyg och finansiell prestation inom finansmarknaden i Europa, då tar vi specifikt hänsyn till bankerna inom marknaden, studien bidrar till forskningsområdet företagsekonomi med inriktning redovisning.  Förslag till fortsatt forskning: Det krävs ytterligare forskning med andra typer av analyser och fler variabler. Detta för att kunna dra en mer omfattande slutsats om det förekommer samband mellan ESG-score och finansiella prestationer på finansmarknaden i Europa.  Nyckelord: CSR, Legitimitetsteorin, ESG, Intressentteorin, finansiella prestationer. / Title: Is there a relationship between ESG scores and financial performance of financial  market companies in Europe? A quantitative study of 52 banks in Europe Level: Final assignment for Bachelor’s Degree in Business Administration  Author: Ensar Bujupi & Hakki Arhan Altunsayar  Supervisor: Jan Svanberg  Date: 2023 - May  Aim: The purpose of this study is to investigate how the ESG-score affects the financial performance of companies within the financial market in Europe.  Method: This study has a positivistic research philosophy with a hypothetical- deductive approach. The study includes quantitative strategy that has been carried out with data from 52 banks in the financial market for the year 2021. The data for the study has been taken from Refinitiv Eikon database. The data has then been analyzed in statistical programs such as SPSS and Minitab.  Results and conclusions: The results of the study show that there is a weak non- significant negative relationship between ESG ratings and financial performance in banks located and operating within Europe.  Contribution of the thesis: The study contributes to filling a research gap where we find out if there is a relationship between ESG ratings and financial performance within the financial market in Europe, then we specifically take into account the banks within the market, the study contributes to the research area of business finance with a focus on accounting.  Suggestions for future research: Further research is required with other types of analyzes and more variables. This is to be able to draw a more comprehensive conclusion if there is a connection between the ESG score and financial performance on the financial market in Europe.  Key words: CSR, Legitimacy theory, ESG, Stakeholder theory, financial performance.

To redirect capital flows towards sustainable investments, the European Union (EU) has implemented the EU Taxonomy, a classification system with definitions for sustainable economic activities. The Taxonomy constitutes a part of the European Green Deal, which is an initiative to transition the EU towards sustainability and competitiveness. The EU Taxonomy is intended to be used by investors when assessing companies to identify sustainable investment opportunities. Investors have great significance in what impacts the EU Taxonomy will have since the regulation relies on investors using it as a tool when assessing whether to invest in a company or not. Additionally, many companies rely on investors for financial support, and it is therefore essential for companies to have information about to what degree investors will integrate the EU Taxonomy in their investment decisions. There is an information gap between companies and investors where companies lack knowledge about how investors will use the Taxonomy to select which companies to invest in.   The aim of the study is to investigate how the EU Taxonomy is affecting investment decisions of Nordic investment firms and institutional investors. Furthermore, the aim is to examine in what ways the EU Taxonomy will shape the future of sustainable investments and how companies utilize the EU Taxonomy to enhance their attractiveness to investors. A qualitative approach has been used in the thesis, and data constituting the results was collected through 12 semi-structured interviews with investors. In conclusion, all interviewed investors have an interest in promoting sustainable investments. The EU Taxonomy has, moreover, been positively received by investors since many of them have been requesting a tool to define sustainable economic activities. 11 of 12 investors in the study, use the EU Taxonomy when evaluating companies to make investment decisions. However, investors are currently evaluating a variety of factors when assessing companies, such as additional ESG performance indicators. Further, investors consider that the Taxonomy cannot exclusively be used when analyzing companies since it is a narrow tool, excluding multiple economic activities and sectors. A high Taxonomy alignment will be a considerable factor for some investors as they believe that companies with high alignment will be more successful. Other investors will continue to invest in companies with low alignment because these companies have potential to become more sustainable over time. All investors are, however, united in that the most important thing is that companies have an ambition to reach a higher alignment. Further, investors have varying approaches when it comes to prioritizing the environmental objectives when assessing companies' sustainability performance. Some investors value how many and which environmental objectives a company contributes to depending on the company´s operations, while others have not yet considered it. The EU Taxonomy´s significance in the future for sustainable investments will depend on different factors, for example the reporting of alignment. Provided that investors integrate the Taxonomy in their decision making, the framework will likely increase the share of investments which take sustainability aspects into account. However, since the EU Taxonomy only covers companies in the EU and exclude sectors, it is questionable how great significance the regulation will have for sustainable investments on a global scale. Lastly, there are several opportunities for companies to become more attractive to investors by working strategically with the EU Taxonomy and communicate ambitions to reach a higher alignment. The results highlight the importance of companies adapting their business model to the Taxonomy and establishing long-term plans for how to reach a higher share of alignment. Companies can, moreover, improve their attractiveness to investors by improving their Taxonomy data collection and presenting the data in an easily accessible way.

Företagande har nästan alltid cirkulerat kring att vara så kostnadseffektivt som möjligt såvälsom att vinstmaximera. Men under senare år har intresset för företags ansvarstagandegällande miljö, sociala faktorer och bolagsstyrning ökat från både intressenter och aktieägare.Även fast insatserna rörande dessa frågor medför ökade kostnader för företagen, kan det ivissa fall vara lönsamt, eftersom bland annat kostnaden av eget kapital tenderar att minska. Vivar således intresserade att undersöka huruvida företags årsredovisningar och denmedföljande hållbarhetsrapporten har något informationsinnehåll för investerare, samt omdetta innehåll skiljer sig åt beroende på om företagen påvisar höga eller låga ESG-poäng. Föratt fastställa uppsatsens frågeställning undersöker vi handelsvolymen för företag listade påOMX Nasdaq Stockholm mellan åren 2017-2021. Vidare applicerar vi eventstudiemetodensom vårt val av metod för att upptäcka en eventuell förekomst av avvikelsevolym.Eventperioden sträcker sig mellan 1 dag före till 1 dag efter eventet, emedanestimeringsperioden tar plats 10 till 60 dagar före och efter eventet. Resultatet indikerar attföretags ESG-poäng inte verkar ha någon inverkan på avvikelsvolymen vid annonsering avårsredovisningen. / The fundamentals of business have almost always focused on the priority to be as costefficient as possible and to maximize profits. But during recent years there's been anincreasing interest from both stakeholders and shareholders, regarding companies’ actions onenvironmental, social and governance responsibility. Although it inflicts extra expenses forbusiness to address these issues, it can sometimes be beneficial, since for instance it canlower the cost of equity capital. Therefore we were interested in researching whether therelease of companies' full-year reports and the accompanying mandatory CSR-report, had anyinformation content for investors, and also whether the content differs between companieswith high and low ESG scores. To determine the issue of the thesis we decided to investigatethe trading volume of companies listed on OMX Nasdaq Stockholm between years2017-2021, and performed an event study as our choice of method to detect any abnormaltrading volume. The event period was set to 1 day before and after the event, whereas theestimation period took place 10 to 60 days before and after the event. The result indicates thatcompanies’ ESG score does not seem to have any effect on abnormal trading volume on dayof release.

Bakgrund: Under de senaste decennierna har frivillig informationsgivning blivit vanligare. Den växande digitaliseringen, högre krav på mer informationsgivning från intressenter, ökade krav på hållbarhet samt ökade nivåer av granskning från omvärlden är några förklaringar till den ökade efterfrågan på frivillig informationsgivning. På grund av den växande efterfrågan har ämnet blivit intressant att studera. Syfte: Den här studien undersöker vilken kategori inom frivillig informationsgivning som är dominerande samt vilka likheter och skillnader det finns mellan börsnoterade och icke-börsnoterade företag när det gäller mängden av frivillig informationsgivning. Metod: Studien innefattar en kvantitativ metod där studien baseras på årsredovisningar från 2021 och urvalet består av 30 stora svenska börsnoterade och 30 stora svenska icke-börsnoterade aktiebolags årsredovisningar. Metoden som används för att analysera informationen är ett kodningsschema och chi-2-test. Resultat: Resultatet visar att den dominerande kategorin av frivilliga informationsgivning är “analys av föregående år” samt att det finns en skillnad mellan börsnoterade och icke-börsnoterade aktiebolag angående mängden frivillig informationsgivning. / Background: In recent decades, voluntary disclosure has become more common. The growing digitization, higher demands for more information from stakeholders, increased demands for sustainability and increased levels of audit from the outside world are some explanations for the increased demand of voluntary information provision. Due to the growing demand, the subject has become interesting to study. Purpose: This study investigates which category of voluntary disclosure is dominant and what similarities and differences exist between listed and non-listed companies in terms of the amount of voluntary disclosure. Method: The study includes a quantitative method where the study is based on annual reports from 2021 and the sample consists of 30 large Swedish listed and 30 large Swedish non-listed joint stock companies' annual reports. The method used to analyze the information is a coding scheme and Chi-square tests. Results: The results show that the dominant category of voluntary disclosure is "analysis of the previous year" and that there is a difference between listed and non-listed companies regarding the amount.

Spelbranschen är, enligt många, en kontroversiell bransch där företagens vinster motsvarar konsumenternas förluster. Spelandet kan även, till följd av spelberoende, leda till hälsoproblem. För att motverka dessa problem tog den svenska staten fram en ny lag som började gälla vid årsskiftet mellan 2018 och 2019. Huvudsyftet med lagen var att företagen skulle hjälpa till att skydda konsumenterna. En undersökning gjord av Sustainable Brand Index belyser spelbranschens stora problem gällande hållbarhet, då de flesta spelbolagen återfinns i botten på rankingen gällande hållbarhet. Vad som är än mer anmärkningsvärt är att de olika spelbolagen placerar sig väldigt olika på rankingen, trots att de verkar inom samma bransch. Denna studie har, med hjälp av en kvalitativ metod, studerat sex olika spelbolag verksamma på den svenska spelmarknaden. Studien har utgått från spelbolagens hållbarhetsredovisningar för att skapa en förståelse för varför företag som verkar inom samma bransch kan uppfattas så olika gällande hållbarhet av konsumenterna. Ett annat syfte med studien var att undersöka hur spelbolagens hållbarhetsredovisning påverkas av ett ökat externt tryck från staten. Studien kommer fram till att företagens val av legitimitetsstrategi i deras hållbarhetsredovisning inte kan förklara den stora skillnad i legitimitet som de får av konsumenter. Studien kunde inte heller identifiera någon direkt påverkan av det ökade externa trycket på spelbolagens hållbarhetsrapportering. Däremot fann studien mönster som indikerar att företagens val av strategi när det gäller utmaningen med att hantera sin legitimitet kan ha att göra med hur de betraktas av sina konsumenter. / The gambling industry is, according to many, a controversial industry where the companies' winnings equals the losses of their customers. Gambling may also lead to health issues for the gamblers following addiction. To counteract these problems, the Swedish state enacted a new law that came into force at the turn of the year 2018-2019. The main purpose of the law is for companies to protect their customers in different ways. A survey conducted by the Sustainable Brand Index highlights the gambling industry's major problems with sustainability, where most gambling companies are found in the absolute bottom tier of their ranking regarding sustainability. What is even more remarkable is that the different gambling companies are ranked very differently despite the fact that they operate in the same criticised industry. This study has, using a qualitative method, studied the sustainability reports from six companies operating in the Swedish gambling market to create an understanding of why companies in the same industry can be perceived so differently regarding sustainability by consumers. Another purpose of the study was to examine how the gambling companies' sustainability reporting was affected by increased external pressure from the state. The study has concluded that companies' choice of legitimacy strategy in their sustainability report cannot explain the large difference in legitimacy that they receive from their customers. The study also did not find any direct impact by the increased external pressure in the companies' sustainability reports. On the other hand, the study found patterns between how they handle the challenges of managing legitimacy and how they are perceived by consumers.

Syfte: Syftet med detta examensarbete är att skapa förståelse för hur det miljömässiga innehållet i mejerikooperativet Arlas hållbarhetsrapport för 2021 påverkar unga konsumenters uppfattning om företaget med utgångspunkt i legitimitetsteorin. Metod: Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod där datainsamling har skett genom semistrukturerade intervjuer med tolv mejerikonsumenter. Insamlade data har sedan sammanställts genom en tematisk analys vilken har följt Braun och Clarkes (2006) upplägg. Resultat och slutsats: Studien visar att mejerikonsumenter påverkas positivt av den miljömässiga informationen som avslöjas i Arlas hållbarhetsrapport 2021. Ett flertal respondenter förändrade sina uppfattningar om företaget till det bättre efter upplästa citat. Några konsumenter ifrågasatte dock vissa måls rimlighet och trovärdighet då efterlevnad av hållbarhetsmål ansågs vara väsentligt. Samtliga nämnda slutsatser går i linje med vad som beskrivs i legitimitetsteorin.  Examensarbetets bidrag: Studien bidrar med ökad förståelse kring hur unga konsumenter upplever mejerikooperativet Arla utifrån företagets hållbarhetsrapport för 2021 och om den miljömässiga informationen därifrån bidrar till ökad legitimitet. Undersökningens resultat bidrar även med teoretisk kunskap vilken kan vidareutvecklas och ligga till grund för fortsatt forskning inom området. Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till fortsatt forskning är att applicera samma tillvägagångssätt som använts i denna studie på andra branscher utanför mejeriindustrin. Det kan även vara av intresse att studera andra intressentgrupper för att sedan jämföra resultaten. Vidare kan studien breddas genom att ta hänsyn till fler perspektiv i hållbarhetsrapporten för att få in fler aspekter. / Aim: The purpose of this thesis is to create an understanding of how the environmental content of the dairy cooperative Arla’s sustainability report affects young consumers’ perceptions of the company based on the legitimacy theory.   Method: The study is based on a qualitative research method where data collection has taken place through semi-structured interviews with twelve dairy consumers. The collected data has then been compiled through a thematic analysis which has followed Braun and Clarke’s (2006) approach.   Result and Conclusions: The study shows that dairy consumers are positively affected by the environmental information revealed in Arla’s sustainability report 2021. Respondents emphasized that their perception of the company changed for the better after hearing the quotes. Some consumers questioned the reasonableness and credibility of certain goals, compliance with sustainability goals was considered essential. All conclusions relate to what is described in legitimacy theory.  Contribution of the thesis: The study contributes to an increased understanding of how young consumers experience the dairy cooperative Arla based on their sustainability report for 2021 and whether the environmental information from it contributes to increased legitimacy. The results from the study provided theoretical knowledge, which can be further developed in continued research. Suggestions for future research: A proposal for further research is to apply the same approach used in this study to other companies outside the dairy industry. It may also be of interest to study other stakeholder groups and compare the results. Furthermore, the study can be broadened by including more perspectives in the sustainability report to include more aspects.

Korruption är ett problem som påverkar samhällen över hela världen. Företag spelar en viktigroll i kampen mot korruption. För företag är hållbarhetsredovisningen ett sätt att visa ochförklara vad företaget har åstadkommit i sitt arbete för en långsiktigt hållbar utveckling.Tidigare studier tyder på att det finns en brist på transparens och att sekretessnivån är höggällande korruption. Studierna tyder även på att olika faktorer kan påverka mängdenantikorruption som avslöjas inom hållbarhetsredovisningarna. Denna uppsats syfte är därföratt ta reda på vilken information om antikorruption som upplyses i hållbarhetsredovisningarinom företag som är noterade på Nasdaq Stockholm samt att utforska hur olika faktorerpåverkar mängden information som avslöjas i företagens hållbarhetsredovisningar. För attförklara avslöjanden om antikorruptionsupplysningar används legitimitetsteorin ochintressentteorin som synsätt. Uppsatsens metodologiska tillvägagångssätt baseras på enkvantitativ innehållsanalys med en deduktiv forskningsansats och genomfördes med ettslumpmässigt urval på 96 företag som tillämpar GRI-standards i sin hållbarhetsredovisning.Resultatet visar transparens när det gäller att företag informerar och utbildar omantikorruption, men det finns brister i transparens när det gäller riskanalyser och åtgärder somföretaget skulle ha tagit vid korruptionsrelaterade aspekter. Vidare konstaterar uppsatsen attföretagsstorleken är en betydande faktor på mängden antikorruptionsupplysningar somavslöjas, detta innebär att större företag redovisar mer och mer utförligt information.Uppsatsen bidrar till forskning om kampen mot korruption i företagets sociala ansvar.Dessutom bidrar uppsatsen med kunskap om antikorruptionsupplysningar som är en del avhållbarhetsrapporteringen inom svenska företag, som är kopplat till GRI 205-standarden.Uppsatsen tillhandahåller nya empiriska data. / Corruption is a problem that affects societies all over the world where companies play animportant role in the fight against corruption. Sustainability reports are a way for companiesto show and explain what they have achieved in their work for a long-term sustainabledevelopment. Previous studies indicate that there is a lack of transparency and that the levelof secrecy regarding corruption is high. They also suggest that different factors can influencethe amount of anti-corruption that is disclosed in the sustainability reports. This essaytherefore aims to find out what information about anti-corruption is disclosed in sustainabilityreports within companies that are listed on Nasdaq Stockholm and to explore how differentfactors affect the amount of information disclosed in the companies' sustainability reports. Toexplain disclosures of anti-corruption information, the legitimacy theory and the stakeholdertheory are used as approaches. The paper's methodological approach is based on aquantitative content analysis with a deductive research approach and was carried out with arandom sample of 96 companies that apply GRI standards in their sustainability reporting.The result shows transparency when it comes to companies informing and educating aboutanti-corruption, but there are gaps in transparency when it comes to risk analyzes andmeasures that the company would take in the event of corruption-related aspects.Furthermore, the paper states that company size is a significant factor in the amount ofanti-corruption information that is disclosed, this means that larger companies report moreand detailed information. The paper contributes to research on the fight against corruption incorporate social responsibility. In addition, the paper contributes knowledge ofanti-corruption disclosures as part of sustainability reporting within Swedish companies,which is linked to the GRI 205 standard. Hence, the paper contributes by providing newempirical data.

This study focused on Corporate Community Involvement Disclosures (CCID), a theme usually disclosed under Corporate Social Responsibility Disclosures (CSRD) in annual reports. The primary aim of the research is to investigate the genuineness and raison d'être of CCID in annual reports. To do this the researcher adopted a holistic approach employing an extensive theoretical framework, which integrates Legitimacy, Stakeholder, Agency, Signalling and Semiotics theories and asking three main research questions. Firstly, what are the motivations for CCID in annual reports? Secondly, what is the information content of CCID in annual reports? And lastly, how real is CCID in annual reports? That is can CCID be read and construed as a real measure of corporate community development (CCD)? Using content analysis and a quality score index the study examined a panel dataset covering the period from 1999 to 2009. The data was collected from a sample of 803 annual reports of 73 UK companies taken from the FTSE 350 companies and cutting across all ten industries of the Industrial Classification Benchmark (ICB) Index. Generally the study is more of a quantitative study with hypotheses developed and tested with panel data regression models in order to provide answers to the three research questions. However, due to the sensitivity of the third research question, in addition to panel regression, the researcher performed a qualitative analysis of question three using semiotics. The study provided evidence to show that CCID as disclosed in annual reports have an undertone of reputation/impression management like other CSR disclosures (CSRD). The community activities reported do not seem to address the expectations of the local communities per se; rather the disclosures seemed to be targeted at a wider stakeholder group that is likely to offer immediate reward for such disclosures. Similarly result from semiotic analysis revealed that signification of reality is either doubtful or unreal for most companies sampled. The study is unique as it is the first to explore the reality of CCID as it appears in annual reports using a combination of a panel study approach and semiotics. In addition a major contribution of the study is that it explored the ways in which multiple theoretical underpinnings can inform research by developing a CCID Meta-theory model and thus provided a robust and enriched analysis and unique insights into the CCID phenomenon.

Syfte: Tidigare hållbarhetsredovisning anses ha problem med frånkoppling av finansiella och icke-finansiella strategier, vilket IR avser att lösa. Studier som gjorts visar att IR implementerats oproportionerligt, samt att rapporter som benämns som integrerade, påvisat låg IR-nivå. En möjlig förklaring är dålig förståelse av detta förhållandevis nya begrepp. Stora skillnader i IR-nivå gör det svårt att få en tydlig bild av den faktiska implementeringen av IR. Syftet för denna studie är att kartlägga IR-nivån bland stora svenska företag som benämnt sina årsredovisningar som integrerade, samt att ge praktiska exempel utifrån IR-ramverket. Slutligen används legitimitetsteorin och greenwashing för att förklara resultatet. Metod: Studiens process har varit abduktiv, och en kvalititativ strategi har anammats. Designen för studien är tvärsnitt. Empirin har samlats in genom kvalitativ innehållsanalys av 14 svenska företags årsredovisningar, valda genom ett målstyrt urval. Därefter har data insamlats och analyserats med hjälp av ett kodningsschema som i sin tur har utgått från den normativa referensramen. Datan har sedan presenterats i tabell, samt narrativt. Resultat och slutsats: Studien har visat att de undersökta företagen påvisar en ojämn IR-nivå, där företagen lyckats bäst inom strategiskt fokus och framtidsorientering, medan en lägre nivå uppnås inom väsentlighet och kopplingar mellan information. Detta kan bero på otillräcklig spridning av IR-ramverket och/eller greenwashing. Kartläggningen visar därmed att de flesta rapporter snarare är blandade än integrerade. Förslag till fortsatt forskning: För att fånga upp huruvida omvandlingsfunktionen är en del av företagens IR, föreslås en kvalitativ fallstudie av enstaka företag. Vidare hade det varit intressant att göra en longitudinell studie för att se hur företagens IR-nivå förändras över tid. Uppsatsens bidrag: Studiens viktigaste bidrag är att genom kartläggningen ge praktiska exempel för företag att beakta, samt att fylla kunskapsgapet som finns kring implementering av IR i svenska företag. / Aim: Sustainability reporting is considered to have problems with a disconnection of financial and non-financial strategies, which IR intends to solve. Previous studies show that IR has been implemented disproportionately, and that the reports referred to as integrated, demonstrated a low IR-level. A possible explanation is a poor understanding of the relatively new concept. Large differences in the IR-level makes it difficult to get a clear picture of the actual implementation of IR. The purpose of this study is to identify the IR-level of large Swedish companies who self-declared their reports as integrated, and to provide practical examples on the basis of the IR framework. Finally, legitimacy theory and greenwashing is used to explain the results. Method: The process of the study has been abductive, and a qualitative strategy has been adopted. The design of the study is cross-sectional. The empirical data were collected through qualitative content analysis of 14 Swedish companies’ annual reports, selected through a purposive sample. Subsequently, data was acquired and analyzed using a coding frame, based on the normative framework. The data have been presented in tables and in narratives. Result & Conclusions: The study has shown that the companies indicate an uneven IR level, where companies have been most successful in strategic focus and future orientation, while a lower level is achieved within materiality and connectivity of information. This may be due to inadequate diffusion of the IR framework and/or due to greenwashing. The mapping thus shows that most reports are mixed rather than integrated. Suggestions for future research: To capture whether the transformation function is part of the companies’ IR, a qualitative case study of individual companies is proposed. Furthermore, a longitudinal study to see how the companies IR-level changes over time would be interesting. Contribution of the thesis: The most important contribution of the study is that the mapping provides practical examples for companies to consider, as well as filling the knowledge gap existing regarding the implementation of IR in Swedish companies.

Oron över de miljömässiga effekterna av företags handlingar har ökat, och således även miljö­arbetet för en hållbar framtid. Företag kan arbeta med miljöfrågor på flera olika sätt och miljö­arbete blir vanligare inom små och medelstora företag. Fastighetsbranschen har stor energiförbrukning, många farliga kemiska produkter och hög generering av fast avfall, vilket resulterar i miljöpåverkningar. Fastighetsbranschens miljöpåverkan resulterar i att miljöfrågor borde vara viktiga för företag i branschen.   Syftet med studien är att identifiera och beskriva vilka av de proaktiva motivationskällorna: personliga värderingar, intressenternas påtryckningar, legitimitetsskapande och konkurrensfördelar, som är anledningen till att miljöarbete initierades, pågår och redovisas i fyra kommunala små och medelstora fastighetsföretag i Skaraborg. För att uppfylla studiens syfte samlades empiriskt material in från fyra kommunala fastighetsföretag: Tidaholms Bostads AB, AB Karlsborgsbostäder, AB Bostäder Lidköping och AB Skövdebostäder. Det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer med informanter med olika befattningar, samt granskning av årsredovisningar från 2014. Studiens resultat och slutsats är att motivationen till varför miljöarbete initierades och pågår till viss del har förändrats. Motivationskällan till att det initierades hos alla företagen är personliga värderingar hos personal. Motivationskällorna till det pågående miljöarbetet är hos alla företag personliga värderingar hos personal och intressenternas påtryckningar från personal. I ett av företagen är dessutom motivationskällan konkurrensfördelar motivation till det pågående arbetet. Motivationskällan intressenternas påtryckningar från ägare är också till grund för det pågående miljöarbetet i ett av företagen. Vår slutsats är också att motivationskällan till att kommunala fastighetsföretag redovisar miljöarbete är legitimitetsskapande, vilket innebär att motivationskällan till redovisning och miljöarbete är olika. / The concerns over how activities of enterprises have affected the environment have increased, and therefore enterprises environmental activities have increased to reach a sustainable future. Enterprises can work with environmental issues in several ways, and environmental work is becoming more common in SMEs. The business of real estate has large energy consumption, several hazardous chemicals and a high generation of solid waste, resulting in affecting the environment. Environmental issues should be important for enterprises in the business of real estate, because of the environmental impact the business have.  The purpose of this study is to identify and describe which of the proactive motivations: personal values, stakeholder pressure, legitimation and competitive advantages, that is the reason to why environmental activities were initiated, occurs and reports in four municipal   real estate SMEs in Skaraborg. Empirical material was collected from four municipal real estate companies: Tidaholms Bostads AB, AB Karlsborgsbostäder, AB Bostäder Lidköping and AB Skövdebostäder to fulfil the purpose. The empirical material was collected through semi-structured interviews with informants with different positions, and examination of annual reports from 2014. The result and conclusion of the study is that the motivations of why environmental activities were initiated and occurs have, to some extent, changed. The proactive motivation for the initiation of the activities in all companies is staffs’ personal values. The motivations of why environmental activities occur in all companies is staffs’ personal values and stakeholder pressure from the staff. The motivation, competitive advantages, is in one of the companies a motivation to the occurring environmental activities. Stakeholder pressure from owners is in one of the companies a motivation to the occurring environmental activities. Our conclusion is also that the motivation to the reporting of environmental activities in municipal real estate businesses is legitimation, resulting in the motivations to report and environmental activities differ.