Marknaden ställer idag högre krav på vad företagen redovisar och intressenterna är inte längre bara uppmärksamma på hur företaget redovisar ur ett ekonomiskt perspektiv. En ökad medvetenhet hos företagen kan i många fall inbringa konkurrensfördelar om företagen väljer att tillgodose dessa krav. Corporate Social Responsibility (CSR) syftar till att redovisa vad företaget har gjort, inte bara i ekonomiska resultat utan även beträffande miljö och sociala aspekter. Vi har i vår studie valt att granska med hjälp av en innehållsanalys hur tre svenska företag, H&M, Stora Enso och TeliaSonera, arbetar med CSR och vart tyngdpunkten ligger hos de olika företagen. Studiens syfte är att på ett komparativt sätt och genom en innehållsanalys ämna svara på vilka likheter och skillnader det finns i de tre företagens hållbarhetsredovisningar, samt vad som kan tolka eventuella likheter och skillnader. Vi har använt oss av ett klassificeringsschema som hjälpt oss att dela in vårt empiriska material i fem olika kategorier; Miljö, Energi, Human resources, Produkter och Community involvement. Våra resultat visar att det, till viss del, går att förklara företagens motiv till innehållet i hållbarhetsredovisningarna med utgångspunkt i legitimeringsteorin. Det är framförallt motivet till skillnaderna som kan förklaras genom legitimitetsteorin. Det går emellertid inte att utesluta att andra faktorer påverkar varför det förekommer skillnader, och särskilt likheter, i de redovisade uppgifterna för de tre företagen. / Program: Civilekonomprogrammet

Miljö- och hållbarhetsredovisning har blivit en viktig del för företag att använda i syfte att legitimera sin verksamhet. Inom miljö- och hållbarhetsredovisning finns ett ramverk som är upprättat av Global Reporting Initiative. Detta ramverk är idag det mest fullständiga och används av företag som vill förmedla sin miljö- och hållbarhetsinformation på ett seriöst sätt. Idag finns inga krav i form av lagstiftning för företag att använda något ramverk för miljö- och hållbarhetsrapportering. Detta medför att företag fritt kan välja om de vill följa något ramverk eller inte. De företag som inte väljer att följa något ramverk kan alltså fritt välja på vilket sätt och hur de ska rapportera sin miljö- och hållbarhetsinformation.I denna undersökning har jag valt ut åtta företag fördelat på två olika branscher som inte följer ramverket från Global Reporting Initiative. Detta urval har gjorts för att kunna se hur och vad företag rapporterar när det själva kan välja fritt. De frågeställningar som tas upp i uppsatsen är om det går att se dominans av kvalitativ eller kvantitativ information, om det går att se om företagens miljö- och hållbarhetsredovisningar kan vara missvisande och vilka skillnader som finns mellan branscherna jag valt. Syftet med uppsatsen är att få en förståelse för hur företag väljer att redovisa sin miljö- och hållbarhetsinformation och vilka skillnader som går att hitta.Resultatet av undersökningen visar att företagen inom oljeindustrin var mer benägna att rapportera miljö- och hållbarhetsinformation. Den mest sannolika förklaringen till detta resultat är att deras legitimitetsbehov kan anses tyngre än för företagen inom industribranschen. Resultatet visar också att det var stark dominans av kvalitativ information i rapporterna. Det framgick även att miljö- och hållbarhetsredovisningarna i vissa fall kan vara missvisande.Det som är viktigt är att miljö- och hållbarhetsredovisningar alltid granskas av en revisor för att intressenter ska kunna vara säkra på att informationen är användbar i beslutssituationer. Jag anser att det är viktigt att forskare fortsätter att granska hur och på vilket sätt företag redovisar sin miljö- och hållbarhetsinformation.

Intresset för att redovisa de anställda som tillgång ökar i takt med att kunskapsintensiva företag blir allt fler. När företag vill visa denna immateriella tillgång för intressenter saknas lämpliga värderingsmetoder och rapporteringsstandarder. Vissa företag kompletterar därför årsredovisningen med en rapport där information om medarbetarna, humankapitalet, presenteras. Då tvingande lagstiftning för rapporteringen saknas, skiljer sig utformningen åt mellan företag. Syftet med studien är att se om motiven med att rapportera humankapital influerar utformningen av rapporterna. Här försöker vi inte bara komplettera existerade forskning kring rapportering av humankapital utan även ifrågasätta rapporteringens objektivitet. Studien visar att det finns svag koppling mellan motiven till att rapportera humankapital och utformningen. Vi har dessutom funnit att rapporterna utformas med hänsyn till den formella ton som förknippas med en årsredovisning samt den miljö och bransch företaget verkar i. Detta visar på att årsredovisningarna och dess bifogade rapporter inte informerar utan kommunicerar till marknaden.

The purpose of this paper is to through a conceptual definition, outline the meaning of integrated reporting. The empirical study aims to identify the development of integrated reporting in terms of driving forces and participants. We also intend to identify and explain the effects of integrated reporting and to describe, analyze and create an understanding of what is required of companies and the challenges an application of integrated can bring. To achieve the purpose of this paper, we have formulated a central question; What is integrated reporting and what will this development mean for companies?  To answer the central question of this paper we have chosen to apply a qualitative approach with case studies as a research strategy. We have in the case study focused on four separate companies. The theoretical framework of this paper describes the stakeholder theory and legitimacy theory, which describes the relationship between the company and its stakeholders. The empirical study consists of two separate chapters; the perspective of experts and the corporate perspective of integrated reporting. In these chapters, we discuss and analyze the theoretical framework along with both of the empirical chapters. In the analysis we highlight and discuss the concept of integrated reporting, the driving forces of its development, problems and complications regarding the implementation of integrated reporting and the positive effects it can bring. The paper concludes that an integrated report should represent the company’s primary report, which includes all aspects of a company’s business. The company’s financial and non-financial factors are related to each other and therefore the company demonstrates its business in a comprehensible and transparent manner. The development of integrated reporting is driven by stakeholders as it is primarily the company’s stakeholders who require a transparent accounting that include the information about how the company works with sustainability. The main requirement for success with integrated reporting is considered a change in mindset, which has to start in top management. / Syftet med uppsatsen är att genom en begreppsbestämning redogöra för innebörden av begreppet integrerad rapportering. Uppsatsens empiriska undersökning syftar att redogöra för utvecklingen av integrerad rapportering genom att identifiera utvecklingens bidragande drivkrafter och aktörer. Vi syftar även att identifiera och förklara vilka konsekvenser integrerad rapportering får för företag samt beskriva, analysera och skapa förståelse för vad som krävs av företag och vilka utmaningar en tillämpning av integrerad rapportering kan innebära. För att uppnå uppsatsens syfte har vi formulerat huvudfrågan: Vad är integrerad rapportering och vad kan denna utveckling komma att innebära för företag?  För att besvara huvudfrågan har vi valt att tillämpa en kvalitativ metod med flerfallsstudier som forskningsstrategi där vi fokuserat på fyra fallföretag. Den teoretiska referensramen redogör för intressentteorin och legitimitetsteorin, vilka beskriver relationen mellan företag och dess intressenter. Den empiriska referensramen består av två empiriska kapitel; normgivarnas perspektiv samt företagens perspektiv av integrerad rapportering. Analyskapitlet sammanför den teoretiska referensramen tillsammans med de två empiriska kapitlen. De områden som diskuteras i analysen är innebörden av begreppet integrerad rapportering, de drivande faktorerna till dess utveckling, problematiken kring införandet av integrerad rapportering samt vilka positiva effekter integrerad rapportering kan medföra.  I uppsatsens slutsats konstateras att en integrerad rapport bör utgöra företagets primära rapport där de finansiella och icke finansiella faktorerna sätts i relation till varandra. Företaget demonstrerar därmed verksamhetens helhet på ett tydligt och transparent sätt. Utvecklingen av integrerad rapportering är intressentstyrd då det främst är företagets primära intressenter som efterfrågar en transparent redovisning som inkluderar företagets hållbarhetsfrågor.  Det huvudsakliga kravet för lyckas med en integrerad rapportering anses vara ett förändrat synsätt, vilket först och främst krävs i högsta ledningen.

Bakgrund: De verksamheter som bedriver miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalkenär anmälnings- eller tillståndspliktiga. Dessa företag ska lämnamiljöinformation i förvaltningsberättelsen. Tidigare studier visar attföretagen inte följer denna regel fullt ut. Som förklaring till företagensval av att miljöredovisa eller att inte redovisa sin miljöpåverkan användervi oss av legitimitetsteorin och intressentteorin.Syfte: Syftet med undersökningen är att för år 2013 se hur väl detillståndspliktiga företagen i Dalarna följer lagen om miljöredovisningoch vilka faktorer som kan förklara deras tillämpning av lagen.Metod: Studien bygger huvudsakligen på kvantitativ metod med inslag avkvalitativ metod. Vi använder en deduktiv ansats för att skapa fyrahypoteser om omsättning, branschtillhörighet, revisionsbyrå ochskuldsättningsgrad. Urvalet är de tillståndspliktiga företagen i Dalarna.Varje företag kan ha flera enheter som är tillståndspliktiga och vårt urval,Dalarna, blir 209 enheter varav 116 är stora enheter.Slutsats: Företagen i Dalarna uppfyller inte lagen om reglerad miljöredovisning tillfullo. Endast 18 av 116 stora enheter uppfyller alla fyra punkterna.Däremot är det 61,2 procent av de stora enheterna som får tre poäng.Som en jämförelse med Ljungdahls studie där nästan 27 procent når trepoäng ser vi en klar förbättring. De faktorer som kan förklara företagenstillämpning av lagen i vår undersökning är omsättning, de som anlitarrevisionsbyrån PwC samt branschtillhörighet avlopp och avfall. Av defyra hypoteser som vi använder är det en som stämmer, två som förkastasoch en som vi inte med säkerhet kan avgöra om den ska vara kvar ellerförkastas. / Background: Companies that require permits under the Environmental Code are forcedto provide environmental information in the annual report. Previousstudies show that companies do not follow this rule entirely. We uselegitimacy theory and stakeholder theory to explain companies’ choice toreport or not report the environmental impact.Purpose: The purpose of this study is to examine how well the permit businesses inDalarna, for the year 2013, follow the law of mandatory environmentaldisclosure and which factors influencing their applications of the law.Methods: The study is based mainly on quantitative method with elements ofqualitative method. We use a deductive approach to create fourhypotheses. They are revenue, industry, accounting firm and leverage.The selection is the licensed businesses in Dalarna. Each company canhave multiple units that require a license. Our sample, Dalarna, gets 209units of which 116 are units that belongs to large companies.Conclusion: Companies in Dalarna do not fulfill the law of mandatory environmentalreport entirely. Only 18 of the 116 large units meet all four points.However, it is 61.2 per cent of the large units who get three points. Wecan see a clear improvement in comparison with Ljungdahls study. In hisstudy there were almost 27 percent of the companies who reach threepoints. The factors that influence companies' application of the law in oursurvey is revenue, accountancy firm PwC and also industry affiliationsewage and waste. Of the four hypotheses we use there is one that's right,two that are rejected and one that we cannot with certainty determinewhether it should be retained or rejected.

Sedan Brundtlandsrapporten presenterades 1987 har begreppet hållbar utveckling tagit stora steg. Det ökade intresset ledde i början av 1990-talet till miljöredovisningen och i mitten av 1990-talet till social redovisning. Under tidigt 2000-tal fokuserades det istället på Triple Bottom Line för att även inkludera den ekonomiska aspekten. Ansvarsfrågan har sedan dess växt och förväntningarna på att företagen skall ta ansvar för en hållbar utveckling har ökat. Trycket har ökat på företag att hållbarhetsredovisa. Sveriges regering beslutade 2007 att samtliga statliga bolag skall hållbarhetsredovisa enligt GRI. Även ett EU-direktiv är på väg. Detta tvingar privatägda börsnoterade bolag med fler än 500 anställda att hållbarhetsredovisa för räkenskapsåret som inleds efter den 31 december 2016. Fram till dess och än idag är dock hållbarhetsredovisningen en frivillig handling för privatägda bolag.Det finns inget krav på privata bolag att hållbarhetsredovisa och inget tvingande ramverk. Studiens syfte är därför att undersöka varför privatägda bolag hållbarhetsredovisar och hur GRI upplevs som hjälpmedel ur företagsperspektiv. Studien blickar även mot hållbarhetsredovisningens framtid.För att nå studiens syfte använder vi oss av en kvalitativ metod för att skapa oss en djupare förståelse för området. Uppsatsens syfte kommer uppfyllas genom intervjuer med representanter från fem svenska privatägda bolag och med hjälp av de utvalda företagens hållbarhetsredovisningar. Studiens teoretiska referensram består av intressent-, legitimitets- och signalteorin.Slutsatsen vi finner är att företagen redovisar för att på ett transparent sätt visa hur de arbetar och tar ansvar för en hållbar utveckling. Studien visar att företagen redovisar för sina intressenter och att en efterfrågan finns på dessa frågor, vilket gör att intressentteorin inte kan uteslutas. Samtidigt anser vi att det ur företagssynpunkt är ett sätt att visa att de arbetar i linje med samhällets normer och värderingar, vilket kopplas till legitimitetsteorin. Vidare finner vi att det kan minska informationsasymmetrin mellan företag och intressent. Studien visar att vi inte kan bortse från någon av de utpekade teorierna. Däremot visar studien att intressent- och legitimitetsteorin på ett mer omfattande sätt än signalteorin kan förklara varför företagen hållbarhetsredovisar. / Since the Brundtland Commission was presented in 1987, the concept of sustainable development has taken large steps. The increased interest resulted in the early 1990s to the environmental reporting and in the mid-1990s to the social reporting. During the early 2000s the focus switched to the Triple Bottom Line to include the economic aspect as well. The issue of responsibility has grown and the expectations that companies should take responsibility for sustainable development have increased. Pressure has increased on companies to report sustainability. The Swedish government decided in 2007 that all state-owned companies have to use sustainability reporting according to GRI. An EU-directive is on the way. This also includes the privately owned listed companies with more than 500 employees to report sustainability for the fiscal year that begins after December 31, 2016. Until then, and even today, the sustainability report is a voluntary act of privately owned companies.There is no requirement for private companies to report sustainability and no mandatory framework. This study aims to investigate why privately owned companies establish sustainability reporting and how GRI is perceived as guidance from the business perspective. The study also looks towards the future of sustainability reporting.To reach the study’s purpose, we use a qualitative approach to create a deeper understanding of the area. The essays purpose will be fulfilled by interviews with five Swedish private companies and with the help of the selected companies’ sustainability reports. The study’s theoretical framework consists of stakeholder theory, legitimacy theory and signal theory.The conclusion that we find is that companies’ report these issues is to transparently show how they work and take responsibility for a sustainable development. The study shows that the companies reports to their stakeholders and there is a demand to report these questions, which tells us that we can’t ignore the stakeholder theory. At the same time through the companies perspective it’s a way to show that they act in line with the society’s norms and values, which connects to the legitimacy theory. Furthermore we find that it can reduce the information asymmetry between company and stakeholder. The results shows that we can´t exclude any of the examined theories to explain why companies report sustainability. However the study shows that the stakeholder-, and legitimacy theory, in a more extensive way than the signaling theory. can explain why companies report sustainability.Note that the study is written in Swedish

Under de senare åren har fenomenet CSR blivit oerhört aktuellt bland både företag, intressenter och samhället i övrigt. Det har framställts att det numera berör hur utvecklingen av CSR påverkar företags beslutsfattande. Här finns två sidor som talar emot varandra, dels en där forskarna menar på att CSR har en påverkan på beslutsfattande medan den andra sidan anser att CSR inte påverkar beslutsfattandet i någon vidare utsträckning. Syftet med denna studie är att utforska kring hur CSR påverkar företags beslutsfattande. Koncernen som kommer att beaktas i studien är ICA-Gruppen. Med hjälp av en abduktiv metod jämför vi en tidigare teori och vårt empiriska insamlade material för att finna mönster och förståelse av verkligheten.  Genom studiens kvalitativa metod har fem semistrukturerade intervjuer genomförts hos olika ICA-handlare då vi eftersträvar en djupare förståelse av hur CSR integreras i beslut. Intervjuerna fortlöpte utefter en intervjuguide som i sin tur baserades på vår teoretiska referensram. Avslutningsvis analyserades empiriskt material mot utvalda begrepp. Vår slutsats kring studien är att främst fem faktorer avgör hur CSR integreras i beslut där beslutets storlek har en avgörande aspekt. Dessa faktorer observeras i en modell i analysen. Ett framtida forskningsförslag är hur CSR påverkar investeringsbeslut. Intressant hade även varit att se hur beslutsstorlekens inverkan på CSR.  Vårt bidrag med denna studie är att öka förståelsen kring hur beslutsfattare, i vårt fall ICA-handlare, tar hänsyn till CSR när beslut ska fattas. Vi anser att resultatet kan i viss mån vara överförbart till andra branscher och företag men man får ta viss faktorer i beaktande. / During these past years the phenomena CSR has become highly topical to companies, stakeholders as well as common society. It has been determined that development of CSR affects companies decision making. However, there are two sides to this. While some researchers claim that CSR affect the decision making, some also mean that CSR’s influence to decision making is not very strong. Our purpose with this study is to investigate, analyze and increase the comprehension of how CSR affect decision making among companies. The group that will be observed in the study is ICA- Gruppen. Using an abductive method we compare an earlier theory and our empirical collected material to find patterns and understanding of reality. In order to attain a deeper understanding of how CSR affect decisions, through the study’s qualitative method, five semi structured interviews was made with different ICA retailers. The interviews were conducted with help of an interview template which we based on our theoretical references. In conclusion, empirical material was analyzed to selected terms. Our conclusion of the study shows that mainly five factors determine how CSR will be integrated in decisions where the decision size has a crucial aspect. These factor are observed in the study. Future research proposals would be to understand how the decision size affect CSR. Our contribution with this study is to provide increased understanding of how decision makers, in this case ICA retailers, take CSR into account. We think the results could be implemented in other trades and organizations, however certain factors must be taken into account.

Under de senaste åren har antalet företag som väljer att få sina hållbarhetsrapporter granskade av en oberoende tredje part ökat kraftigt. I takt med denna utveckling har intresset ökat för vilka faktorer som påverkar företag att frivilligt välja att få sina hållbarhetsrapporter granskade. Denna studie syftar till att utöka förståelsen för hur företags lönsamhet, storlek samt branschtillhörighet påverkar företag att, utöver lagkrav, välja extern oberoende granskning av sina hållbarhetsrapporter i en svensk kontext. Metoden som används i studien är logistisk regressionsanalys och undersökningen baseras på företag noterade på Nasdaq Stockholm under räkenskapsår 2019. Resultatet från studien visar att större företag är mer benägna att frivilligt välja extern oberoende granskning av sina hållbarhetsrapporter medan lönsamhet och tillhörighet till en socialt eller miljömässigt känslig bransch inte har en påverkan. Studien bidrar med en utökad förståelse för hur företagsspecifika variabler påverkar företag att välja extern oberoende granskning av hållbarhetsrapporter i en svensk kontext.

Background: Integrated reporting reflects how a company’s governance, strategy, results and future prospects together with their business model create value in the short, medium and long term. It is a voluntary report to establish. Four factors will be examined to investigate what affects companies voluntary reporting of IR. Purpose: The study refers to examine how countries national cultural differences, large company size and high profitability affect companies’ tendency to voluntarily apply integrated reporting from a European perspective. It will contribute with new results to research field and increase understanding of which companies voluntarily choose to apply IR. Method: Four hypotheses have been formulated to answer the study’s questions. The study is quantitatively designed with a deductive approach and uses a logistic regression model. The data that is used in the survey are secondary data of companies available on IIRC’S database and data from the Forbes 2000 Global List. Statistics program IBM SPSS has been used to perform the regression. Results: The results show that low power distance and high tolerance of uncertainty have a positive effect on integrated reporting. High profitability did not show a significant relationship, while large companies had a negative impact on the establishment of IR. The contribution of the essay: The study provides additional insights into the factors that influence companies voluntary use of integrated reporting, which contributes to a further understanding of the phenomenon IR. / Bakgrund: Integrerad rapportering visar hur ettföretagsstyrning, strategi, resultat och framtidsutsikter tillsammans med dess affärsmodell skapar värde på kort, medellång samt lång sikt.Det är en frivillig rapport att upprätta. Totalt fyraolika faktorer kommer studeras för att undersöka vad som påverkarföretags frivilliga rapporteringav IR. Syfte: Studien syftar till att undersöka hur länders nationella kulturella skillnader (maktdistans och tolerans av osäkerhet), stor företagsstorlek och hög lönsamhet påverkar företags benägenhet att frivilligt tillämpa integrerad rapporteringur ett europeiskt perspektiv. Det ska bidra med nya resultat till forskningsfältetoch öka förståelsen förvilka företag som frivilligt väljer att tillämpa IR. Metod: Fyra hypoteser har formulerats för att besvara studiens frågeställning. Studien är kvantitativt utformad med ett deduktivt tillvägagångssätt och använder en logistisk regressionsmodell. De data som använts i undersökningen är av sekundärdata av företag tillgängliga på IIRC’S databas och data från Forbes 2000 Global List. Statistikprogrammet IBM SPSS har tillämpats för att genomföra regressionen. Resultat: Resultaten visar att låg maktdistans och hög tolerans av osäkerhet har en positiv effekt på integrerad rapportering. Lönsamhetvisade inte på ett signifikant samband, samtidigtsom storföretags storlek hade en negativ inverkan på upprättandet av IR. Uppsatsens bidrag: Studien bidrar med ytterligare insikter om vilka faktorer som påverkar företags frivilliga användning av integrerad rapportering, som bidrar med ytterligare förståelse för fenomenet IR.

Tidigare studier inom området väsentlighet i hållbarhetsredovisning och väsentlighetsanalyser visar på både möjligheter och begränsningar med en väsentlighetsanalys. I tidigare studier har det framkommit tre problematiska områden i samband med företags väsentlighetsanalyser. I denna studie ligger fokus på ett problemområde och det är obalans mellan rapporterade väsentliga områden i hållbarhetsrapporter med väsentlighetsanalys respektive utan. Syftet med studien är att bidra till förståelsen för hur företag över tid identifierar och prioriterar väsentliga hållbarhetsfrågor samt förklara väsentlighetsanalysens betydelse för vilka frågor som identifieras och prioriteras som väsentliga inom hållbarhet. De två utvalda företagen vars hållbarhetsrapporter har studerats är verksamma inom energibranschen och telekommunikationsbranschen. För att svara på forskningsfrågorna har en kvantitativ innehållsanalys med kvalitativa inslag valts som verktyg för att analysera det empiriska materialet. I den kvantitativa innehållsanalysen gjordes några kvalitativa tolkningar, där ords betydelse tolkades. Studiens resultat visade att företagens regelbundna väsentlighetsanalyser leder till en jämn fördelning mellan rapporterade väsentliga områden. Studien visar också att regelbundet genomförda väsentlighetsanalyser och dialoger med flera intressentgrupper kan vara en framgångsrik strategi för att uppnå balans mellan rapporterade väsentliga områden. En analys av studiens resultat grundar sig på studiens teoretiska referensram. Två teorier tillämpas i studiens analys, nämligen legitimitetsteorin och intressentteorin. Analysen visar en tendens till att det ena företaget riktar sig till samhället och det andra företaget till några starka intressentgrupper. Båda strategierna kan leda till balans mellan rapporterade väsentliga områden. Studien indikerar att det är möjligt för företag att uppnå balans mellan rapporterade väsentliga områden.