Tidigare studier inom området väsentlighet i hållbarhetsredovisning och väsentlighetsanalyser visar på både möjligheter och begränsningar med en väsentlighetsanalys. I tidigare studier har det framkommit tre problematiska områden i samband med företags väsentlighetsanalyser. I denna studie ligger fokus på ett problemområde och det är obalans mellan rapporterade väsentliga områden i hållbarhetsrapporter med väsentlighetsanalys respektive utan. Syftet med studien är att bidra till förståelsen för hur företag över tid identifierar och prioriterar väsentliga hållbarhetsfrågor samt förklara väsentlighetsanalysens betydelse för vilka frågor som identifieras och prioriteras som väsentliga inom hållbarhet. De två utvalda företagen vars hållbarhetsrapporter har studerats är verksamma inom energibranschen och telekommunikationsbranschen. För att svara på forskningsfrågorna har en kvantitativ innehållsanalys med kvalitativa inslag valts som verktyg för att analysera det empiriska materialet. I den kvantitativa innehållsanalysen gjordes några kvalitativa tolkningar, där ords betydelse tolkades. Studiens resultat visade att företagens regelbundna väsentlighetsanalyser leder till en jämn fördelning mellan rapporterade väsentliga områden. Studien visar också att regelbundet genomförda väsentlighetsanalyser och dialoger med flera intressentgrupper kan vara en framgångsrik strategi för att uppnå balans mellan rapporterade väsentliga områden. En analys av studiens resultat grundar sig på studiens teoretiska referensram. Två teorier tillämpas i studiens analys, nämligen legitimitetsteorin och intressentteorin. Analysen visar en tendens till att det ena företaget riktar sig till samhället och det andra företaget till några starka intressentgrupper. Båda strategierna kan leda till balans mellan rapporterade väsentliga områden. Studien indikerar att det är möjligt för företag att uppnå balans mellan rapporterade väsentliga områden.

Syfte: Hållbarhetsskandaler har på senare tid blivit uppmärksammat som ett mer följdriktigt mått på företagens hållbarhetsarbete än de idag mest förekommande hållbarhetsmåtten. Däremot har ingen tidigare utförd studie kartlagt de handlingar som utlöser företagens hållbarhetsskandaler. Syftet med studien är därmed att undersöka de bakomliggande handlingarna till skandaler kopplade till miljödimensionen av hållbarhet inom miljökritiska industrier för att konkretisera vad samhället reagerar på. Metod: Studien antar en kvalitativ metod med en multipel form av fallstudiedesign inspirerad av bland annat etnografisk innehållsanalys med en deduktiv ansats. Vidare använder sig studien av ett klassificeringsschema för att kategorisera och analysera den sekundärdata som hämtas från Thomson Reuters Datastream. Data representerar ett urval på 278 skandaler kopplat till miljödimensionen av hållbarhet över en elvaårsperiod (2008-2018). Resultat & slutsats: Studiens resultat indikerar att händelserna bakom industriföretagens skandaler kopplade till miljödimensionen av hållbarhet främst omfattar föroreningar och utsläpp med potentiell eller konstaterad negativ miljöpåverkan, där myndigheter och lokalbefolkning ligger bakom de flesta av reaktionerna. Studiens slutsats är därav att det främst är normbrott som utlöser hållbarhetsskandaler. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till att fylla det forskningsgap som existerar genom att synliggöra de bakomliggande handlingarna till att hållbarhetsskandaler uppdagas. Ett av studiens bidrag är den kunskap gällande att hållbarhetsskandaler ofta beror på normbrott samt att det räcker med att en industri uppfattas som riskfylld för att en skandal ska uppstå. Genom studien synliggörs även en intressentgrupp i form av lokalbefolkningen som en av företagens viktigaste intressenter, vilket inte har uppmärksammats i tidigare forskning. Förslag till fortsatt forskning: För att bringa den ifrågavarande studiens resultat vidare skulle det vara av intresse om framtida forskning skapar en generell modell i syfte att kunna prognostisera risken för att hållbarhetsskandaler ska uppstå genom maskininlärningsmetoder som synliggör icke-linjära korrelationer i mätpunkterna för dagens hållbarhetsmått i form av exempelvis ESG. / Aim: Sustainability scandals have recently been recognized as a more consistent measure of companies' sustainability efforts than today's most common sustainability measures. However, no previous study has mapped the actions that trigger corporate sustainability scandals. The aim of the study is thus to investigate the underlying actions of scandals linked to the environmental dimension of sustainability in environmentally critical industries in order to flesh out what society reacts to. Method: The study adopts a qualitative method adopting a multiple case study design inspired by different kinds of content analysis with a deductive approach. Furthermore, the study uses a classification scheme to categorize and analyze the secondary data retrieved from Thomson Reuters Datastream. The data consists of 278 scandals linked to the environmental dimension of sustainability over a period of eleven years (2008-2018). Result & Conclusions: The study's results indicate that the actions behind industrial scandals linked to the environmental dimension of sustainability mainly consists of pollution and emissions with potential or confirmed negative environmental impacts, where government bodies and local population reacts the most. The study concludes that it is primarily norm crimes that trigger sustainability scandals. Contribution of the thesis: The study contributes to filling the gap of research by defining the underlying actions that leads to sustainability scandals. One of the contributions of the study is that sustainability scandals often are based on norm violations and also that it is enough for an industry to be perceived as risky for a scandal to arise. The findings of this study also emphasize the local population as one of the most important stakeholder groups for corporations, a finding which has not been highlighted in previous research. Suggestions for future research: In order to further carry out the results of the study in question, it would be of interest if future research were to create a general model in order to forecast the risk of sustainability scandals occurring through machine learning methods that make non-linear correlations visible in the measurement points of today's sustainability metrics in the form of ESG.

Titel: Leder förbättrad miljöaspekt i ESG-betyget till lägre kostnad för räntebärande skulder? En studie om miljöarbetets påverkan på kostnaden för räntebärande skulder Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Robin Olofsson och Sonia-Maria Ask Handledare: Jan Svanberg Datum: 2021 - Juni Syfte: ESG-betygets påverkan på räntebärande skulder har studerats omfattande med varierat resultat. Betygets komplexitet har lett till nyanserade diskussioner gällande betygets användbarhet och hur relevanta de olika dimensionerna i betyget är. Uppsatsen vill därför undersöka relationen mellan miljödimensionen i ESG-betyget och kostnaden för räntebärande skulder för att se om miljöarbete medför finansiella fördelar. Metod: Studien som utförts är rotad i den positivistiska forskningsfilosofin och har en kvantitativ, deduktiv utgångspunkt. Studien är longitudinell och data har samlats in från 1273 olika företag mellan åren 2012 - 2019. Datan för skuldkostnaden är förskjuten med ett år framåt. Datan har samlats in från Refinitiv Eikon och har sedan bearbetats och analyserats i IBM SPSS. Resultat & slutsats: Resultatet av studien fann bevis på en negativ korrelation mellan miljökontroverser och skuldkostnad. Studien fann även en positiv korrelation mellan CSR-rapportering och skuldkostnad. Två hypoteser fick förkastas. Inget bevis för en korrelation mellan miljödimensionen och skuldkostnad uppdagades och att det negativa sambandet mellan miljökontroverser och skuldkostnad skulle vara starkare i intressentorienterade länder finns det inga bevis för. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till en nyanserad bild av fördelarna med företags miljöarbete. Studiens resultat bidrar till att fylla forskningsgapet om hur sambandet mellan företags kostnad för räntebärande skulder och arbete med miljö ser ut. Det största bidraget är kunskapen om att det främst är miljökontroverser och inte miljödimensionen som har samband med hög kostnad för räntebärande skulder. Förslag till fortsatt forskning: För att undvika att komponenter i miljö-dimensionen pekar åt olika håll och ger ett svårtolkat resultat föreslås det att dela upp E:et i ESG-betyget i dess komponenter och undersöka hur respektive komponent påverkar skuldkostnaden för företag. Nyckelord: CSR, ESG, legitimitetsteorin, intressentteorin, miljödimension, miljökontroverser, CSR-rapportering, skuldkostnad.

Företag som hållbarhetsrapporterar möts i regel av positiva effekter då intressenterna förväntar sig att företaget ska presentera sitt arbete med hållbarhet. Genom att företaget lever upp till sina intressenters förväntningar kan deras legitimitet öka, vilket är nödvändigt för att en verksamhet ska kunna bedrivas. Om företaget i stället inte når upp till intressenternas förväntningar kan företagets legitimitet förloras och ett legitimitetsgap bildas, enligt legitimitetsteorin. Detta kan till exempel ske vid en uppmärksammad skandal. För att återfå sin förlorade legitimitet kan företaget använda sig av olika legitimitetsstrategier i sin kommunikation, vilket har lett till studiens forskningsfråga, “Hur kommunicerar ett företag till sina intressenter efter en inträffad skandal för att främja sin legitimitet?” Studien syftar till att skapa förståelse för hur ett klädföretag använder sig av legitimitetsstrategier efter inträffade hållbarhetsskandaler. Studien har sin empiriska utgångspunkt i två skandaler i ett multinationellt klädföretag. Denna studie är abduktiv då teorin har använts som en grund för insamlingen av empirin, utan att utforma en hypotes. Studien har utförts genom en kvalitativ metod där en diskursanalys har gjorts. Med hjälp av diskursanalysen har legitimitetsstrategier och olika typer av legitimitet i företagets hållbarhetsrapporter och pressmeddelanden studerats. Som hjälp vid analys av empirin har ett kodningsschema med utvalda nyckelord framtagits. Denna studie visar att legitimitetsstrategier som presenterats i den teoretiska referensramen används av det studerade företaget. Företaget har även gjort förändringar i sin kommunikation för att skapa en mer detaljerad bild av sitt arbete, vilket leder till att läsaren får förståelse för företagets agerande, utan att företaget kommunicerar att de utfört praktiska förändringar. Studien resulterar även i en slutsats att det finns en skillnad i hur företaget kommunicerar i hållbarhetsrapporterna jämfört med pressmeddelanden, då pressmeddelanden ofta innehåller direkt svar på aktuell kritik i och med dess möjlighet till snabb och spontan publicering.

Titel: Hållbarhetsredovisning i Allmännyttan. Hur redovisas social hållbarhet? Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi. Författare: Anders Persson Handledare: Alice Schmuck Datum: 2023 - juni Syfte: Syftet med studien är att jämföra och försöka förstå bakgrunden till hur den sociala aspekten av hållbarhet redovisas av de största kommunala bostadsföretagen inom Sveriges Allmännytta. Studien ska på ett övergripande sätt jämföra och analysera hållbarhetsredovisningarna utifrån den sociala dimensionen och dessutom undersöka hur de sociala nyckeltalen rekommenderade av Sveriges Allmännytta (2019) används. Metod: Den metod som använts i studien är en kvalitativ textanalys, där texterna som analyserats är tio utvalda kommunala bostadsbolags hållbarhetsredovisningar. Resultat och slutsats: Studien visar att det behövs fastare riktlinjer för hur social hållbarhet ska redovisas av de kommunala bostadsbolagen i Sveriges Allmännytta. En enhetlig struktur och gemensamma nyckeltal skulle öka transparensen och klargöra hur bolagen fullföljer sitt uppdrag med att skapa en hållbar boendemiljö. Studien har visat att nuvarande rekommenderade sociala nyckeltal inte används i någon större omfattning. Examensarbetets bidrag: Den rekommendation som Sveriges Allmännytta ger angående social hållbarhetsredovisning skulle behöva omformuleras till ett krav på medlemsföretagen. Ett krav att den sociala hållbarhetsredovisningen ska följa en viss struktur och redovisa specifika sociala nyckeltal för att öka transparens och jämförbarhet. Förslag till fortsatt forskning: Att studera resultat av sociala satsningar samt att formulera en miniminivå gällande krav på social redovisning i Allmännyttan.

Digitalisering anses vara den enskilt största förändringsfaktorn i världen och har medfört betydande utveckling i samhället. Den svenska arbetsmarknaden har påverkats i stor utsträckning av digitaliseringen, då den lett till radikala förändringar för organisationer samt yrkesroller, däribland redovisningskonsulter. Tidigare forskning redogör för att digitalisering medfört både möjligheter och utmaningar för redovisningsbranschen. Studiens huvudsakliga syfte är att undersöka hur digitalisering inom redovisningsbranschen påverkar redovisningskonsulters yrkesroll. Studiens avsikt är att bidra till ökad förståelse för den inverkan digitaliseringen har haft på redovisningskonsulters verksamheter, arbetssätt, arbetsuppgifter samt kompetenser och därmed vilka möjligheter respektive utmaningar som uppkommit för yrkesrollen. Studien utgår ifrån en kvalitativ metod där 14 semistrukturerade intervjuer med redovisningskonsulter från diverse byråer har utförts. Det empiriskt insamlade materialet har jämförts med institutionell teori och legitimitetsteori samt tidigare forskning för att nå en slutsats. Studiens slutsats är att digitaliseringen har medfört en rad olika möjligheter samt utmaningar kopplade till redovisningskonsulters arbetssätt, arbetsuppgifter, kompetenser samt deras verksamheter. Ett förslag till vidare forskning inkluderar att studera förändringen digitaliseringen har haft på redovisningskonsultens yrkesroll över tid. Studien är skriven på svenska. / Digitalization is considered to be one of the most significant advancements in modern society. The Swedish labor market has been greatly impacted by the radical changes brought forth by digitalization as it continues to shape processes within organizations and professional roles, particularly in the field of accounting. This study aims to investigate the impact of digitalization in the accounting industry and its effects on the role of accounting consultants. The study also seeks to further the understanding of existing literature and their explorations of how digitalization influences the work procedures, job assignments, and competencies of accounting consultants' and their companies. In addition, data gathered during this study will evaluate any challenges highlighted by digitalization within the accounting profession. The study will utilize qualitative research methods by analysis of 14 semi-structured interviews. The participants of the interviews include accounting consultants from various agencies in Sweden. Empirically gathered material will be compared to institutional theory and legitimacy theory along with previous research to reach a conclusion. The study concludes that digitalization has resulted in various opportunities and challenges linked to accounting consultants' work procedures, job assignments, competencies, and operations. A suggestion for further research includes studying the change digitalization has had on the accounting consultant's professional role over a period of time. This study is written in Swedish.

Denna studie undersöker om faktorer som företagsstorlek och branschtillhörighet påverkar svenska börsnoterade företags frivilliga redovisning av humankapital i årsredovisningarna. Data har samlats in från databaser samt från årsredovisningar med hjälp av ett egenkonstruerat index. Studien använder en regressionsanalys för att testa sambandet men finner inget signifikant resultat. Trots detta indikerar resultatet att det finns ett samband mellan stora företag och mer frivillig redovisning av humankapital, samt en indikation på att kunskapsintensiva branscher redovisar mer frivillig information om humankapitalet jämfört med resterande branscher. Vi kunde även konstatera att vissa företag tillhandahållit väldigt lite information om humankapitalet, vilket tyder på att företag i vårt urval saknar incitament att frivilligt redovisa denna information. Resultatet kan därmed bidra till diskussionen om införandet av ökade rapporteringskrav för humankapital. Framtida studier kan bygga vidare på denna undersökning, och det vore då lämpligt med ett större urval för att undersöka om företagsstorlek, branschtillhörighet och andra företagskaraktäriska egenskaper såsom skuldsättningsgrad, lönsamhet, företags ålder och ägarstruktur påverkar svenska börsnoterade företags frivilliga redovisning av humankapitalet. Språket i denna studie är svenska. / This study investigates whether factors such as company size and industry affect Swedish listed companies' voluntary disclosure of human capital in their annual reports. Data has been collected from databases and annual reports using a self-constructed index. The study uses a regression analysis to test the relationship but finds no significant result. Nevertheless, the results indicate that there is a relationship between large companies and more voluntary disclosure of human capital, as well as an indication that more knowledge-intensive industries disclose more voluntary information on human capital compared to other industries. We also found that some firms provide very little information on human capital, suggesting that firms in our sample lack incentives to voluntarily disclose this information. The results can thus contribute to the discussion on the introduction of increased human capital reporting requirements. Future studies can build on this study, and it would be appropriate to use a larger sample to investigate whether firm size, industry affiliation and other firm characteristics such as leverage, profitability, company age and ownership structure affect Swedish listed firms' voluntary disclosure of human capital. The language of this study is Swedish.

Datum: 2024-05-29 Nivå: Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp  Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet  Författare: Maja Gustafsson Linnéa Jacobsson Matilda Rasmus  Titel: Frivillig hållbarhetsredovisning hos företag noterade på Stockholmsbörsen - En kvantitativ studie utifrån legitimitets- och intressentteorin.  Handledare: Dariusz Osowski Nyckelord: Hållbarhetsrapportering, CSR, GRI, legitimitetsteorin, intressentteorin. Forskningsfrågor: - Vilka samband finns det mellan finansiella faktorer och att frivilligt hållbarhetsredovisa hos företag som är noterade på Stockholmsbörsen? - Vilka samband finns det mellan icke-finansiella faktorer och att frivilligt hållbarhetsredovisa hos företag som är noterade på Stockholmsbörsen? Syfte: Syftet med denna kandidatuppsats är att hypotespröva samband mellan faktorerna företagsstorlek, lönsamhet, extern granskning av intressenter, rykteshantering och att frivilligt hållbarhetsredovisa.  Metod: Studien tillämpar en kvantitativ multimetod med en deduktiv ansats. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av en enkätundersökning för att samla in primärdata. Sekundärdata samlades in genom databasen Retriever Business. I den teoretiska referensramen har relevanta vetenskapliga artiklar och annan litteratur använts. Slutsats: Studien finner ett positivt samband mellan frivillig hållbarhetsredovisning och de finansiella faktorerna, storlek och lönsamhet. Sambandet med lönsamhet är svagt. Resultatet visar även ett positivt samband mellan frivillig hållbarhetsredovisning och de icke-finansiella faktorerna, extern granskning av intressenter och rykteshantering. Företagsledningen och styrelsen i företag noterade på Stockholmsbörsen kan ha användning av studien, för att hållbarhetsredovisning är en del av en företagsstrategi. Studien visar samband mellan faktorer och hållbarhetsredovisning som kan vara till användning i strategin. / Date: 2024-05-29 Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr  Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University  Authors: Maja Gustafsson Linnéa Jacobsson Matilda Rasmus Title: Voluntary sustainability reporting for companies listed on the StockholmStock Exchange - A quantitative study based on legitimacy- and stakeholdertheory. Supervisor: Dariusz Osowski Keywords: Sustainability reporting, CSR, GRI, legitimacy theory, stakeholder theory. Research questions: - What causality is there between financial factors and voluntary sustainabilityreporting by companies that are listed on the Stockholm Stock Exchange? - What causality is there between non-financial factors and voluntary sustainabilityreporting by companies that are listed on the Stockholm Stock Exchange? Purpose: The purpose of this master's thesis is to hypothesis test the relationship between the factors size, profitability, external scrutiny by stakeholders, reputation management and to voluntarily report on sustainability. Method: The study applies a quantitative multi-method with a deductive approach. Data collection was conducted using a questionnaire survey to collect primary data. Secondary data was collected through the Retriever Business database. In the theoretical frame of reference, relevant scientific articles and other literature have been used. Conclusion: The study finds a positive relationship between voluntary sustainability reporting and the financial factors, size and profitability. The connection with profitability is weak. The result also shows a positive relationship between voluntary sustainability reporting and the non-financial factors, external stakeholder review and reputation management. The company management and the board of companies listed on the Stockholm Stock Exchange can use the study, because sustainability reporting is part of a company strategy. The study shows causality between factors and sustainability reporting that can be used in the strategy.

Införandet av NFRD syftade till att reglera hur information sammanställs i hållbarhetsredovisningar och därmed bidra till ökad kvalitet. Tidigare forskare är dock oeniga huruvida direktivet medfört positiva effekter. Studien ämnar att undersöka hur 15 svenska industriföretags kvalitet på hållbarhetsredovisningar utvecklats efter införandet av NFRD, och om det finns ett samband mellan kvalitet på hållbarhetsredovisning och hållbarhetsprestanda. Detta undersöks genom att använda en mognadsmatris som bedömer kvaliteten på hållbarhetsredovisningar, samt ESG-poäng vilka används som proxy för hållbarhetsprestanda. Ett t-test och ett chi-två-test tillämpas för att testa om kvaliteten på hållbarhetsredovisningar signifikant har ökat över tid och om det finns ett samband mellan kvalitet och prestanda. Studiens resultat bekräftar både att kvaliteten har ökat och att det existerar ett samband mellan de två studerade variablerna. Det kan alltså konstateras att NFRD har haft en positiv påverkan på hållbarhetsredovisningens kvalitet, och att företag med högkvalitativ redovisning tenderar att ha högre hållbarhetsprestanda.

Syfte: Under de senaste åren har det skett ett fokusskifte i redovisningslitteraturen, från utgångspunkten att CSR-rapportering bedrivs för att vinna legitimitet och anseende, till att rapporteringen i huvudsak sker för att informera investerarna. Studiens syfte är att undersöka om motivet till CSR-rapportering på samma sätt som för litteraturen har förändrats i praktiken för företag mellan årtalen 2004-2014. Metod: Med grund i den positivistiska forskningsfilosofin har vår studie en hypotetiskt-deduktiv ansats med en deskriptiv-förklarande forskningsdesign och en longitudinell tidshorisont. I studien har vi använt oss av kvantitativ sekundärdata, insamlad från databasen Datastream. Studiens två urval har varit stora företag från å ena sidan USA och Kanada, å andra sidan 17 europeiska länder. Alla statistiska analyser - parade t-test och multipla regressioner - har utförts i statistikprogrammet SPSS. Resultat och slutsats: I vår första analys fann vi att det skett en signifikant ökning av CSR-rapporteringen mellan 2004 och 2014 för båda urvalsgrupperna. Våra två andra analyser visade på att legitimitetsmotivet hos företagen är oförändrat, medan styrkan på sambandet mellan CSR-rapportering och marknadsvärde är oförändrat eller har minskat i styrka, beroende på urvalskategori. Att en ökad rapportering inte nödvändigtvis leder till en ökad finansiell nytta, visar även det på att företag i praktiken inte följt samma motivskifte som litteraturen. Förslag till fortsatt forskning: Det område som tidigare studiers resultat skiljer sig mest kring är huruvida CSR-rapportering lönar sig ekonomiskt för företagen. Vår studie lämnar bidrag gällande detta, men mer studier behövs göras på området. Uppsatsens bidrag: Våra resultat visade att det fokusskifte som litteraturen genomgått inte motsvaras av ett skifte även i praktiken. Det är därmed lika viktigt för företagen med legitimitet 2014 som 2004. Vår första analys bidrar även med en kartläggning av rapporteringsomfattningen med över 630 observationer för två kontinenter. Slutligen bidrar vi med empiriska resultat som visar att CSR-rapportering korrelerar positivt med företagens marknadsvärde. / Title: CSR-reporting - from legitimacy towards market information? A comparison of the motives for sustainable reporting between accounting research and large corporations Aim: During recent years, there has been a shift in focus among accounting researchers, from the premise that CSR-reporting is primarily used for gaining legitimacy and a better reputation, towards the view that reporting is mainly used to inform investors. The aim of this study was to examine whether the motives for CSR-reporting for large corporations between the years 2004-2014, has shifted in the same way. Method: Our study has its basis in the philosophy of positivism, with a hypothetical-deductive approach and a descripto-explanatory purpose and a longitudinal time horizon. We have used quantitative secondary data from the database Datastream, from large companies in the US and Canada in one sample, and 17 European countries in the other sample. All our analyses - paired t-tests and multiple regressions - have been made using the statistical program SPSS. Result and conclusions: In our first analysis, we found that the CSR-reporting of the companies had increased significantly between the years 2004 and 2014. Our other two analyses showed that the companies’ motive for legitimacy was unchanged, while the strength of the correlation of the CSR-reporting and market value was unchanged or weakened, depending on the sample. Since an increase in reporting did not necessarily equal financial gain, these results also supported that the companies’ motive for reporting was not primarily about informing the market. Suggestions for future research: The area where the results of most previous studies differ most is whether CSR-reporting has any financial benefit for the company. Therefore, that area is still the one most in need of further studies. Contribution of the thesis: Our results showed that the accounting researcher’s shift in focus concerning the motives for CSR-reporting, did not correspond with a similar shift in the companies’ motives for reporting. Our first analysis also contributes with over 630 observations showing the extent of CSR-reporting in North America and Europe. Lastly, our study contributes with empirical data showing a positive correlation between CSR-reporting and market value.