The purpose of this bachelor thesis Leisure-time pedagogues physical positioning on the school playground from a gender perspective is to examine the interaction between the leisure-time pedagogues and pupils during school break activities and how their physical positions on the school playground, and the pedagogues’ gender, reduces or amplifies the current gender stereotypes. Previous research has indicated that the school’s pedagogues play a significant part in the development of the pupils’ identity. Pedagogues’ approach, treatment, interaction and expectations towards pupils’, along with the school playground’s layout, are of importance. This thesis uses gender theory based upon various feminist perspectives. These present relevant concepts such as gender order, feminism, “genderfication” and gender equality. The empirical data has been collected through three observations and three computer-aided interviews. The result has proven that the gender of the pedagogue plays a certain part in the interaction with the pupils. Popular sports such as football and basketball are preferred by boys and male pedagogues while softer activities without competitive elements are preferred by girls and some boys. Our interpretation is that there is some reinforcement of stereotypical gender patterns during the school break activities. We see a correlation between how pedagogues work at our observed schools and what other researchers have presented in their studies. / Syftet med den här uppsatsen är att utforska samspelet mellan fritidshemspersonalen och eleverna under rastverksamheten, hur de placerar sig fysiskt på skolgården och om pedagogens kön kan försvaga eller förstärka könsmönster. Tidigare forskning har indikerat att skolans olika pedagoger spelar en väsentlig roll för elevernas identitetsutveckling. Pedagoger förhållningssätt, bemötande, interaktion, förväntningar på eleverna och skolgårdens utformning är centrala. Den här uppsatsen använder sig av genusteori med rötter i olika feministiska perspektiv. Dessa presenterar relevanta begrepp som könsordning, feminism, genusifiering och jämställdhet. För att samla in det empiriska materialet har vi använt observation och datorstödd intervju som metod. Materialet består av tre observationer och tre intervjuer. Resultatet visar att pedagogens kön spelar en viss roll i arbetet med eleverna. Dels är sport som fotboll och basketboll dominerat av pojkar och manliga pedagoger medan lugnare lek utan tävlingsmoment lockar fler flickor och en del pojkar. Vår tolkning är att det råder viss förstärkning av stereotypa könsmönster ute under rastverksamheten. Sett till tidigare forskning uppfattar vi en klar korrelation mellan hur pedagoger arbetar på de observerade skolorna och vad andra forskare har presenterat i sina studier.

Vår tanke med att skriva en essä är att reflektera över oss själva i vår roll som fritidslärare. Vi har varsin egenupplevd berättelse där vi båda forskar i bägges berättelser parallellt i essän. Syftet är att undersöka hur sättet vi pratar om elever påverkar sättet vi pratar med elever och om detta då även påverkar hur vi pratar om och med kollegor. Vi har en föreställning om att en negativ samtalskultur om elever skapar en negativ bild av elever, vilket i sin tur skapar negativa elever som leder till en negativ verksamhet. Undersökningens temaområden är språk, ansvar och reflektionen som verktyg. Vi lyfter upp hur språket skapar och formar bilder, uppfattningar och innebörder som påverkar hur vi ser på det vi benämnt. Vi tar upp metaforens betydelse, fördomens positiva sida och hur kulturen kring positivt och negativt kan påverka våra handlingar. Ansvaret vi fritidslärare ständigt har, ser vi som en viktig del i den värld vi är med och skapar. Många av våra val kräver vårt ansvarstagande. Vi kan inte skylla på någon annan. Vi alla har ansvaret. Hur vi gör påverkar, oavsett hur vi gör. Hela essän tar upp och problematiserar våra tankar genom reflektionen som verktyg. Reflektion anser vi ger oss bredare syn, insikter och förståelse av hur vi tillsammans kommer vidare i vår utveckling som fritidslärare. / Our intention with this essay is to reflect on our role as leisure-time pedagogues. Our research has its starting points in two separate but similar stories from our workplaces. The purpose of this research is to investigate how the manner in which we talk about pupils effects the manner in which we talk with pupils. We believe a negative culture of talking about pupils creates a negative picture of pupils. This creates negatively minded pupils which leads to a negative work environment. The theme of this essay contains concepts such as speech, responsibility and reflection as a tool. We show how speech manufactures images, views and meanings of things which effects how we perceive them. We write about the use and abuse of metaphor, the negative side but also the neglected positive side of prejudice as well as the negative aspects of a positive conversation-culture and the positive aspects of a negative conversation-culture. We see the constant responsibility we as leisure-time pedagogues have as a crucial part in the world we are a part of and at the same time create. We can not blame anyone else for our actions. We are all accountable. What we do effects, always. The essay has an undertone of the urge and need for reflection. We feel reflection gives a wider view and greater understanding of how we can progress in our development as leisure-time pedagogues.