Building on the epistemological foundations of constructivism (Creswell, 2014) and qualitative research methodologies, a FADE framework (Reinking and Bradley, 2008) and a case study approach (Merriam, 2002) were selected to develop an understanding of preservice teachers' thinking about student learning during their planning, teaching, and reflection through the lesson study (Lewis, 2009) process. Through qualitative methodology, the triangulation of data occurred using qualitative data sources: (a) pre and post interviews, (b) participatory field notes, (c) research lesson plans, (d) debriefing interviews, (e) field notes created by the preservice teachers. Each data source was analyzed individually and then compared across the case providing a deeper understanding of how preservice teachers think about student learning in the context of lesson study including how: (a) preservice teacher grew their thinking about student learning, (b) preservice teachers were better able to observe and look for evidence of thinking about students' learning, (c) the lesson study process allowed them to work as a team, (d) they associated lesson study with being a positive learning experience. This research provides additional insight into how teacher preparation programs can strengthen preservice teachers learning in classrooms through lesson study (Darling-Hammond, 2009; Lewis, 2009; Lewis et al., 2012). It also provides opportunities for further research on connecting planning, reflection, and teaching practices as well as, how to build connections between mentor teachers, preservice teachers, and teacher preparation programs (Parks, 2009). / PHD

Författarna till den här studien har undersökt om en speciell undervisning kan påverka elevers förståelse för likhetstecknet. Utgångspunkten för den här studien var Construct map for mathematical equivalence knowledge som är ett schema vilket bygger på fyra olika nivåer som är tänkt att stegvis ge elever en djupare förståelse för likhetstecknet. Studien har genomförts som en lesson study där empiri har samlats in genom tre tester som var utformade från de olika nivåerna i schemat. En lesson study innebär att lärare föjer en cyklisk process där de utför, analyserar, utvärderar och reflekterar över en speciell lektion. I anslutning till testerna har två lektioner genomförts utöver den ordinarie matematikundervisningen. Lektionerna har haft fokus på att ge eleverna en djupare förståelse för likhetstecknet och dess betydelse. Resultatet av lektion 1 och tillhörande eftertest visade en marginell ökning inom nivåerna medan resultatet av lektion 2 och tillhörande eftertest visade en markant ökning hos elever som haft lektion 2. Även i de klasser som inte hade haft lektion 2 syntes en ökning av förståelsen för likhetstecknet, dock inte lika stor. Slutsatsen från studien är att ett kollaborativt arbetssätt kopplat till Construct map for mathematical equivalence knowledge kan öka elevers förståelse för likhetstecknet.

Bakgrund:Läraryrkets komplexitet och bristen på lärares teoretiska förankring öppnar för att i en variationsteoretisk ram fokusera ett lärandeobjekt som ett sätt att utveckla lärarnas lärande samt lärarprofessionen.Syfte:Syftet med studien är att undersöka några lärares föreställningar om innehållet i deras undervisning, deras föreställningar om elevernas lärande samt hur detta innehåll gestaltas under en lesson/learning study.Metod:Genom deltagande i planerings- och analysmöten samt genom observationer studeras lärarnas samtal om och deras gestaltningar av ett innehåll i vad som kan sägas vara en mix av en lesson study och en learning study.Resultat:Lärarnas samtal under planeringsarbetet och genomförandet kännetecknades av en låg grad av teorianknytning, där innehållets strukturella aspekter inte synliggjordes. I lärarnas samtal synliggjordes inte heller elevernas lärande vilket däremot kom till uttryck i undervisningssituationerna. / Program: Masterprogram i pedagogiskt arbete

Bakgrund:Läraryrkets komplexitet och bristen på lärares teoretiska förankring öppnar för att i en variationsteoretisk ram fokusera ett lärandeobjekt som ett sätt att utveckla lärarnas lärande samt lärarprofessionen.Syfte:Syftet med studien är att undersöka några lärares föreställningar om innehållet i deras undervisning, deras föreställningar om elevernas lärande samt hur detta innehåll gestaltas under en lesson/learning study.Metod:Genom deltagande i planerings- och analysmöten samt genom observationer studeras lärarnas samtal om och deras gestaltningar av ett innehåll i vad som kan sägas vara en mix av en lesson study och en learning study.Resultat:Lärarnas samtal under planeringsarbetet och genomförandet kännetecknades av en låg grad av teorianknytning, där innehållets strukturella aspekter inte synliggjordes. I lärarnas samtal synliggjordes inte heller elevernas lärande vilket däremot kom till uttryck i undervisningssituationerna. / Program: Masterprogram i pedagogiskt arbete

The purpose of this study was to explore preservice teachers’ lived experiences in a lesson study focused on teaching and learning nature of science (NOS). The body of knowledge about shifting pre- and in-service novice NOS understandings is substantial. The focus of science education research is now exploring ways to move these informed NOS understandings into classroom practice (Abd-El-Khalick & Lederman, 2000b). The research questions guiding the study were (a) how do preservice teachers’ understandings of NOS shift as a result of the lesson study experience?, and (b) how does the reflective practice that occurs in lesson study influence preservice teachers’ transition of NOS tenets into classroom practice? The participants in this study represented a sample of graduate preservice teachers, who were part of a middle and secondary science teaching alternative certification program in a southeastern university. In the first summer semester of this certification program, the participants were immersed in reform based science instruction; a section of which included NOS teachings (INTASC, 2002). In the following semester, participants were placed in a practicum setting; where the exploration of the preservice teachers’ teaching of NOS was supported through the modified lesson study framework. Data sources included the Views on Nature of Science – Form B (VNOS-b), interviews, and lesson study portfolios. Analysis of NOS understandings was guided by instruments found in literature associated with the VNOS-b (Lederman et al., 2002) and reflection (Ward & McCotter, 2004). Results showed successful transfer of NOS into classroom practice using the modified lesson study framework, with less success in the deepening of participants’ NOS understandings. Of particular significance was that results indicated a deepening of NOS pedagogical content knowledge for those participants functioning at higher levels of reflection. The study’s results’ contributes to two knowledge bases. First it provides insight to how lesson study can be used in the United States in alterative teacher preparation programs. Second, it contributes to what is understood about how to support the transition of NOS understandings into classroom practice.

Η παρούσα διπλωματική εργασία έχει ως στόχο να διερευνήσει με ποιον τρόπο και σε ποιο βαθμό μπορεί να βελτιωθεί η διδασκαλία και η επαγγελματική ανάπτυξη των εκπαιδευτικών με την ερευνητική διαδικασία της μελέτης μαθήματος. Παράλληλα ερευνάται πώς μπορεί να λειτουργήσει η συνεργασία των εκπαιδευτικών σαν ερευνητική ομάδα στη δημιουργία σχεδίων μαθημάτων στους λόγους και τις αναλογίες. Πιο συγκεκριμένα ερευνάται, όσον αφορά στη διδασκαλία των λόγων και των αναλογιών, ποιες δραστηριότητες είναι κατάλληλες για τους στόχους της κάθε διδασκαλίας, πόσο αποτελεσματικές ή μη είναι και πώς αναδιαμορφώνονται μετά τον αναστοχασμό της ομάδας. Επιπλέον ερευνάται ποιες παρανοήσεις εμφανίζονται στην τάξη που διδάσκονται οι λόγοι και οι αναλογίες και πώς αυτές αντιμετωπίζονται. Επίσης ποιες στρατηγικές επιλέγονται από τους μαθητές, κατά πόσο είναι αποτελεσματικές ή με ποιον τρόπο αλλάζουν. Επιλέξαμε να διερευνήσουμε τις συγκεκριμένες έννοιες των λόγων και αναλογιών διότι θεωρούνται δύο από τις πιο δύσκολες έννοιες να διδαχθούν αλλά από τις πιο απαιτητικές σε γνωστικό περιεχόμενο καθώς και απαραίτητες για την επιτυχία στα μαθηματικά. Το ιδιαίτερο χαρακτηριστικό των λόγων και των αναλογιών είναι ότι είναι πάρα πολύ προσιτά παρά τη δυσκολία τους. Πριν από τις διδασκαλίες γινόταν η συνάντηση της ομάδας για να σχεδιαστούν οι διδασκαλίες. Κατά τη διάρκεια των συναντήσεων παρακολουθούνταν οι βιντεοσκοπήσεις των διδασκαλιών που προηγήθηκαν και συζητούνταν τα κρίσιμα σημεία των διδασκαλιών. Συλλέχθηκαν ποικίλα δεδομένα τόσο από τις συναντήσεις της ομάδας όσο και από τις διδασκαλίες. Βιντεοσκοπήθηκαν και ηχογραφήθηκαν όλες οι διδασκαλίες καθώς και οι συναντήσεις των εκπαιδευτικών και συλλέχθηκαν όλα τα φύλλα εργασίας των μαθητών. Κατά τη διάρκεια των αναστοχασμών εμφανίστηκαν τα κρίσιμα σημεία των διδασκαλιών που αφορούσαν τις παρανοήσεις των μαθητών, τη διαχείριση του εκπαιδευτικού, την αποτελεσματικότητα των δραστηριοτήτων που είχε επιλέξει η ομάδα καθώς και οι στρατηγικές και η συλλογιστική των μαθητών. Πολλές φορές η ομάδα αναδιαμόρφωσε τους στόχους της επόμενης διδασκαλίας και τις δραστηριότητες με βάση τα δεδομένα που συνέλεξε από την παρακολούθηση των βιντεοσκοπημένων διδασκαλιών. Συζητήθηκαν τα αδύνατα σημεία και έγιναν προσπάθειες για τη βελτίωση τόσο των δραστηριοτήτων που προηγήθηκαν όσο και αυτών που θα αποτελούσαν το επόμενο σχέδιο μαθήματος. Οι εμπειρίες και τα ευρήματα της εργασίας αυτής αναδεικνύουν την αξία της συνεργασίας των εκπαιδευτικών καθώς και ποια είναι τα κύρια χαρακτηριστικά που έχουν σημασία στη διδασκαλία των λόγων και των αναλογιών. / The present study aims to investigate in what way and extend the teaching and professional development of educators can be improved through the research procedure of a Lesson Study. Additionally, another thing that is explored is the educators’ cooperation as an investigating team and how this can work in the creation of lesson plans in ratios and proportions. More specifically, as far as teaching of ratio and proportion is concerned, which activities are appropriate for the targets of every teaching, how effective or not they are and how they can be reformulated after the team’s reconsideration. Furthermore, we research which misunderstandings appear in the class where ratios are taught and how they can be dealt with. Also, which strategies are chosen by the students, how effective they are and in what ways they change. We chose to investigate the specific concepts of ratio and proportion as they are considered to be not only two of the most difficult concepts to be taught but also two of the most demanding in cognitive context and essential for success in Maths. The special characteristic of ratio and proportion is that they are easily approachable despite their difficulty. The meetings of the team took place before the teachings in order for them to be planned. During the meetings, the video recordings of the previous teachings were watched and the critical points were discussed. Various data were collected from the team meetings as well as the teachings. All the teachings and the teachers meetings were videotaped and recorded and all the students’ working sheets were collected. The teachings’ critical points concerning the students’ misunderstandings, the teacher’s management, the effectiveness of the activities chosen by the group, the students’ strategies and reasoning emerged during the reconsiderations. The team often reformulated the aims of the following teaching and the activities based on the data collected by watching the recorded teachings. The weak points were discussed and efforts were made to improve the previous activities as well as the the ones of the following lesson plan. The experiences and findings of this study show the value of the teachers’ cooperation and point the main characteristics that matter in teaching ratios and proportions.

Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om hur lärare, i årskurs 1-3, uttrycker att de går tillväga för att planera, utvärdera och utveckla den egna matematikundervisningen. Genom att se till faktorer som kan påverka planerings- och utvärderingsprocessen fördjupas förståelsen av det som sker. Studiens datamaterial samlades in genom kvalitativa intervjuer med åtta matematiklärare verksamma i årskurserna 1-3. Materialet har bearbetats genom systematisk textkondensering och analyserats utifrån de teoretiska utgångspunkterna som utgörs av en modell för lesson study samt ramfaktorteori. I resultatet framgår avsaknaden av ett systematiskt arbetssätt för utvärdering av undervisningen. Något som påverkas av ett antal ramfaktorer såsom tid, antal elever och möjligheten att utvärdera med sina kollegor. Avslutningsvis diskuteras resultatet i förhållande till tidigare forskning.

Detta examensarbete undersöker vilka svårigheter elever har med tal i bråkform och vad forskning säger är bra metoder för att undvika dessa. Syftet har besvarats med hjälp av relevant litteratur samt genom en Lesson Study som har genomförts i årskurs 4. Studien genomfördes i två cykler som inkluderade att först ta reda på elevernas förkunskaper som underlag till undervisningen för att sedan analysera resultatet i förhoppning om att förbättra och effektivisera undervisningen. Resultatet visade att metoden var framgångsrik och vår slutsats är att det är viktigt att utgå från metodens olika delar för att förbättra och effektivisera elevernas lärandeprocess samt för att lättare förstå de svårigheter och fallgropar som tal i bråkform medför.

Questions have been raised about what constitutes effective continuous professional development. Short-term training initiatives for in-service teachers have had limited success as agents of change. Lesson Study, an approach initiated by the Japanese, could address this shortcoming. Lesson Study is a bottom-up approach which emphasises teacher collaboration and where the teacher's subject knowledge and teaching practice are enhanced through individual and group reflection. The purpose of this study is to establish the content of the teachers' reflection in the context of a 'Lesson Study' and to analyse this content against the framework of the Knowledge Quartet. A practical action research approach was adopted for this study. The participants were five mathematics teachers who teach in two non-urban secondary schools. Data in the form of individual reflection notes, video material of the group reflection sessions and my field notes were collected during three Lesson Study cycles conducted over a period of five weeks. Most learners were not from English-speaking backgrounds, but were taught in English. Twelve sub-categories emerged from the teachers' reflection, and these sub-categories were grouped into the four following categories: Teacher focus; Learner focus; Lesson design and Resources. Levels of reflection were deepest in cycle two, a finding in keeping with other similar studies. All dimensions of the Knowledge Quartet were included in the teachers' reflections. However, the focus of experienced teachers differed from that of inexperienced teachers. Action research is based on the assumption that the answers to the research questions posed in a specific study are unique to that study. Since the group dynamics and the relationships within the group are fundamental to action research, any outcomes apply only to a specific group in a specific context and cannot be generalised; this rule applies to Lesson Study. However, I trust that the findings of this study will contribute towards the body of knowledge concerning the use of Lesson Study as a professional development programme which enables teachers to become reflective practitioners and assists them in growing their knowledge for teaching, individually and collectively. Future research could investigate the suitability of Lesson Study for in-service teacher development through all phases of schooling. / Dissertation (MEd)--University of Pretoria, 2016. / Science, Mathematics and Technology Education / MEd / Unrestricted

Mitt syfte med studien är att utforska och beskriva hur variationsteori som utgångspunktmed stöd i Learning study och Lesson study har använts för analys av lärandeobjektenoch påverkat synen på undervisningen i olika ämnen och analysera hur deerfarenheterna skulle kunna ligga till grund för utveckling av ämnesdidaktiken iföretagsekonomi. Studien problematiserar ekonomiämnets didaktik i relation tillvariationsteori, Learning study och Lesson study. Fyra slumpmässigt valdaforskningsrapporter som representerar olika nivåer i skolgången utgör data.Forskningsrapporterna behandlas som om de vore öppna intervjuer där de forskare somgenomfört fallstudier med variationsteori som utgångspunkt ger sin syn på teorin ochmetoderna. Data analyseras i tre steg bestående av en närläsning, identifikation avessenser och kategorisering av teman samt en kritisk granskning av dessa teman.Studien synliggör fem teman som på olika sätt belyses och återkommer i de olikaforskningsrapporterna. Läraren, eleven, kontexten, ämnet samt reflektioner över självavariationsteorin. Slutsatsen är att den studerade forskningen i variationsteori begränsasav att interaktionen mellan lärare och elev har utelämnats men att forskningsrapporternaändå ger stöd för hur man ska kunna hantera begreppen i ekonomiämnet. Studienbetonar vikten av att identifiera de kritiska aspekterna av lärandeobjekt.Nyckelord: Företagsekonomi, Learning study, Lesson study, lärandeobjekt,variationsteori.