I takt med att företagen blir mer globala ökar även konkurrensen och tillverkningsföretag pressas hårdare för att nå lönsamhet. Genom att optimera företagets Supply Chain och utveckla tillverkningens materialförsörjning stärks konkurrenskraften hos företagen.   Vendor Managed Inventory (VMI) är ett materialförsörjningssystem som företag kan använda som hjälpmedel för att utveckla sin Supply Chain. Det är ett lagerstyrningssystem där det tillverkande företaget delar med sig av sina försäljningsprognoser och annan kundinformation till leverantören. Sedermera är det upp till leverantören att ansvara för att fylla på tillverkarens lager och övervaka så att lagernivåerna hålls inom de gränser som parterna har avtalat om. Systemet ställer högra krav på att företaget väljer rätt leverantör och material att inleda samarbetet med. Teorierna inom VMI är långt ifrån kompletta, därav är forskningsfrågan i studien grundad på det forskningsgap som identifierats och således; Vilka egenskaper krävs hos leverantörer och material för att VMI-system ska fungera i tillverkande företag? Studiens teoretiska syfte är att utveckla dagens teorier inom VMI för tillverkande företag med en modell som berör egenskaper hos leverantörer, tillverkande företag, och material. De två praktiska syftena är utformade för att mynna ut i praktiska rekommendationer till case-företaget. Syftena avser att vägleda case-företaget och andra medicintekniska företag med val av leverantörer och material att ansluta till VMI.   Studien som vi har gjort är en fallstudie vid företaget Maquet Critical Care AB som tillverkar och säljer medicinteknik. Studien baseras på en kvalitativ och en kvantitativ datainsamling, den kvalitativa datainsamlingen grundades sig på 11 intervjuer med anställda på företaget samt två av företagets leverantörer.  Den kvantitativa studien genomfördes med hjälp av insamlad data, om bland annat 168 olika material, från företagets affärssystem.   Vi har använt oss av flera teorier och tidigare studier för att skapa en förståelse för hur andra företag och forskare har studerat VMI. Resultatet från studien visade på att de materialegenskaper som hade betydelse för ett fungerade VMI är ABC-klass, ledtid, årsförbrukning, produktkategori, och geografisk placering, samt att de leverantörsegenskaper som har betydelse för fungerande VMI är geografisk placering av leverantör, och antalet material leverantören förser tillverkaren med.   Förhoppningen är att case-företaget ska kunna använda de praktiska råden och förbättra nuvarande och framtida VMI-samarbeten, och att tillverkningsföretag med liknande förutsättningar kan vägledas av resultaten. Vårt teoretiska bidrag är att utveckla dagens teorier inom VMI för tillverkande företag med en modell som berör egenskaper hos leverantörer, tillverkare, och material.

Matkompaniet är en grossist och importör av livsmedel. De köper in produkter från helavärlden men framförallt stora mängder ifrån Asien. Idag har Matkompaniet ett överbelastatlager med för mycket bundet kapital. För att bibehålla de konkurrenskraftiga priser som dehar idag måste lagret minskas, inte bara för det kapital som det binder utan även för deextrakostnader som det medför då de måste hyra ett externt lager.Av sex insamlade lagersaldon spridda bakåt i tiden kunde det utläsas att det fanns ett antalartiklar som hade ett väldigt högt lagersaldo. De beräknades att täcka förväntad efterfrågalångt fram i tiden. Det fanns även en del artiklar med låga saldon som har varit brist i lager.Syftet med examensarbetet var att få fram metoder till att reducera kapitalbindningen i lageroch frigöra lageryta för en lättare hantering. Syftet var även att skapa jämnare lagernivåer ochundvika toppar och dalar. Detta skall kunna genomföras med bibehållen eller ökadleveransservice.Resultatet av rapporten redovisas i användningsbara metoder och verktyg. Tanken är att dessaframarbetade metoder ska underlätta arbetet i framtiden.Eftersom Matkompaniet för närvarande inte har något system för beräkning av säkerhetslagerhar en mall skapats där varje enskild artikel fylls i och genererar ett säkerhetslager. Detta föratt få kontroll över lagret och att minska de tillfällen då brist har förekommit på vissa artiklar.Det har även arbetats fram en mall för beräkningar av beställningskvantiteter. Detta för attjämna ut lagernivåerna och beställa hem rätt varor i rätt antal. Mallen beräknar två viktigafaktorer för beställningskvantiteter, det är förväntad försäljning och nuvarande lagersaldo.Utöver dessa verktyg har det dessutom gjorts en analys över leverantörsstyrda lager somrekommenderas att fortsätta analyseras. Genom att tillämpa leverantörsstyrda lager påMatkompaniets största kunder finns en stor potentiell möjlighet till att sänkakapitalbindningen i varulager. Detta till stor del för att man får bättre kontroll på efterfråganhos dessa kunder. På så sätt kan man enklare överskåda och prognostisera sina inköp förframtiden. / Uppsatsnivå: C

Med större krav på effektivisering och pressade kostnader har VMI på senare tid blivit en allt mer tillämpad metod för att samordna aktiviteterna i försörjningskedjan. Mycket forskning har gjorts kring ämnet VMI och dess fördelar. Däremot har inte mycket skrivits om initiativtagande och hur dessa samarbeten uppstår. Syftet med uppsatsen är att undersöka företag som tillämpar VMI. Detta för att ta reda på vem, kunden eller leverantören, som tar initiativet till samarbetet och varför. Utifrån detta vill vi även identifiera konsekvenser kopplade till vem som tog initiativet. Genom vår undersökning har vi kommit fram till att kunden så väl som leverantören kan vara initiativtagare. Detta för att det finns vinster att göras för båda parter. Vi har kunnat identifiera att den främsta anledningen till initiativtagande är de fördelar som ses för det egna företaget. En annan bidragande faktor är även att företagen vill skapa långsiktiga relationer. Vi har genom vår studie inte kunnat identifiera några konsekvenser i samarbetet som är direkt kopplade till vem som tar initiativet. Däremot har vi sett indikationer på att den part som tar initiativet är den som ofta bäst lyckas påverka villkoren för samarbetet.

<p>Med större krav på effektivisering och pressade kostnader har VMI på senare tid blivit en allt mer tillämpad metod för att samordna aktiviteterna i försörjningskedjan. Mycket forskning har gjorts kring ämnet VMI och dess fördelar. Däremot har inte mycket skrivits om initiativtagande och hur dessa samarbeten uppstår.</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka företag som tillämpar VMI. Detta för att ta reda på vem, kunden eller leverantören, som tar initiativet till samarbetet och varför. Utifrån detta vill vi även identifiera konsekvenser kopplade till vem som tog initiativet.</p><p>Genom vår undersökning har vi kommit fram till att kunden så väl som leverantören kan vara initiativtagare. Detta för att det finns vinster att göras för båda parter. Vi har kunnat identifiera att den främsta anledningen till initiativtagande är de fördelar som ses för det egna företaget. En annan bidragande faktor är även att företagen vill skapa långsiktiga relationer. Vi har genom vår studie inte kunnat identifiera några konsekvenser i samarbetet som är direkt kopplade till vem som tar initiativet. Däremot har vi sett indikationer på att den part som tar initiativet är den som ofta bäst lyckas påverka villkoren för samarbetet.</p>

Agentteorin behandlar förhållandet mellan två parter, till exempel en leverantör (agent) och en kund (principal), med fokus att bland annat hitta det mest effektiva kontraktet. Trots att relationen regleras av ett kontrakt kan det uppstå situationer där agentens agerande inte behöver ligga i linje med principalens intressen. Detta har att göra med de olika antagande som agentteorin bygger på till exempel syn på risk, maximering av egennytta och värdet av information. Denna problematik är av relevans vid materialpåfyllnadsstrategier. En kundinitierad påfyllnadsstrategi kännetecknar en traditionell inköpsprocess initierad av kunden. Ytterligare ett exempel av en påfyllnadsstrategi är leverantörsstyrda konsignationslager. Påfyllnadsstrategin innebär att leverantören sköter påfyllnaden av kundens lager och att leverantören även står för lagerförda produkters kapitalbindning. Till skillnad mot en kundinitierad påfyllnadsstrategi förändrar denna strategi grunden för samarbetet mellan parterna där leverantörens möjligheter att styra påfyllnadsprocessen är betydligt större. Detta kan teoretiskt sett förändra hur olika faktorer påverkar lagernivå. Det är därför av intresse att undersöka om samma faktorer som påverkar lagernivåer för kundinitierad påfyllnadsstrategi även påverkar leverantörsstyrda konsignationslager. Syftet med denna rapport är att undersöka hur produktionsledtid, förbrukning och volatilitet i efterfrågan med hänsyn till geografiskt avstånd påverkar lagernivån för leverantörsstyrda konsignationslager. För att besvara frågeställningen har en regressionsanalys av typen Fixed Effects Generalized Least Squares med lagged dependent variable använts. Från analysen fastställs statistiskt signifikanta samband mellan produktionsledtid och lagernivå samt mellan förbrukad mängd produkter och lagernivå. Det konstateras att en ökning av produktionsledtid ökar lagernivåer och att en högre förbrukning av produkter minskar lagernivåer. För volatilitet i efterfrågan med hänsyn till geografiskt avstånd uppnås inget statistiskt samband och därför kan inga vidare slutsatser dras för denna variabel.

<p>Till följd av marknadens utveckling har beroendet av informationsutbyte och samverkan i olika nätverk ökat. De senaste årtiondenas fokus på informationsutbyte och samarbete ledde till att Supply Chain Management uppstod. Flera forskare har karakteriserat lyckad styrning av samverkan som en kärnkompetens som krävs för att vara konkurrenskraftig. Ägande och kontrollfunktioner som tidigare låg inom samma verksamhet har förändrats och tillämpningen av VMI har uppkommit. VMI innebär att leverantören övertar ansvaret för lagerstyrningen hos kunden. Samarbetet kräver effektivt informationsflöde inom försörjningskedjan och ett bättre informationssystem, vilket ökar möjligheten att förbättra kedjans effektivitet. Vi hade, med den här utgångspunkten i åtanke, för avsikt att besvara problemformuleringen: Hur hanteras information i VMI-styrda relationer inom koncerner? Syften med undersökningen var att undersöka hur lagerstyrning i form av VMI fungerar i en koncern, förklara hur VMI påverkar informationsflöde och relationer i en koncern samt att analysera betydelsen av VMI för informationsutbytet. Efter teoretiska studier genomfördes en undersökning på en koncern där VMI har införts och givit resultat. Resultaten från intervjuerna har sedan analyserats och vi har kommit fram till följande. För att hantera information i VMI-styrda relationer krävs att det finns bra system, en tydlig ansvarsfördelning och förtroende mellan parterna.</p>

Till följd av marknadens utveckling har beroendet av informationsutbyte och samverkan i olika nätverk ökat. De senaste årtiondenas fokus på informationsutbyte och samarbete ledde till att Supply Chain Management uppstod. Flera forskare har karakteriserat lyckad styrning av samverkan som en kärnkompetens som krävs för att vara konkurrenskraftig. Ägande och kontrollfunktioner som tidigare låg inom samma verksamhet har förändrats och tillämpningen av VMI har uppkommit. VMI innebär att leverantören övertar ansvaret för lagerstyrningen hos kunden. Samarbetet kräver effektivt informationsflöde inom försörjningskedjan och ett bättre informationssystem, vilket ökar möjligheten att förbättra kedjans effektivitet. Vi hade, med den här utgångspunkten i åtanke, för avsikt att besvara problemformuleringen: Hur hanteras information i VMI-styrda relationer inom koncerner? Syften med undersökningen var att undersöka hur lagerstyrning i form av VMI fungerar i en koncern, förklara hur VMI påverkar informationsflöde och relationer i en koncern samt att analysera betydelsen av VMI för informationsutbytet. Efter teoretiska studier genomfördes en undersökning på en koncern där VMI har införts och givit resultat. Resultaten från intervjuerna har sedan analyserats och vi har kommit fram till följande. För att hantera information i VMI-styrda relationer krävs att det finns bra system, en tydlig ansvarsfördelning och förtroende mellan parterna.

Sammanfattning Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet, EKL 361, VT 2007. Författare: David Brandt, Tina Rubin och Joel Valberg. Handledare: Roger Stokkedal Examinator: Petra Andersson Titel: Vendor Managed Inventory – vad får det för effekter? En jämförelsestudie mellan teorins beskrivna effekter och upplevda effekter inom tillverkningsindustrin. Bakgrund: Den logistiska kedjan från producent till konsument blir alltmer komplex på grund av att ett ständigt ökande antal artiklar tillverkas utifrån kundens behov och önskemål. För att kunna tillgodose dessa behov och önskemål har företag historiskt sett haft stora lager. VMI tar problemet med att hantera och utveckla effektiva lager till en ny nivå. Att arbeta med VMI innebär stora fördelar för många olika företag när det gäller informationsspridning, partnerskap och lagerföring. Trots de omfattande fördelar som beskrivs i de flesta teorier om VMI finns det en del framförd kritik. I och med detta ligger det i vårt intresse att undersöka huruvida företag som arbetar med ett VMI-system upplever de teoretiska effekterna och om det finns effekter av VMIsamarbeten som teorin inte beskriver. Problemformulering: Vilka effekter, angående de logistiska aktiviteterna, innebär ett VMI-samarbete i en dyad inom tillverkningsindustrin och hur stämmer de överens med de effekter teorin beskriver? Metod: Genom att använda fallstudien som forskningsmetod, har vi undersökt vårt problem. Vidare har vi använt oss av ett kvalitativt tillvägagångssätt vid datainsamlingen. De undersökta företagen har valts ut genom ett ickesannolikhetsurval och när vi har dragit våra slutsatser har vi utgått från en deduktiv ansats. Teori: Vi har byggt vår teori på fyra huvudområden/logistiska aktiviteter, leveransservice, logistikkostnader, produktion och lagerhållning. Vidare har vi beskrivit hur områdena påverkas positivt såväl som negativt av VMI. Empiri: Vår empiriska undersökning har genomförts i två dyader, inom tillverkningsindustrin, som använder eller har använt sig av VMI. Vi har undersökt hur företagen har upplevt/upplever samarbetet och vilka effekter de har erfarit/erfar inom de fyra logistiska aktiviteterna. Resultat: Resultatet har vi grundat på en jämförelse mellan vår teoretiska och empiriska undersökning. Vi har här kommit fram till att de positiva effekterna, som teorin beskriver, i större utsträckning stämmer överens med vad företag inom tillverkningsindustrin upplever än de negativa effekterna. Hur väl effekterna överensstämmer skiljer sig åt mellan de olika logistiska aktiviteterna.

<p>Sammanfattning</p><p>Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet,</p><p>EKL 361, VT 2007.</p><p>Författare: David Brandt, Tina Rubin och Joel Valberg.</p><p>Handledare: Roger Stokkedal</p><p>Examinator: Petra Andersson</p><p>Titel: Vendor Managed Inventory – vad får det för effekter? En jämförelsestudie</p><p>mellan teorins beskrivna effekter och upplevda effekter inom tillverkningsindustrin.</p><p>Bakgrund: Den logistiska kedjan från producent till konsument blir alltmer komplex</p><p>på grund av att ett ständigt ökande antal artiklar tillverkas utifrån kundens behov och</p><p>önskemål. För att kunna tillgodose dessa behov och önskemål har företag historiskt</p><p>sett haft stora lager. VMI tar problemet med att hantera och utveckla effektiva lager</p><p>till en ny nivå. Att arbeta med VMI innebär stora fördelar för många olika företag när</p><p>det gäller informationsspridning, partnerskap och lagerföring. Trots de omfattande</p><p>fördelar som beskrivs i de flesta teorier om VMI finns det en del framförd kritik. I och</p><p>med detta ligger det i vårt intresse att undersöka huruvida företag som arbetar med ett</p><p>VMI-system upplever de teoretiska effekterna och om det finns effekter av VMIsamarbeten</p><p>som teorin inte beskriver.</p><p>Problemformulering: Vilka effekter, angående de logistiska aktiviteterna, innebär ett</p><p>VMI-samarbete i en dyad inom tillverkningsindustrin och hur stämmer de överens</p><p>med de effekter teorin beskriver?</p><p>Metod: Genom att använda fallstudien som forskningsmetod, har vi undersökt vårt</p><p>problem. Vidare har vi använt oss av ett kvalitativt tillvägagångssätt vid</p><p>datainsamlingen. De undersökta företagen har valts ut genom ett ickesannolikhetsurval</p><p>och när vi har dragit våra slutsatser har vi utgått från en deduktiv</p><p>ansats.</p><p>Teori: Vi har byggt vår teori på fyra huvudområden/logistiska aktiviteter,</p><p>leveransservice, logistikkostnader, produktion och lagerhållning. Vidare har vi</p><p>beskrivit hur områdena påverkas positivt såväl som negativt av VMI.</p><p>Empiri: Vår empiriska undersökning har genomförts i två dyader, inom</p><p>tillverkningsindustrin, som använder eller har använt sig av VMI. Vi har undersökt hur</p><p>företagen har upplevt/upplever samarbetet och vilka effekter de har erfarit/erfar inom</p><p>de fyra logistiska aktiviteterna.</p><p>Resultat: Resultatet har vi grundat på en jämförelse mellan vår teoretiska och</p><p>empiriska undersökning. Vi har här kommit fram till att de positiva effekterna, som</p><p>teorin beskriver, i större utsträckning stämmer överens med vad företag inom</p><p>tillverkningsindustrin upplever än de negativa effekterna. Hur väl effekterna</p><p>överensstämmer skiljer sig åt mellan de olika logistiska aktiviteterna.</p>